westlund_barbro
Foto: Annika af Klercker
Läsutveckling

”Sätt ord på läsförståelsen”

Att undervisningen i läsförståelse kan förbättras är ingen hemlighet. Enligt forskaren Barbro Westlund är en lösning att prata om hur man tänker kring text i klassrummet.
– Jag tror verkligen på svenska lärare, men de måste få verktygen, säger hon. 

Så här kan det gå till

Börja med att reflektera över hur du själv fungerar som läsare. Vad gör du när en text utmanar? Vad gör att du fastnar eller måste stanna upp? 

Visa eleverna en text på utmaningsnivå på en lektion och berätta hur du efterhand löser olika problem i texten. 

Att berätta om sitt eget funderande kan vara ett sätt att vägleda eleverna i deras eget tänkande. 

Låt eleverna diskutera hur de själva gör med andra texter. Låt olika tolkningar och värderingar av texten komma fram.

Här kan du läsa mer: 

Barbro Westlund ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse”, 2015. 

Barbro Westlund ”Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår”, 2013.

Michael Pressley ”Reading instructions that works: The case for balanced teaching”, 2006.

John Guthrie & Alan Wigfield ”Roles of motivation and engagement in reading comprehension assessment”, 2005.

Nell K. Duke & P. David Pearson ”Effective practices for developing reading comprehension”, 2002.

Larmrapporterna som varnar om svenska elevers bristande läsförståelse har duggat tätt de senaste åren. Men hur ska läraren egentligen göra för att ge eleverna rätt stöd? Den frågan har Barbro Westlund, lektor i läs-och skrivutveckling vid Stockholms universitet, undersökt i sin forskning. 

I den nya boken ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse” ger hon en vetenskaplig grund i ämnet, men även konkreta exempel på hur forskningen kan användas i klassrummet. 

– Läsförståelse är ett komplext område, och det är lätt att man som lärare lockas av enkla recept och använder ett paket med färdiga lektionsupplägg. Risken med det är att det leder till isolerad färdighetsträning, säger hon. 

Barbro Westlund menar att det centrala i läsförståelsen är innehållet i texten. Lässtrategier är mentala verktyg som behövs för att låsa upp texten och göra den förståelig för läsaren. Detta gör man när texten är svår, inte annars. 

För att ge rätt stöd till elever med olika behov måste läraren kunna visa sina elever hur man flexibelt men medvetet kombinerar flera lässtrategier. Barbro Westlund liknar det vid att eleverna utrustas med en verktygslåda.  

– Tänk om en träslöjdslärare skulle säga till sina elever att den här veckan använder vi bara hammaren, nästa vecka får ni använda skruvmejseln. Det går ju inte. Men det kan bli så om en lärare missförstått vad strategiundervisning är för något.

Om undervisningen ska bli bra bör läraren ha tänkt igenom vilken kunskapssyn och vilka teorier hennes undervisning vilar på. Alla lärare ska ges förutsättningar att ta del av aktuell läsforskning, det finns ingen ”quick fix”, enligt Barbro Westlund. 

– Långsiktiga fortbildningsinsatser på detta område är nödvändiga och bör ingå i arbetstiden. I dag måste läraren lägga för mycket tid på andra saker, som administrativa uppgifter.

Med 25 år som lågstadielärare i bagaget är Barbro Westlund välbekant med verkligheten i klassrummet. Hennes eget intresse för frågorna började där och ledde till en forskningstjänst inom akademin. I sin avhandling undersökte Barbro Westlund undervisningen i läsförståelse i Sverige och Kanada. Skillnaderna var stora. I Kanada fick lärarna mer fortbildning och stöd i styrdokumenten. 

– Svenska lärare har inte fått ett sådant stöd, de har inte fått de verktyg som krävs. I Kanada finns exempelvis ett tydligare professionellt språk kring läsförståelse. 

Att just kunna sätta ord på läsförståelsen är något som Barbro Westlund återkommer till. Hon menar att ett professionellt språk är viktigt för läraren, både för att förstå aktuell forskning och sitt eget arbete bättre.

– Det var en av sakerna jag själv upptäckte när jag tog steget från klassrummet till akademin. Jag hade massor av beprövad erfarenhet och visste hur man undervisade. Men jag kunde inte sätta ord på det. 

Begreppet metakognition, som kommer från grekiskans ”att tänka om tänkandet”, är exempel på ett sådant metaspråk. Enligt Barbro Westlund är det även viktigt att lära ut det till eleverna. På så sätt kan de prata om sin läsförståelse, inte bara berätta om vad de förstår i texten. 

Frågan är hur undervisningen i läsförståelse då konkret ska gå till? Barbro Westlund menar att läraren bör lägga tid på att visa eleverna hur man gör för att bättre förstå olika texter. Det kan handla om att diskutera vilken genre det är, göra tankestopp mitt i texten och diskutera innehåll eller sammanfatta huvudbudskap.

– Tidigare var det vanligt att eleverna fick läsa en text, som sedan följdes av kontrollfrågor. Jag menar att lärarens roll är att stödja och främja tänkandet runt texten medan läsförståelse utvecklas. 

Enligt Barbro Westlund måste läsförståelsen kopplas till det skolämne där den ska användas. Vilka strategier man använder beror på valet av text. 

– Det är viktigt att alla lärare funderar på hur man läser och skriver i olika ämne

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm