Annons
Chelsea Long har blandade erfarenheter från sina praktik­perioder. Foto: Andreas Hillergren
Bild 1/3

Praktiken problem för både lärare och studenter

Publicerad 11 januari 2017

Fakta

Så gjordes undersökningen

1 709 lärarstudenter svarade i Skolvärldens webbbaserade enkät under perioden 21 november till 2 december.

Hur länge har du studerat till lärare/syv?

  • 1 år  31,4%
  • 2 år  24,2 %
  • 3 år  26,5 %
  • 4 år eller fler  17,8 %

Vilken utbildning går du?

  • Grundskollärare f-klass och åk 1–3  23,7 %
  • Ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan  39,7 %
  • Ämneslärare 7–9  8,2 %
  • Grundskollärare årskurs 4–6  13,8 %
  • Grundskollärare med inriktning mot arbete i fritidshem  5,6 %
  • SYV  3 %
  • Annan utbildning  6 %

Hur många veckor har du gjort VFU?

  • 1–5 veckor  35 %
  • 5–10 veckor 25 %
  • 10–15 veckor  24 %
  • Fler  16 %

UKÄ:s granskningar av VFU

Lärarstudenternas VFU har granskats flera gånger av Universitetskansler-ämbetet, UKÄ. Den första utredningen 2005 visade på stora brister. Det var inte ovanligt att studenter som skulle undervisa i högre åldrar kunde placeras på förskolan. Den senaste granskningen från 2015 visade att mycket blivit bättre. Men det finns fortfarande brister. Bland annat har alltför få VFU-handledare en handledar-utbildning. Därför rekommenderas kommunerna att låta fler lärare gå handledarutbildning och andra kompetenshöjande aktiviteter.  UKÄ riktade också kritik mot kvalitén på examinationen. På flera lärosäten underkändes inga studenter under praktiken.

Relaterat

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Chelsea Long, 24, avslutade sin sista praktikperiod före jul. Hennes erfarenheter från de fyra praktikomgångarna är mycket blandade. 

Under den första praktiken fick hon en handledare som mestadels arbetade som extrahjälp i en studieverkstad. Det blev inte mer än totalt fyra lektioner i helklass för Chelsea Long. 

– Jag satt mest ensam och hjälpte elever med olika särskilda behov, så som dyslexi och andra inlärningshinder. Under fem veckor fick jag i princip ingen handledning, berättar Chelsea Long. 

Även under nästa praktikperiod möttes hon av liknande problematik. Då hade Chelsea ett par lektioner i veckan, men oftast utan att handledaren var närvarande i klassrummet.

– Hon verkade inte alls intresserad av att vara handledare. Det var otroligt ensamt och svårt. Jag hade en yrkesintroklass med elever som precis kommit till Sverige som skulle ha samhällskunskap. Det var svårt för mig att ensam i den situationen göra det på ett bra sätt, berättar Chelsea Long.

Hon delar sina erfarenheter med många lärarstudenter i Sverige, visar Skolvärldens enkät. Av de 1 709 studenter som svarat uppger nära 30 procent att de upplever att handledarna inte haft tid med dem under praktiken. 

En dryg femtedel, 22 procent, anser att de fått för lite undervisningstid i klassrummet. 

Det var otroligt ensamt

Jana Hejzlar, utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ), har vid flera tillfällen granskat lärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Hon känner igen den problematik som beskrivs i Skolvärldens undersökning. 

– Studenter vill ha mer handledning, det har vi sett i våra granskningar. Det är också så att handledarna upplever att de inte har tid. Ofta handlar det om att de inte får tillräckligt med tid av rektorn för att handleda, säger hon. 

En hårdare arbetsbelastning för lärarkåren och ekonomiskt pressade rektorer är två skäl till att handledningen fallerar i en del fall. Men det finns också andra yttre faktorer, exempelvis missnöjda föräldrar. 

– I en del fall blir föräldrarna inte glada över att den ordinarie lärarens undervisning minskar när denne handleder studenter. Det finns väldigt mycket tyckande, säger Jana Hejzlar. 

Det kan även bli ”kulturkrockar” mellan handledare som gått en äldre utbildning och studenter som kommer från universitetet med dagens undervisningsmetoder och pedagogik i färskt minne. 

– Det kan vara en så enkel sak som att en student inleder lektionen med att berätta för eleverna vad de ska göra under lektionen, medan en äldre lärare tycker att det skriver man på tavlan. I den här typen av undersökningar kan det rymmas en del problem med personkemin, säger Jana Hejzlar. 

Även om bristerna i handledningen av studenter har olika orsaker är ansvaret glasklart. Det ligger hos lärosätena och kommunerna, menar Jana Hejzlar.

– De ska kunna samarbeta på ett sätt som gör VFU:n så bra som möjligt för studenterna. De har ett gemensamt intresse av det, men vi vet att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. 

Jana Hejzlar reagerar också på att nästan fyra av tio lärarstudenter i Skolvärldens undersökning inte får besök av sin examinator under praktiken. Lärosätenas arbetsmetoder varierar kraftigt, en del lärosäten anlitar ombud, exempelvis kollegor eller pensionerade lärare som skickas ut till studenterna. 

– Varje gång information passerar från en person till en annan går något förlorat. Men det är väldigt svårt att klara av att examinatorn genomför alla besök, särskilt för lärosäten med stora lärarutbildningar, säger Jana Hejzlar. 

Chelsea Long tillhör de studenter som fick besök av sin examinator under praktiken, vilket var särskilt viktigt under de praktikperioder som var jobbiga.

Däremot känner hon igen sig i en annan siffra i undersökningen, att så många som 34 procent av lärarstudenterna uppger att praktiken gjort dem osäkra på om de vill fortsätta som lärare. 

– Jag hade hoppat av om jag inte hade fått till de här två sista praktikperioderna själv. Ingen tvekan om det, säger hon. 

För efter att ha fått besked om att hon skulle till samma Malmö-skola på en tredje praktikperiod fick Chelsea Long nog. I stället ordnade hon, med lite hjälp av rektor, praktikplats och handläggare på egen hand. 

– Det har varit mycket bättre. Jag har fått mycket mer handledning. 

Chelsea ska undervisa i samhällskunskap och engelska med ingång gymnasiet. Den sista VFU-perioden har hon tillbringat på ett högstadium. 

– Det är jätteroligt och spännande. Jag har en jättebra handledare och fantastiska kollegor. Verkligen helt annorlunda mot vad jag upplevde först, säger hon.

Skolvärldens undersökning visar att en stor majoritet av lärarstudenterna, trots bristerna, är nöjda med sina VFU-perioder.

Flera av de missförhållanden som fanns på lärar-utbildningarna för tio år sedan har nästan försvunnit.
I dag är det få som får praktik på fel stadium eller i fel ämnen. 

– Den första utvärderingen från 2005 visade på ett fullkomligt katastrofalt läge där blivande gymnasie-lärare exempelvis fick göra VFU i förskolan. Vi konstaterar i våra senaste undersökningar att det har blivit bättre, men det finns fortfarande brister, säger Jana Hejzlar. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

Undervisning

På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass.
– Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning, säger språkläraren Helen Elofsson.

Annons
Annons

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Likvärdighet

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Annons

Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen

Pedagogisk måltid

En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens. Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Annons
Annons
Arbetsmiljö

Krisen i Sjöbo: 25 av 30 lärare vill lämna skolan

Arbetsmiljö

Lärarna på Färsingaskolan larmar om höga stressnivåer och hälsoproblem – nu hotas skolan av personalflykt. Hela 83 procent av lärarna på skolan säger att de har sökt, eller tänker söka, nytt jobb under vårterminen. 

Lärare ropar på hjälp efter nya sparkrav

Arbetsmiljö

Planerade nerskärningar på skolor i Sjöbo har mötts av massiv kritik. Nu vädjar lärare efter hjälp samtidigt som en skolledare hotar med att säga upp sig. 

Annons

Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron

Fysisk lärmiljö

På Elmeskolan har varje elev ett eget ”kontor” i klassrummet – med hjälp av tygskärmar runt varje skolbänk.
– De nya klassrummen har gett bättre studiero och en trevligare arbetsmiljö för oss lärare, säger Klas Henriksson, lärare på skolan.

 

Digital guide ska locka fler till läraryrket

Lärarbristen

Sverige behöver 12 500 nya lärare per år fram till år 2031. ”Lärarutbildningsguiden” ska få fler att upptäcka de alternativa vägarna till en lärarlegitimation.
– Många känner inte till att det finns alternativ till att läsa fyra fem år på högskolan, säger Anna-Lena Blomkvist på UHR.

Ny utbildning för tekniklärare med jobb samtidigt i Gävle

Lärarutbildning

Högskolan i Gävle erbjuder ämneslärarutbildning i teknik och matte med jobb samtidigt för att tackla lärarbristen.
– Behovet är enormt, säger Jan Grenholm, universitetsadjunkt i teknik på Högskolan i Gävle.

Ny satsning ska ge fler lärare inom specialpedagogik

Specialpedagogik

Behovet av specialpedagoger och speciallärare är stort över hela Sverige. I Södertälje satsar man på attvidareutbilda legitimerade lärare för att få fler specialpedagoger eller speciallärare på kommunens skolor. 
 

Friskolor

Varnar för intressekonflikt när lärare blir delägare i Academedia

Lärare som delägare

Friskolekoncernen Academedia marknadsför ett erbjudande om att bli delägare till sina anställda lärare. Men tidigare Academedia-läraren Magnus Ekblom menar att det skapas en intressekonflikt när lärare har ett egenintresse i att bolaget ska gå med vinst.
– Jag tycker att det är en form av korruption, säger han.

”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

Debatt

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

Kommentera

Lokal skolkommission ska lyfta lärarna

S-M-koalitionen i Oskarshamn tillsätter en egen skolkommission med lärare och fackliga representanter bland ledamöterna.
– Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

Nedskärning

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten.
– Det är en katastrofsituation, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Debatt

”Det är inte lärarnas fel att betygssättningen är olikvärdig”

Debatt

”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera

”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”

Debatt

”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kommentera

”För svaga skrivningar i utredningen”

Syv-utredning

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar 80 timmars framtidsval, men anser överlag att syv-utredningens förslag är för försiktiga. 

Betyg

Forskaren: Rättvisare betyg om skolor samarbetar

Betyg

Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet.

Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

Betyg

Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Specialpedagogik

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.

Pension

Tomas trissade upp sin lön med tusenlappar

Lön

Tomas König fortsatte jobba som lärare efter att han fyllt 65 år. Ett lönetips om att arbetsgivaravgiften sänks kraftigt det år man fyller 66 visade sig vara mycket värdefullt. 
– Jag fick upp min lön många tusen kronor om året, säger Tomas.

Många fördelar för den som vill jobba efter 65

Pension

Vad gäller om du skulle välja att fortsätta jobba efter att ha fyllt 65 år? Lärarnas Riksförbunds pensionsexpert Per-Olof Sorsell berättar hur det ligger till.

Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Politik

Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen. Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

Skolan utvecklar skräddarsydd plattform – efter lärarnas behov

På kommunala Ådalsskolan är lärarna med och avgör precis vad som ska ingå i den digitala plattformen och hur den ska fungera.
– Många IT-system i skolan har alldeles för många klick innan man hittat rätt. Här är vi hela tiden med i utvecklingsprocessen, säger Anna-Karin Sjödin, lärare på skolan.

Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

Nyanlända

Stockholm stad har sedan 2016 satsat på att nyanlända med utländsk lärarexamen ska få en svensk examen. Hittills har 17 lärare fått legitimation. 
– Många fler är på väg, säger projektledaren Christina Rydén.

Ny forskning: Fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Skolval

Med det fria skolvalet har antalet gymnasieskolor och valmöjligheter exploderat. Men inte för alla – på landsbygden har skolor istället stängts ner och i utsatta områden nyttjas inte valmöjligheterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.  

LR: Uppsala kommun stänger ute lärarfacken

Fackligt

Uppsala kommun försöker kringgå fackförbunden när de lägger ner samverkan, menar företrädare för Lärarnas Riksförbund.
– De vill införa ett orimligt system, säger Hans Eric Lindahl på LR Uppsala.

OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

Integration

Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet.

Skolnämnden vill minska administrationen för lärare

Adminstration

Stockholms Utbildningsnämnd vill minska administrationen för lärare. Men det är mer för att skapa ett nytt förhållningsätt än en strategi.
– Det är verkligen ett första steg för att understryka att den här frågan är viktig, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Utbildningsnämnden.

Alexander Skytte: Att gå i skolan med adhd

Blogg

Idrottsläraren Alexander Skytte skriver om hur det är att gå i skolan, ur elevens perspektiv. Eleven som inte bara kämpar med att göra sitt bästa – utan också kämpar med sin adhd.

Arbetsmiljö

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

”Lärare betalar löneökningarna med att springa snabbare i korridorerna”

Debatt

”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Kommentera

”Arbetsmiljöfrågan är för oss mycket större än så”

Replik

”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Syv

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

”Vi i LR måste hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten”

Debatt

”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

Kommentera

Replik: ”LR slår vakt om balansen på arbetsmarknaden”

Replik

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

Kommentera

Forskaren: Föräldrar i utsatta områden är rädda för skolan

Segregation

Skolor i utsatta områden orosanmäler i onödan och brister i dokumentation och pedagogiska kartläggningar, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Malmö Universitet.
– Föräldrarna är rädda för att skolan ska anmäla dem, säger universitetslektor Laid Bouakaz.

Sveriges elevkårer: ”Låt inte skolan bli ett slagträ”

Debatt

Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

Kommentera

”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”

Debatt

”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera
Granskning: Fortbildning

Stora skillnader i lärares fortbildning

Granskning

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling och använder sig av statliga program som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

Lärarna i praktisk-estetiska ämnen behöver ett eget ämneslyft. Det menar idrottsläraren och lektorn Izabela Seger.
– Det hoppas vi kunna genomföra i Järfälla.

”Möjligheten till forskning har blivit ett lyft för mig”

Fortbildning

En dag i veckan arbetar gymnasieläraren Oscar Isaksson som forskare på Göteborgs universitet.
– Det är en avancerad form av kompetensutveckling, säger han.

Grafik: Så mycket lade kommunerna på fortbildning

Statistik

Så mycket pengar lägger stora och små svenska kommuner på lärares kompetensutveckling.

Fysisk lärmiljö

Katarina blev hörselskadad av jobbet

Arbetsmiljö

Läraren Katarina Reineck blev hörselskadad på ena örat på grund av en dålig arbetsmiljö på skolan. Nu vill hon se ett krafttag nationellt innan fler lärare drabbas.

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Skolverkets kravlista inför digitala prov

Digitalisering

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
– Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

Heltidsmentorer

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så lyckades de med satsningen

Arbetsmiljö

Heltidsmentorerna på Linnéskolan i Älmhult har minskat lärarnas stress.Personalsatsningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från kommunen och statliga miljoner. 
 

Alexander Skytte: Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra?

Blogg

”För att kunna förstå varför vi ens måste ställa oss en sådan absurd fråga är det viktigt att förstå hur lärarens situation har utvecklats”, skriver Alexander Skytte.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons