varbudget_pengar

Skolvärlden har granskat förstelärarnas löner. Statistiken visar stora skillnader beroende på var i landet lärarna bor.

Löner

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55000 i månadslön

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Skolvärlden har granskat lönerna för Sveriges cirka 15 000 förstelärare i grund- och gymnasieskolan. Statistiken hittar du längst ner i artikeln.

Det är lärare som, enligt förordningens krav, bland annat ”har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat, har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen och i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen”.

Förstelärare får i allmänhet ett lönetillägg på 5 000 kronor i månaden som betalas av staten.

Skolvärldens granskning visar att en genomsnittlig förstelärares lön bland annat avgörs av var i Sverige personen arbetar, men också om hen är anställd på en kommunal eller privat skola.

  • En förstelärare tjänar i genomsnitt (juni 2019) cirka 42 600 kronor i månaden. Män tjänar i genomsnitt 400 kronor mer i månaden än kvinnor.
  • Förstelärare på gymnasiet har genomsnitt cirka 1 200 kronor högre månadslön än sina kolleger i grundskolan.
  • Förstelärarna i Stockholms län har högst genomsnittslön, 45 392 kronor i månaden. Lägst snittlön har förstelärarna i Värmland, 40 009 kronor i månaden.
  • Kommunalt anställda förstelärare tjänar i genomsnitt knappt 1 200 kronor mer i månaden än anställda i privata aktiebolag.
  • Sveriges högst avlönade förstelärare tjänar cirka 83 300 kronor i månaden. Den lägst får nöja sig med en månadslön på 28 840 kronor.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Att en förstelärare tjänar under 30 000 kronor i månaden är skrämmande, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

– Tyvärr är lärarlönerna på många håll alldeles för låga. Det är grundproblemet. Ska fler vilja bli lärare behöver lönerna öka. I dag är det många huvudmän som inte tar sitt ansvar och håller uppe lönenivåerna, vilket drabbar enskilda lärare såväl som yrkets attraktivitet.

Bostadspriserna är ofta lägre i landsbygdskommuner. Då är det väl rimligt att även lärarlönerna är lägre där?

– Det kan vara precis tvärtom. För att locka legitimerade och behöriga lärare behöver man kanske betala mer på landsbygden än i de större städerna. Jobbet är i stor utsträckning dessutom detsamma i en mindre kommun som i en större. Lärarna har lika lång utbildning, samma ansvar och så vidare.

Är de ökade löneskillnaderna ett problem?

– Nej, men lägstalönerna får inte vara för låga. Det måste också vara tydligt vad löneskillnaderna beror på. Om exempelvis en kollega tjänar 5 000 eller 10 000 kronor mer i månaden än vad jag gör, ska jag få veta varför. Det vet man alltför sällan idag.

– Från LR:s sida var vi positiva till karriärlärarreformen när den kom, men kritisk till hur den har implementerats. På många håll saknar den legitimitet.

Varför?

– På en del skolor har man lyckats bra med införandet av förstelärare. Där har det kanske till och med varit självklart vilka som skulle utses. På andra skolor har det varit desto mer oklart, ibland till och med överraskande, på vilka grunder förstelärare har utsetts. Det gör att reformen inte har någon större legitimitet.

– Det som behövs är ett nationellt professionsprogram med tydliga kriterier för vad som krävs för olika karriärsteg.

Att satsa 5 000 kronor extra i månaden på några förstelärare räcker inte.

I somras beslutade regeringen att från och med i höst höja förstelärartilläggen i utanförskapsområden från 5 000 kronor i månaden till 10 000 kronor. Regeringen har också lättat på kraven för att huvudmän i utanförskapsområden lättare ska kunna ta del av statsbidraget till förstelärarlöner.

– De mest erfarna lärarna bör finnas på de skolor där behoven är som störst. Ett sätt att göra tjänsterna mer attraktiva är att erbjuda karriärsteg. Genom att satsa på högre löner kan staten bidra till att vi får fler förstelärare i våra utanförskapsskolor, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).
Åsa Fahlén är mycket kritisk till förändringen.

– Jag har svårt att se hur lärarna på en skola i ett utanförskapsområde kommer att göra ett bättre jobb för att man höjer lönen med ytterligare 5 000 kronor i månaden för de förstelärare som redan arbetar där, medan övriga lärare får behålla sina löner.

Vad bör man göra istället?

– För att locka fler legitimerade och behöriga lärare att arbeta på skolor i utanförskapsområden bör man satsa på att höja lärarlönerna generellt på dessa skolor. Men det räcker inte. Även lärarnas arbetsmiljö behöver förbättras. Det kan till exempel ske genom att antalet lektioner minskas precis som klasstorlekarna samtidigt som det anställs mer kringpersonal. Att satsa 5 000 kronor extra i månaden på några förstelärare är inte tillräckligt.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm