Annons

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Publicerad 17 februari 2020

Fakta

Mer om propositionerna:

Här kan du som medlem i LR läsa alla propositioner (krävs inloggning).

Fakta

LR:s kongress:

Lärarnas Riksförbund håller en ordinarie kongress vart fjärde år. Den senaste kongressen hölls i maj 2016. Nästa kongress går av stapeln 15–16 maj 2020 samt i september. Kongressen är Lärarnas Riksförbunds högsta beslutande organ. Vart fjärde år samlas 145 valda kongressdelegater:

  • Förbundsordföranden, 1:e vice förbundsordföranden och 2:e vice förbundsordföranden
  • 131 ledamöter valda av distrikten, enligt en valordning som fastställs av förbundsstyrelsen
  • Elva ledamöter valda av studerandeföreningen enligt fastställd valordning

Kongressen leds av ett mötespresidium som väljs på plats.

Vid kongressen förrättas ett antal förtroendeval, bland annat valet av förbunds­styrelse: förbundsordförande, 1:e och 2:e vice förbundsordförande samt tolv ledamöter. Mandatperioden är fyra år. Vid kongressen granskar kongressdelegaterna förbundets förvaltning och beslutar om förbundsstyrelsen ska få ansvarsfrihet.

Under kongressen debatteras och beslutas det kring frågor som är viktiga för förbundet. Inför kongressen finns en lång rad förberedda förslag:

  • Propositioner: förslag från förbundsstyrelsen
  • Motioner: förslag från enskilda medlemmar, distrikt, kommunföreningar, särskilda föreningar, lokalavdelningar, intresse- eller studerandeföreningar

Under kongressen arbetar kongressdelegaterna i olika utskott, uppdelade efter olika ämnesområden, till exempel:

  • Lön- och villkorsfrågor
  • Arbetstid och arbetsmiljö
  • Utbildningspolitik, vision och framtidsfrågor
  • Ekonomi, stadgar och andra förbundsfrågor

Källa: lr.se

Relaterat

15–16 maj håller Lärarnas Riksförbund första delen av sin kongress.
Skolvärlden har samlat förbundsstyrelsens propositioner – som var och en innehåller en rad förslag på vad förbundet vill driva de kommande åren.

UPPDATERAD – NYA DATUM PÅ GRUND AV CORONA

Vart fjärde år håller Lärarnas Riksförbund en ordinarie kongress då lärare och ombud från hela Sverige samlas för att diskutera och fatta flera viktiga beslut för förbundet och för framtidens skola. På grund av coroonapandemin genomförs en första del av kongressen digitalt under 15–16 maj för att i september återupptas som planerat.

Under kongressdagarna går den huvudsakligliga tiden åt till att debattera och besluta kring frågor som är viktiga för förbundet. 

Inför kongressen finns en lång rad förberedda förslag. Dels har enskilda medlemmar, distrikt, kommunföreningar, särskilda föreningar, lokalavdelningar, intresse- eller studerandeföreningar tagit fram motioner.

Förbundsstyrelsens förslag som tas fram till kongressen, propositioner, går ut på vad förbundet ska ägna sig åt under den kommande kongressperioden. 

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén summerar här varje enskild proposition.

  • Arbetsmiljö och arbetstid:

Lärarnas Riksförbund har genom tidigare undersökningar konstaterat att undervisningstiden har ökat för lärare inom alla skolformer, samtidigt som det har tillkommit andra arbetsuppgifter. 

Förbundsstyrelsen har diskuterat om det skulle vara möjligt att gå tillbaka till det gamla USK-systemet som tidigare förekom, men det är varken funktionellt eller möjligt tror Åsa Fahlén.

– Det går inte bara att backa bandet tillbaka till det USK-systemet, därför att det har hänt så mycket i skolan både i de olika ämnena och kring förutsättningarna i skolan. Men samtidigt måste vi våga ta i frågan om undervisningstid, säger hon och fortsätter:  

– I vår proposition vad gäller arbetstid och arbetsmiljö har vi försökt att få möjlighet att begränsa läraruppdraget genom att börja prata om bestämd undervisningstid. Vi vill att varje lärare inför varje läsår ska veta hur mycket undervisningstid man faktiskt ska ha. Sedan behöver man också få en garanterad tid till för- och efterarbete, baserat på hur många lektioner man ska ha. Den tredje delen är att man dessutom måste se över hela uppdraget så att man vet vad som ingår i uppdraget varje läsår. 

