Annons
Anders Hansen tycker att vi fokuserar för mycket på det negativa med ADHD. Foto: Stefan Tell

Överläkaren: ADHD har många positiva sidor

Publicerad 22 augusti 2017

Fakta

Fördelar med ADHD

ADHD kan innebära att man är:

• initiativrik

• pådrivande – får saker gjorda

• energisk – man har en nästan oändlig energi
• kreativ och tänker utanför boxen
• orädd och vågar satsa på nya idéer
• nyfiken

• flexibel

• bra på att hyperfokusera
• envis – ger inte upp utan kämpar på

• intuitiv och ifrågasättande

• bra på att tänka lateralt – förmåga att se saker ur nya vinklar
• bra på att skaka av sig motgångar och ältar inte misstag

Källa: Fördel ADHD

Relaterat

Med nya boken ”Fördel ADHD” vill Anders Hansen nyansera bilden av ADHD. Han ställer sig också frågan hur den perfekta skolan för elever med diagnosen skulle se ut.

Antalet elever som får diagnosen ADHD har ökat kraftigt på senare år. Idag beräknar man att ungefär 6 procent av svenska elever i skolåldern omfattas av den. Överläkaren Anders Hansen, aktuell med nya boken "Fördel ADHD", menar dock att det är en feltolkning att prata om överdiagnostisering. Det handlar snarare om helt vanlig biologi, och inget abnormt.

– I ett evolutionärt perspektiv är det inte konstigt att folk har de här dragen som vi kallar för ADHD. De har varit viktiga för det sätt vi levt tidigare, men i det moderna samhället passar de dåligt in, säger Anders Hansen till Skolvärlden.

Din bok heter ”Fördel ADHD”. Men kan man ha fördel av ADHD i skolan?

– Människor som har många drag av ADHD har fördelar som att de är kreativa, drivna, och kan fokusera intensivt när de hittar något de är intresserade av. Men i en skolmiljö kan det bli väldigt svårt. Om man ska generalisera grovt så har skolan varit lite ”one size fits all”. Det fungerar utmärkt för vissa, men inte för andra, för de har en biologi som inte är anpassad för det. Det verkar finnas två sidor av myntet, men vi fokuserar på problemsidan. Jag vill inte bagatellisera de här problemen, men jag har mött så många patienter där man bara sett till problemen.

I boken går Anders Hansen in på hur människoarten har utvecklats under miljoner år, och att vi fram tills för 10 000 år sedan var jägare och samlare. Under den senaste miljonen år har vi alltså varit jägare och samlare i 990 000 år, och det är utifrån den verkligheten som evolutionen format våra hjärnor.

– Ett antal olika gener är kopplade till ADHD, en av dem är en variant av en gen som heter drd4. Man har tittat på en stam i Afrika som delat upp sig i två grupper – några lever som jordbrukare, andra som jägare och samlare. De jägare och samlare som har genen drd4 i ”ADHD-varianten” har lättare att hitta mat, medan de andra är undernärda. Bland jordbrukarna är det tvärtom – de med ”ADHD-varianter” är undernärda, och de som inte har den klarar sig bättre. Jordbrukssamhället premierar förmågan att fatta långsiktiga beslut snarare än impulsivitet och snabbt beslutsfattande, precis som vårt moderna samhälle gör, säger han.

Alla människor har drag av ADHD

Boken handlar inte i första hand om ADHD i ett skolperspektiv, men Anders Hansen gör ändå ett försök att definiera hur en skola som var bättre anpassad till elever med diagnosen skulle se ut.

– Jag är ingen expert på pedagogik och skolsystemet, jag vill bara förklara vad ADHD kommer ifrån. Men kortare lektioner och ständig återkoppling, snabbare dopaminkickar, och uppgifter baserade på nyttan med saker och ting fungerar i många fall bättre. Inte så långa tidshorisonter: berätta vad som ska vara klart om fem minuter, inte om en timme.

Framför allt vill han med boken nyansera bilden av ADHD, och belysa att det är samhällets struktur som avgör hur väl individer med sådana egenskaper fungerar. Han ger även exempel på allt från Nobelpristagare till OS-guldmedaljörer som har en ADHD-diagnos.

– Jag vill nyansera bilden och förklara fenomenet. Alla människor har drag av ADHD, det finns ingen tydlig gräns, det är en gråzon. Det är som längd – alla människor är inte långa eller korta, utan det är en flytande skala. Om man skulle ge hundra slumpmässigt utvalda personer på stan ADHD-medicin skulle hälften av dem sannolikt uppleva positiva aspekter som förbättrad koncentrationsförmåga.

– Är det rimligt att fem, tio, eller tjugo procent har diagnos? Vill vi att samhället ska se ut så att vi måste stoppa in mediciner i tjugo procent av våra barn, för att samhället är för svårt att förändra? Så vi förändrar barnen istället? Det är upp till oss.

Anders Hansen är överläkare i psykiatri och gav 2016 ut boken Hjärnstark.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons