Elevhälsa

Skola gömde undan stökiga elever på vinden

Sorgenfriskolan

På vinden i den kommunala Sorgenfriskolan i Malmö placerades elever som halkat efter eller stört ordningen, visar Kalla Faktas ”Barnen på fjärde våningen”.

| Foto: TV4
”Barnen på fjärde våningen”
  • Kalla Faktas granskning av Sorgenfriskolan i Malmö där skolans rektor har satt i system att sortera bort elever från klasserna som halkat efter eller stört ordningen, och satt barnen i ett litet rum på översta våningen.
  • Där har de fått sitta termin efter termin utan vare sig lärare, undervisning eller åtgärdsplaner, vilket strider mot skollagen.

Se programmet här.

Termin efter termin fick elever som störde ordningen sitta i ett eget rum på skolans vindsvåning – utan vare sig lärare eller undervisning.
TV4:s Kalla Fakta avslöjar historien om ”Barnen på fjärde våningen” i Sorgenfriskolan.

I Kalla Fakta rullas historien upp om hur rektorn på den kommunala grundskolan i Malmö, i strid med skollagen, sorterat bort elever som uppträtt störande i klassrummet, eller halkat efter. Eleverna har placerats i ett litet rum på fjärde våningen och i sällskap av enbart elevassistenter lämnats utan undervisning eller åtgärdsplaner. Tiden har eleverna fördrivit genom att spela spel och titta på film.

Mötesprotokoll som Kalla Fakta tagit del av visar att trots att rektor Mickael Westerdahl haft kännedom om hur eleverna sackade efter kunskapsmässigt satte han i system att förpassa dem till fjärde våningen. I reportaget skildras också hur majoriteten av eleverna i dag hamnat i kriminalitet.

– ”Det brukar gå åt skogen, kunskapsmålsmässigt, för de elever som hamnar i SU-grupp, medan de klasser där de tidigare var blir lugnare”, säger rektorn i ett internt mötesprotokoll i december 2018.

Lena Håkansson var elevassistent på Sorgenfriskolan. Foto: TV4

Enligt elevassistenten Lena Håkansson fick eleverna i SU, den särskilda undervisningsgruppen, lärarledda lektioner var fjortonde dag eller en gång i månaden. Hon berättar i reportaget om första gången hon gick in i rummet:

– Ja alltså, jag blev faktiskt ganska chockad. Därför att där satt då de här barnen, utåtagerande, det var rörigt, det var personal som satt och drack te och läste tidning när de egentligen skulle ha undervisning. Där var inga planer, inga målsättningar, allt skedde på lösa boliner.

”Vi får leva med det resten av våra liv”

En annan tidigare elevassistent på Sorgenfriskolan, Tina Forss, berättar att eleverna kallade rummet ”fängelset”. Så här beskriver hon sina känslor kring hur skolan agerade:

– Vi har ju dåligt samvete och det kommer vi få leva med resten av våra liv.

LÄS MER – Därför har Skolinspektionen inte prövat anmälningarna

Lena Håkanssons berättelse styrks av tidigare elever som Kalla Fakta varit i kontakt med. Samtliga förklarar att en placering i SU-gruppen innebar minskad undervisning, mindre stöd och inga regelbundna lektioner. Vid tillfällen då elevassistenten var sjuk skickades ofta eleverna hem.

Rektorn: ”Inget jag kan minnas”

Rektor Mickael Westerdahl, som inte vill svara på frågor framför kameran, svarar skriftligt att ”det är så klart oerhört beklagligt om eleverna upplever att de inte har fått den undervisning de har rätt till”.

– Att undervisningen inte har fungerat är inget jag kan minnas att jag har fått några signaler om, varken från elever eller personal.

Oroliga föräldrar har de senaste tio åren vänt sig till Skolinspektionen och menat att deras barn städats undan i stället för att få stöd. Myndigheten har också vid ett flertal tillfällen, senast 2021, kritiserat och gett Sorgenfriskolan förelägganden för bristande stöd till elever som kommit efter i skolarbetet.

– Vi har tagit till oss av den kritiken och upprättat mycket bättre rutiner kring utredningar och åtgärdsprogram, kommenterar Mickael Westerdahl.

Tina Forss, tidigare elevassistent på Sorgenfriskolan, berättar att eleverna kallade rummet ”fängelset”. Foto: TV4

Av reportaget framgår hur en pojke på mellanstadiet påverkades negativt under sin tid i SU-gruppen. Under mötet, som ägde rum 2017, berättade lärare hur han blivit sämre. Men det tog ledningen ingen hänsyn till och pojken skickades tillbaka. ”Om de andra ska få en chans att uppnå målen så bör han placeras i SU-gruppen igen”, står det i mötesprotokollet.

Dokumentationen är bristfällig

I reportaget konstateras också att det krävs en utredning av en elevs behov och därefter ett åtgärdsprogram för att kunna placera eleven i en särskild undervisningsgrupp. Den får inte användas som bestraffning och insatsen får pågå i maximalt fyra veckor och ska utvärderas för att säkerställa att elevens förmåga att klara kunskapskraven gynnas.

Men en genomgång av elevakter visar att Sorgenfriskolans dokumentation är bristfällig eller saknas helt. Kalla Fakta redovisar hur ”Mohammad” kom till SU-gruppen första gången i årskurs fyra. Sidan för utvärdering i hans elevakt är blank.

– Jag tycker det är skandal. Det gagnar ju inte den här pojken, tvärtom, det stjälper ju honom. Det är så hemskt att det är på det här sättet. Man sköter inte sitt uppdrag på det sätt som det är tänkt, säger Eva Hjörne professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

17 av 20 elever dömda för brott

Elever som separeras från sin klass så här riskerar både en misslyckad skolgång och att hamna snett, visar forskning. Elevassistenterna Lena Håkansson och Tina Forss har under sina tio år på Sorgenfriskolan haft tjugo elever i den särskilda undervisningsgruppen. Sjutton av dessa är i dag dömda för brott, varav en majoritet fastnat i kriminalitet.

– Varje gång det är någon skjutning eller någonting sånt här i Malmö så tänker man: Är det någon av våra? Vad gör de? Är de med i detta nu?, säger Lena Håkansson.

Kommentera