För studie- och yrkesvägledare så handlar det om att man måste få ett bestämt antal elever som man vägleder, menar Åsa Fahlén.

– Det måste finnas en gräns för hur många elever man kan ansvara för. Plus att vi vill att man ska sträva efter att man bara ska ha en eller två skolor. Alldeles för många studie- och yrkesvägledare delar sin tid mellan väldigt många olika arbetsplatser och det skapar en väldigt tung arbetsbelastning, säger hon.

  • Lön:

– Utgångspunkten bakom förslagen i den här propositionen är att lärare idag har en väldigt liten förståelse för varför man har den lönen man har. Man upplever inte att erfarenhet och ökad kompetens genererar en högre lön. Det gör att det finns en dålig tilltro till det lönesystem som vi har. 

Lärarnas Riksförbunds styrelse har därför sagt att man vill ha ett annat lönesystem som baseras på erfarenhet, yrkesskicklighet, förtjänst och formella meriter.

– Det måste vara tydligare vad som premieras. Vi befinner oss i dag i ett system inom hela offentliga sektorn med individuell lönesättning, och det kommer vi nog inte ifrån. Men ett sätt att styra upp det är att det måste finnas en del som tydligare baseras på den erfarenhet och kompetens som man har uppnått, och en del som då blir en individuell del. 

Förbundet har fått väldigt många motioner på just detta temat, berättar Åsa Fahlén. 

– Det verkar som att vi tycker väldigt lika inom förbundet kring att vi behöver staga upp lönesystemet. Det måste finnas en del som är lite mer lik ett tariffsystem, men som ändå är inom det här individuella lönesystemet som vi har.  

  • Stadgar:

– Vi har ett uppdrag från förra kongressen som säger att vi behöver bygga förbundet starkare än vad det är i dag. Det handlar om att vi behöver förbättra det demokratiska inflytandet, stärka det fackliga arbetet och stärka den fackliga utbildningen. Det handlar väldigt mycket om att medlemmar, oavsett var man jobbar i landet, måste ha möjlighet till ett demokratiskt inflytande, tillgång till facklig service och adekvat facklig utbildning, säger Åsa Fahlén.  

I stället för att ha kongress vart fjärde år föreslår styrelsen att man ska träffas årligen i en kongressliknande församling. 

– Vi vill då dela upp det så att vi har val vartannat år och diskuterar sakfrågor vartannat år. Erfarenheten av förra kongressen var att valen tog väldigt mycket tid, vilket gjorde att tiden till att diskutera våra viktiga sakfrågor inte räckte till. Ett sätt att komma runt det är att träffas oftare och att dela upp det. Det kan stärka förbundet i stort tror vi. 

Förbundsstyrelsen har även ett förslag om en nationell valkrets för medlemmar som är anställda privat eller på statlig sektor. 

– Vi ser att det är svårt för medlemmar som inte är kommunalt anställda att bli invalda till våra demokratiska organ, som kongressen till exempel. Därför vill vi göra ett försök att skapa en nationell valkrets som med dagens sammansättning innebär 22 mandat. Vi hoppas att det ger ett proportionerligt inflytande för de som är anställda privat eller på statlig sektor. Det är ett viktigt steg inte minst för att vi ser att vi får fler medlemmar i privat sektor. Det är en viktig fråga för förbundet.

  • Ekonomi:

– Vi behöver göra tydligare prioriteringar inom förbundet framöver. Vi har från förbundsstyrelsens sida valt att göra satsningar, vilket har gjort att vi har valt att göra av med lite mer pengar än vad vi får in. Det här kan man inte göra hur länge som helst. Så även om vi ökar medlemsmässigt, vilket är jättepositivt, så ökar vi kanske inte i den takten som vi skulle behöva om man jämför med kostnadsökningarna. 

Förbundsstyrelsen föreslår bland annat att man kommer behöva se över hur man inom förbundet prioriterar verksamhet framför andra kostnader. 

– Vi behöver även se över hur mycket vi reser och hur vi träffas. Men det viktiga med de här prioriteringarna är att vi vill kunna lägga krut på själva verksamheten, säger hon. 

Ni kommer även med ett förslag på höjd medlemsavgift. Varför då?

– Vi har beslutat att lägga förslag att höja medlemsavgiften med tio kronor, alltså från 300 kr till 310 kr per månad. Det är nödvändigt för framtiden, tror vi. Tittar man på hur stor andel som man lägger av sin lön i medlemsavgift i dag är den ganska låg i och med att lönerna har stigit på sistone. Vi tror att det finns utrymme för att höja den med tio kronor, säger Åsa Fahlén och fortsätter: 

– Men är det så att vi gör detta behöver vi samtidigt se till att vi prioriterar verksamheten. Man ska känna som medlem att facket ger någonting och att vi driver en tydlig linje. 

  • Utbildningspolitik:

– Vi vill göra om det svenska skolsystemet. Sverige har fått kritik bland annat från OECD att vi har en otydlig styrning av skolan. Vi vill ha en statlig finansiering av skolan, vi vill ha ett justerat skolval, vilket betyder att alla elever ska söka vid samma tidpunkt i samma system. Vi vill också ha regionala skolmyndigheter som förutom ansvar för skolvalet skulle kunna se över dimensioneringen av antalet skolenheter. Det skulle skapa ett skolsystem som ger större möjligheter för likvärdighet och skolans kompensatoriska uppdrag.

I propositionen pratar förbundsstyrelsen även om införandet av ett professionsprogram. 

– Ett professionsprogram är viktigt därför att det måste finnas möjligheter att utvecklas inom yrket, utan att behöva lämna det. Ökad erfarenhet och kompetens måste även premieras på ett bättre sätt än idag. Vi vill koppla de olika meriteringsstegen i programmet till vårt lönesystem. Det är ett sätt att staga upp. Om du ökar i meriteringsgrad måste också lönen hänga med. 

  • Facklig styrka och vision: 

– Den här propositionen handlar väldigt mycket om vad vi vill med svensk skola. Vi vill ha starka och autonoma lärare och studie- och yrkesvägledare där man har en professionell yrkesfrihet. Det måste finnas tydliga ramar för arbetet, men innanför ramarna så måste man som lärare ha ett friutrymme. Det är en viktig fråga för att stärka lärar- och syvkåren.  

För att man ska nå dit behöver LR ha starka fackliga företrädare, menar Åsa Fahlén.

– Vi vill också stärka den fackliga utbildningen och se till att man får möjlighet till att vara facklig. Jag vill att man ska kunna se facket som en bra samtalspart ifrån arbetsgivarens sida. Det är vi som bäst kan berätta hur våra medlemmar mår, vad som behöver göras lokalt och ge förslag på lösningar. Välutbildade och tuffa fackliga ombud är en av LR:s styrkor och det ska vi bygga vidare på.

  • En eventuell ny organisering av förbundets medlemsgrupper.

I september 2019 inledde Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet samtal för att hitta konturerna av en eventuell ny organisering av landets lärare. Bland LR:s tio initiala principer poängteras att den eventuella nya organisationen måste vara något helt nytt och ingen sammanslagning.

– En sammanslagning är uteslutet och det är för tidigt att tala om hur en ny organisering skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit att vi inte ska slå ihop förbunden, för att då blir det någon slags kompromiss. Utgångspunkten från början har varit att vi ska försöka hitta någonting nytt. 

– Vi har inget mandat i den här frågan, utan vi ska fråga kongressen om man är villig att ge det här mandatet och tillsätta en utredning. Utredningen ska då utifrån LR:s tio och Lärarförbundets sex principer, och det som vi kommit fram till som underlag, se över och komma fram till ett konkret förslag på hur en ny organisering skulle kunna se ut. Det konkreta förslaget kommer i sådana fall att läggas till en senare kongress, säger Åsa Fahlén. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons