Annons

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Publicerad 17 februari 2020

Fakta

Mer om propositionerna:

Här kan du som medlem i LR läsa alla propositioner (krävs inloggning).

Fakta

LR:s kongress:

Lärarnas Riksförbund håller en ordinarie kongress vart fjärde år. Den senaste kongressen hölls i maj 2016. Nästa kongress går av stapeln 15–16 maj 2020 samt i september. Kongressen är Lärarnas Riksförbunds högsta beslutande organ. Vart fjärde år samlas 145 valda kongressdelegater:

  • Förbundsordföranden, 1:e vice förbundsordföranden och 2:e vice förbundsordföranden
  • 131 ledamöter valda av distrikten, enligt en valordning som fastställs av förbundsstyrelsen
  • Elva ledamöter valda av studerandeföreningen enligt fastställd valordning

Kongressen leds av ett mötespresidium som väljs på plats.

Vid kongressen förrättas ett antal förtroendeval, bland annat valet av förbunds­styrelse: förbundsordförande, 1:e och 2:e vice förbundsordförande samt tolv ledamöter. Mandatperioden är fyra år. Vid kongressen granskar kongressdelegaterna förbundets förvaltning och beslutar om förbundsstyrelsen ska få ansvarsfrihet.

Under kongressen debatteras och beslutas det kring frågor som är viktiga för förbundet. Inför kongressen finns en lång rad förberedda förslag:

  • Propositioner: förslag från förbundsstyrelsen
  • Motioner: förslag från enskilda medlemmar, distrikt, kommunföreningar, särskilda föreningar, lokalavdelningar, intresse- eller studerandeföreningar

Under kongressen arbetar kongressdelegaterna i olika utskott, uppdelade efter olika ämnesområden, till exempel:

  • Lön- och villkorsfrågor
  • Arbetstid och arbetsmiljö
  • Utbildningspolitik, vision och framtidsfrågor
  • Ekonomi, stadgar och andra förbundsfrågor

Källa: lr.se

Relaterat

15–16 maj håller Lärarnas Riksförbund första delen av sin kongress.
Skolvärlden har samlat förbundsstyrelsens propositioner – som var och en innehåller en rad förslag på vad förbundet vill driva de kommande åren.

UPPDATERAD – NYA DATUM PÅ GRUND AV CORONA

Vart fjärde år håller Lärarnas Riksförbund en ordinarie kongress då lärare och ombud från hela Sverige samlas för att diskutera och fatta flera viktiga beslut för förbundet och för framtidens skola. På grund av coroonapandemin genomförs en första del av kongressen digitalt under 15–16 maj för att i september återupptas som planerat.

Under kongressdagarna går den huvudsakligliga tiden åt till att debattera och besluta kring frågor som är viktiga för förbundet. 

Inför kongressen finns en lång rad förberedda förslag. Dels har enskilda medlemmar, distrikt, kommunföreningar, särskilda föreningar, lokalavdelningar, intresse- eller studerandeföreningar tagit fram motioner.

Förbundsstyrelsens förslag som tas fram till kongressen, propositioner, går ut på vad förbundet ska ägna sig åt under den kommande kongressperioden. 

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén summerar här varje enskild proposition.

  • Arbetsmiljö och arbetstid:

Lärarnas Riksförbund har genom tidigare undersökningar konstaterat att undervisningstiden har ökat för lärare inom alla skolformer, samtidigt som det har tillkommit andra arbetsuppgifter. 

Förbundsstyrelsen har diskuterat om det skulle vara möjligt att gå tillbaka till det gamla USK-systemet som tidigare förekom, men det är varken funktionellt eller möjligt tror Åsa Fahlén.

– Det går inte bara att backa bandet tillbaka till det USK-systemet, därför att det har hänt så mycket i skolan både i de olika ämnena och kring förutsättningarna i skolan. Men samtidigt måste vi våga ta i frågan om undervisningstid, säger hon och fortsätter:  

– I vår proposition vad gäller arbetstid och arbetsmiljö har vi försökt att få möjlighet att begränsa läraruppdraget genom att börja prata om bestämd undervisningstid. Vi vill att varje lärare inför varje läsår ska veta hur mycket undervisningstid man faktiskt ska ha. Sedan behöver man också få en garanterad tid till för- och efterarbete, baserat på hur många lektioner man ska ha. Den tredje delen är att man dessutom måste se över hela uppdraget så att man vet vad som ingår i uppdraget varje läsår. 

För studie- och yrkesvägledare så handlar det om att man måste få ett bestämt antal elever som man vägleder, menar Åsa Fahlén.

– Det måste finnas en gräns för hur många elever man kan ansvara för. Plus att vi vill att man ska sträva efter att man bara ska ha en eller två skolor. Alldeles för många studie- och yrkesvägledare delar sin tid mellan väldigt många olika arbetsplatser och det skapar en väldigt tung arbetsbelastning, säger hon.

  • Lön:

– Utgångspunkten bakom förslagen i den här propositionen är att lärare idag har en väldigt liten förståelse för varför man har den lönen man har. Man upplever inte att erfarenhet och ökad kompetens genererar en högre lön. Det gör att det finns en dålig tilltro till det lönesystem som vi har. 

Lärarnas Riksförbunds styrelse har därför sagt att man vill ha ett annat lönesystem som baseras på erfarenhet, yrkesskicklighet, förtjänst och formella meriter.

– Det måste vara tydligare vad som premieras. Vi befinner oss i dag i ett system inom hela offentliga sektorn med individuell lönesättning, och det kommer vi nog inte ifrån. Men ett sätt att styra upp det är att det måste finnas en del som tydligare baseras på den erfarenhet och kompetens som man har uppnått, och en del som då blir en individuell del. 

Förbundet har fått väldigt många motioner på just detta temat, berättar Åsa Fahlén. 

– Det verkar som att vi tycker väldigt lika inom förbundet kring att vi behöver staga upp lönesystemet. Det måste finnas en del som är lite mer lik ett tariffsystem, men som ändå är inom det här individuella lönesystemet som vi har.  

  • Stadgar:

– Vi har ett uppdrag från förra kongressen som säger att vi behöver bygga förbundet starkare än vad det är i dag. Det handlar om att vi behöver förbättra det demokratiska inflytandet, stärka det fackliga arbetet och stärka den fackliga utbildningen. Det handlar väldigt mycket om att medlemmar, oavsett var man jobbar i landet, måste ha möjlighet till ett demokratiskt inflytande, tillgång till facklig service och adekvat facklig utbildning, säger Åsa Fahlén.  

I stället för att ha kongress vart fjärde år föreslår styrelsen att man ska träffas årligen i en kongressliknande församling. 

– Vi vill då dela upp det så att vi har val vartannat år och diskuterar sakfrågor vartannat år. Erfarenheten av förra kongressen var att valen tog väldigt mycket tid, vilket gjorde att tiden till att diskutera våra viktiga sakfrågor inte räckte till. Ett sätt att komma runt det är att träffas oftare och att dela upp det. Det kan stärka förbundet i stort tror vi. 

Förbundsstyrelsen har även ett förslag om en nationell valkrets för medlemmar som är anställda privat eller på statlig sektor. 

– Vi ser att det är svårt för medlemmar som inte är kommunalt anställda att bli invalda till våra demokratiska organ, som kongressen till exempel. Därför vill vi göra ett försök att skapa en nationell valkrets som med dagens sammansättning innebär 22 mandat. Vi hoppas att det ger ett proportionerligt inflytande för de som är anställda privat eller på statlig sektor. Det är ett viktigt steg inte minst för att vi ser att vi får fler medlemmar i privat sektor. Det är en viktig fråga för förbundet.

  • Ekonomi:

– Vi behöver göra tydligare prioriteringar inom förbundet framöver. Vi har från förbundsstyrelsens sida valt att göra satsningar, vilket har gjort att vi har valt att göra av med lite mer pengar än vad vi får in. Det här kan man inte göra hur länge som helst. Så även om vi ökar medlemsmässigt, vilket är jättepositivt, så ökar vi kanske inte i den takten som vi skulle behöva om man jämför med kostnadsökningarna. 

Förbundsstyrelsen föreslår bland annat att man kommer behöva se över hur man inom förbundet prioriterar verksamhet framför andra kostnader. 

– Vi behöver även se över hur mycket vi reser och hur vi träffas. Men det viktiga med de här prioriteringarna är att vi vill kunna lägga krut på själva verksamheten, säger hon. 

Ni kommer även med ett förslag på höjd medlemsavgift. Varför då?

– Vi har beslutat att lägga förslag att höja medlemsavgiften med tio kronor, alltså från 300 kr till 310 kr per månad. Det är nödvändigt för framtiden, tror vi. Tittar man på hur stor andel som man lägger av sin lön i medlemsavgift i dag är den ganska låg i och med att lönerna har stigit på sistone. Vi tror att det finns utrymme för att höja den med tio kronor, säger Åsa Fahlén och fortsätter: 

– Men är det så att vi gör detta behöver vi samtidigt se till att vi prioriterar verksamheten. Man ska känna som medlem att facket ger någonting och att vi driver en tydlig linje. 

  • Utbildningspolitik:

– Vi vill göra om det svenska skolsystemet. Sverige har fått kritik bland annat från OECD att vi har en otydlig styrning av skolan. Vi vill ha en statlig finansiering av skolan, vi vill ha ett justerat skolval, vilket betyder att alla elever ska söka vid samma tidpunkt i samma system. Vi vill också ha regionala skolmyndigheter som förutom ansvar för skolvalet skulle kunna se över dimensioneringen av antalet skolenheter. Det skulle skapa ett skolsystem som ger större möjligheter för likvärdighet och skolans kompensatoriska uppdrag.

I propositionen pratar förbundsstyrelsen även om införandet av ett professionsprogram. 

– Ett professionsprogram är viktigt därför att det måste finnas möjligheter att utvecklas inom yrket, utan att behöva lämna det. Ökad erfarenhet och kompetens måste även premieras på ett bättre sätt än idag. Vi vill koppla de olika meriteringsstegen i programmet till vårt lönesystem. Det är ett sätt att staga upp. Om du ökar i meriteringsgrad måste också lönen hänga med. 

  • Facklig styrka och vision: 

– Den här propositionen handlar väldigt mycket om vad vi vill med svensk skola. Vi vill ha starka och autonoma lärare och studie- och yrkesvägledare där man har en professionell yrkesfrihet. Det måste finnas tydliga ramar för arbetet, men innanför ramarna så måste man som lärare ha ett friutrymme. Det är en viktig fråga för att stärka lärar- och syvkåren.  

För att man ska nå dit behöver LR ha starka fackliga företrädare, menar Åsa Fahlén.

– Vi vill också stärka den fackliga utbildningen och se till att man får möjlighet till att vara facklig. Jag vill att man ska kunna se facket som en bra samtalspart ifrån arbetsgivarens sida. Det är vi som bäst kan berätta hur våra medlemmar mår, vad som behöver göras lokalt och ge förslag på lösningar. Välutbildade och tuffa fackliga ombud är en av LR:s styrkor och det ska vi bygga vidare på.

  • En eventuell ny organisering av förbundets medlemsgrupper.

I september 2019 inledde Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet samtal för att hitta konturerna av en eventuell ny organisering av landets lärare. Bland LR:s tio initiala principer poängteras att den eventuella nya organisationen måste vara något helt nytt och ingen sammanslagning.

– En sammanslagning är uteslutet och det är för tidigt att tala om hur en ny organisering skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit att vi inte ska slå ihop förbunden, för att då blir det någon slags kompromiss. Utgångspunkten från början har varit att vi ska försöka hitta någonting nytt. 

– Vi har inget mandat i den här frågan, utan vi ska fråga kongressen om man är villig att ge det här mandatet och tillsätta en utredning. Utredningen ska då utifrån LR:s tio och Lärarförbundets sex principer, och det som vi kommit fram till som underlag, se över och komma fram till ett konkret förslag på hur en ny organisering skulle kunna se ut. Det konkreta förslaget kommer i sådana fall att läggas till en senare kongress, säger Åsa Fahlén. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Enade fack tvingar fram utredning om sexuella trakasserier i Hörby

Fackligt

Först efter en gemensam anmälan från sex fackliga organisationer ska kommunen utreda eventuella sexuella trakasserier från toppchefer på förvaltningen.
”Folk undrar vad tusan det är som händer i vår kommun”.

Annons
Annons

Facken kritiserar kommunens varsel: ”Måste tänka på konsekvenserna”

Arbetsmiljö

Fyra fackförbund som har medlemmar från skolans värld kritiserar Ystad kommuns agerande där tre anställda inom en grundskola skulle varsla om avsked och varning.

Annons
Debatt

”Ska vi tala om ungas läs- och skrivförmåga måste vi tala om internet”

Debatt

”Allt fler vittnar om att dagens unga läser och skriver för dåligt. Hur hamnade vi här? Ska vi tala om ungas läs- och skrivförmåga måste vi tala om internet”, skriver läraren Joakim Sveland.

Kommentera

”Bra läromedel är ett krav för att öka likvärdigheten”

Debatt

Bra läromedel är en nyckel för ökad likvärdighet och stärkta kunskapsresultat i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons
Annons

Facket om nya sparkraven: ”Det känns orimligt”

Nedskärningar

Besparingar på 35 miljoner både oroar och ifrågasätts. 

Personer aktiva på Skoltwitter stängdes av

Twitter

Utbildningsminister Anna Ekström vädjade att få dem tillbaka. 

LR: Skolverkets siffror kan dölja corona-effekter

Betyg

Fler niondeklassare än tidigare är behöriga till gymnasieskolan efter coronavåren. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén varnar för att det inte är hela bilden.

Granskning: lärarbristen

”Obehöriga lärare är billigare att anställa”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Bokmässan 2020

Följ Skolvärlden live på Bokmässan

Webb-tv

I fyra direktsända studioprogram bevakar Skolvärlden de viktigaste skolfrågorna och vägleder lärare bland intressanta seminarier på Bokmässans bildningshubb.

Svenskläraren: ”I dag vill fler unga skriva än tidigare”

Läsa och skriva

Elisabeth Engvall Younsi vänder på perspektivet att unga skriver sämre i dag.

Forskare: Unga skriver inte sämre

Svenska

Elevers bristande skrivförmåga har väckt het debatt. Men Karin Forsling tror inte att unga skriver mindre, eller sämre. 

Sara Bruun: Tvinga eller locka – vi måste se till att unga läser mer

Blogg

”Om vi inte lyckas inspirera, motivera eller locka unga till frivillig läsning, ja, då måste vi sätta ner foten och faktiskt tvinga dom”, skriver Sara Bruun.

Ledarskap

Lärarna om konsten att äga sitt klassrum

Ledarskap

Vill du utveckla ditt ledarskap? Då måste du utmana dig själv och börja prata om det med dina kollegor.

Expertens kroppsknep: Så rör du dig som en ledare

Ledarskap

John Steinberg ger sina bästa tips på hur du som lärare kan bli en bättre ledare genom kroppsspråket.

Granskning: Klasskillnader hamnar i skymundan

Studie

Trots skillnader i betyg och tillgång till utbildade lärare – klassernas samlade resultat inte i fokus. 

Studie- och yrkesvägledning

Så blir lärare och syv bättre på att samarbeta

Syv och lärare

Läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren David Spak vet vad som krävs för att nå ett lyckat samarbete över professionsgränserna.
 

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Arbetsmiljö

Lokalombudet: ”Nu slipper vi uppfinna hjulet flera gånger”.

Satsningen ska få fler att bli lärare: ”Inte ett så stort steg”

Lärarutbildning

Omställningsorganisationen TRR och Beredskapslyftet inleder samarbete för att locka fler att omskola sig till lärare.

Lärare fick fel lön – i tre år

Lön

Får 60 000 kronor efter registreringsmiss.

Kritiken mot FHM: Lärare kan vara ett riskyrke

Corona

"Läraren förtjänar att veta det mest troliga". 

Studie- och yrkesvägledning

”Vi vill öka samarbetet mellan skola och arbetsliv”

SYV

På Dalängskolan i Lidköping får eleverna sin lunch serverad med en framtidstanke.

Debatt: ”Kunskap och bildning – nej tyvärr!”

Debatt

”Fokus på kunskap och bildning” är en god ambition men tyvärr, den fullföljdes inte. Nu får vi väl dras med dessa kursplaner i tio år”, skriver professorn Hans Albin Larsson.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ökad risk för utbrändhet bland socialt engagerade lärare

Forskning

Lärare som engagerar sig mer med elever och kollegor utöver själva undervisningen riskerar att bli utbrända i större utsträckning än lärare som är mindre engagerade. 

Rekordstor vikariebrist tär på lärarna i grundskolan

Arbetsmiljö

Kommunombudet: ”Det blir nödlösning på nödlösning”.

Debatt

”Ingen vinner på att lärare arbetar för mycket”

Debatt

"Vi måste lita på vår förmåga att värdera elevernas kunskaper utan att vi samlar in så mycket material att vi går under", skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lön

Skolorna nobbar lärarpengar – för att undvika orättvisa

Stadsbidrag

Ulricehamn tackar nej till lönetillägg på 10 000 kronor i månaden åt fyra lärare.

”Skolans besparingskrav får förödande konsekvenser”

Debatt

"Så länge besparingskraven sitter i kommunens väggar, likt fossiler i berggrunden, kommer utbildning inte ses som viktigt", skriver läraren Elsa Jensen.

Kommentera

1,6 skolmiljarder i budgeten – ”Viktigt att de går till rätt saker”

Budget

Regeringen lägger 1,6 miljarder kronor på skolan i budgeten för 2021.

Skolinspektionen

LR om förslaget: ”Ett plåster på en öppen fraktur”

Förslag

Lärarnas Riksförbund välkomnar hårdare tag mot oseriösa aktörer, men menar att grundproblemet är ett annat.

Förslag: Gör det lättare att stänga skolor

Nya regeländringar ska stoppa oseriösa skolaktörer, menar utbildningsminister Anna Ekström. 

Debatt

Astrid: ”Jag är inte som de andra”

Debatt

”Jag är annorlunda. Jag är inte som de andra. Men jag är väl fortfarande lika mycket värd som de andra eleverna i klassrummet?”, skriver Astrid som har adhd och går andra året på gymnasiet.

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Efter kritikstormen: Regeringen släpper på hemligstämplingen

Sekretess

Nytt förslag ska öppna Skolverkets register.

Skolverkets register hemligt i Sverige – men offentligt i EU

Sekretess

Skolverkets hemligstämplade register kan enkelt laddas hem via EU-kommissionens hemsida.

Idéburna friskolor: ”Uppgifterna ska självklart vara offentliga”

Offentlighetsprincip

Offentlighetsprincipen bör även omfatta friskolor. Det menar Håkan Wiclander som är ordförande i Sveriges idéburna friskolor (ISR).
 

Skyddsombudens larm: Elev till sjukhus och avbrutna lektioner

Arbetsmiljö

Den dåliga luften på en skola i Gällivare kräver snabba åtgärder, enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Debatt

”Tidsbudgetera för bättre arbetsmiljö”

Debatt

”Ett första steg för att hjälpa våra medlemmar vore att driva frågan om tydliga, tidsbudgeterade tjänstefördelningar”, skriver Anne-Catherine Ernehall, gymnasielärare och biträdande kommunombud och lokalombud för LR i Göteborg.

Kommentera
Fackligt

LR inleder nytt samarbete med Skolledarförbundet

Lärarfacken

Men att samverkan skulle ske istället för den omtalade organiseringen med Lärarförbundet, tillbakavisas av LR:s ordförande.

Debatt

Skolverket: Nationella proven ska genomföras som planerat

Replik

I en replik skriver Skolverket att planen är att genomföra de nationella proven som planerat.

Kommentera

”Det finns igen logik i att ställa in proven”

Debatt

"Att Skolverket skulle sakna adresser till Sveriges skolor är inte ett rimligt skäl att ställa in nationella proven", skriver debattörerna.

Kommentera
Läromedel

Lärare kan inte köpa läromedel: ”Dramatiskt olikvärdigt”

Rapport

Var femte lärare saknar nödvändiga läromedel.

Lärarförbundet röstar ja: ”Hoppas LR kommer tillbaka”

Lärarfacken

På onsdagen beslutade Lärarförbundets kongress att utreda nya sätt att organisera lärarkåren fackligt.

LR-kongressen 2020

LR: Ingen annan ska tala om för oss hur vi ska utreda

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbund tillsätter en alternativ utredning av lärarnas organisering – Eva Dekany-Ström: "Jätteviktigt att vi gör det här på vårt eget sätt."

Beslut: LR utreder lärarnas organisering

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbunds kongress röstade på måndagen ja till att utreda en ny organisering av lärarkåren.

Per Kornhall: ”Rätt hanterat kan det bli en nystart för lärarkollektivet”

Kongress

Per Kornhall om LR:s beslut att utreda en eventuell ny organisering av Sveriges lärare.

”Trappsystem ska ge lärare lön efter beprövad erfarenhet”

Kongress

Förslag på en ny lönemodell för att säkra lärares kompetensutveckling. Det blev resultatet av LR-kongressens beslut.

Så ska LR bli mer demokratiskt

Kongress

Tätare förbundsmöten, en ny mandatfördelning och en ny avtalsdelegation ska bidra till att ge fler medlemmar mer inflytande i förbundet.

Här är LR:s nya styrelse

Kongress

Fem nya ledamöter valdes in i Lärarnas Riksförbunds styrelse på söndagen.

Årets språkliga eldsjäl

Prisade modersmålsläraren: ”Inget jag förväntat mig”

Utmärkelse

Dina Geraki har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl.

NPF

NPF-krav på lärarutbildningen: Alla ska lära sig mer om adhd

NPF

Regeringen inför nya examensmål för lärarutbildningen.

Skyttes fem råd: Så ska lärare bättre förstå elever med NPF

NPF

Alexander Skytte vill hjälpa andra lärare att förstå NPF-elever bättre. 

Debatt

"Mindre undervisning och mer bedömning är en ekvation som inte går ihop"

Debatt

Elever undviker att ställa frågor i klassrummet på grund av rädslan att bli bedömd, skriver läraren Sophie Zail.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kämpade för krav på legitimation – nu förlorar han själv jobbet

Behörighet

Sebüktay Kaan har kämpat för legitimationskrav på modersmålslärare. Nu förlorar han själv jobbet – medan icke-legitimerade lärare får ha kvar sina tjänster.

Sex och samlevnad

Läraren: ”Vi måste våga problematisera vad som händer”

Sexualundervisningen

Beslutet om att alla blivande lärare ska utbildas i sexualkunskap kan leda till en mer jämlik skola, menar Annika Sjödahl. 

Utsatta områden

Läraren om gängkriminaliteten: Saknas resurser att hjälpa elever

Brott

"Det börjar redan i lågstadiet."

Nedskärningar i skolan

Läraren om skolans sparkrav: ”Vi bryter mot lagen och barnen far illa”

Nedskärningar

När Borlänge kommun sparar på skolan står elever utan särskilt stöd och stöd på modersmål – i strid med skollagen.

Lärare smittade: Så är corona-läget i skolorna

Corona

Sex anställda på en grundskola i Lund har smittats av corona.

Så ser svensklärarna på bristande skrivkunskaper

Svenska

Unga vuxna skriver för dåligt. Konsekvenserna är att de väljs bort i arbetslivet eller får svårt att klara högre studier, enligt en ny dokumentär från UR.

Ny bok: Tvålärarsystem behöver inte kosta mer

Tvålärarsystem

I tider av nedskärningar kan ett tvålärarsystem kännas som en utopi. Men Lotta Elmbro menar att metoden inte behöver kosta mer.
 

corona i undervisningen

Han låter eleverna skriva nya kapitel i corona-historien

Corona i undervisningen

Läraren Karl Liljas valde att ägna sista tiden av vårterminen till att samla in elevernas upplevelser av pandemin.

”Det är berättelser om corona som måste samlas in”

Corona

Eleverna Verina Attalla och Julia Isaksson är två av alla som har skrivit berättelser till Stadsmuseets insamling.

Debatt

”Den tidiga läsinlärningen – samhällets livlina?”

Debatt

”Lärarna är idag i en situation där målen är otydliga och vägen dit kantad av ’hjälpmedel’ som snarare stjälper än hjälper”, skriver Martin Ingvar, professor på Karolinska Institutet.

Kommentera
Arbetsmiljö

De har hittat en nyckel till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

”Arbetsmiljöarbete är så komplext – det är en färskvara”

Skolstart

SPSM: Så blir skolstarten bättre för elever med NPF

Skolstart 

SPSM:s Lennart Hansson vet vad som krävs för att elever med NPF ska få en lyckad terminsstart.

lärarexamen

Allt färre grundskolelärare har examen

Lärarexamen

”Tragiskt att ett av Sveriges viktigaste yrken inte är tillräckligt attraktivt”

Coronaviruset

Stora skillnader i hur skolor har rustat vid skolstarten

Arbetsmiljö

”Jag vet flera kollegor som känner samma oro som jag gör”

Lönegranskning

Lärarnas skilda löner – så mycket tjänar de

Lön

Skolvärldens granskning av Sveriges lärarlöner visar stora skillnader i hur kommuner satsar på lärare och studie- och yrkesvägledare.

Friskolor

Skolvärldens siffror visar: Födelseland styr val av skolform

Friskolor

Barn födda i länder med hög utbildningsnivå som har invandrat till Sverige går i friskola i betydligt större utsträckning än barn från fattiga länder, visar Skolvärldens granskning.

Debatt

Bättre psykisk hälsa i skolan med mental träning

Debatt

Författaren och föreläsaren Maria Braula vädjar till lärarna: Ge eleverna metoder att hantera sin stress.

Kommentera
Terminsstart

Riskgruppsläraren: ”Jag vill jobba i klassrummet”

Corona

Läraren Eva Dahlberg Cramér slits mellan kärleken till att undervisa och rädslan för att drabbas av det virus som riskerar ta hennes liv.

vuxenutbildning

Lärare om nedläggningen: ”Det känns som ett hån”

Vuxenutbildning

Växjö väljer att lägga ner all vuxenutbildning i kommunal regi.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar vilka skolor som finns i Sverige

Beslut

Registret över vilka skolor som finns i Sverige – kommunala såväl som privata – hemligstämplas av Skolverket.

Skolverket om sekretessen: ”Hade inget alternativ”

Beslut

Skolverket uppger att man inte hade något annat val än att sluta publicera uppgifter om enskilda skolor.

Åsa Fahlén: ”Lagen behöver ändras”

Beslut

Offentlighetsprincipen bör även omfatta skattefinansierade friskolor. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så vill riksdagspartierna hantera skolstatistik i framtiden

Enkät

Politikerna i riksdagens utbildningsutskott vill göra det möjligt för Skolverket att även i framtiden publicera statistik om enskilda skolor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons