Skolorna får bakläxa: ”Läskunnighet är en rättvisefråga”

Varannan skola får bakläxa på sitt läsfrämjande arbete i Skolinspektionens granskning. Läraren och läromedelsförfattaren Anne-Marie Körling ser en vid klyfta mellan de elever som läser och de som inte läser.
– Om elever slocknar som läsare så slocknar möjligheten till lärande, säger hon.

För få samtal om böcker och för dåliga strukturer från rektor till lärare och ner i undervisningen. Det är ett par av de slutsatser som Skolinspektionen förhandspresenterade under Bokmässan ur sin rapport om skolornas läsfrämjande arbete.

I rapporten ges bara hälften av skolorna godkänt av myndigheten, medan övriga behöver sätta in åtgärder.

Skolinspektionen tittar även på hur skolorna skapar läsvänliga miljöer och hur skolbiblioteket används. Något som myndighetens generaldirektör Helén Ängmo lyfter som förvånande är att eleverna efterfrågar vanliga böcker i pappersform och inte föredrar digitala alternativ.

– Man kanske har haft en bild av att de alltid ska vilja läsa via dator eller läsplatta. Men de har varit medvetna om det här med skärmtid och att man kan bli trött i hjärnan och ögonen. Så många har velat ha den här riktiga boken att hålla i, säger hon till SR:s Kulturnytt.

Lärarens nyfikenhet på elevers läsning är viktig

Anne-Marie Körling har jobbat med läsning i skolan under lång tid som lärare, lärarutbildare, läromedelsförfattare och 2015–2017 som läsambassadör för Kulturrådet. Det som kommit fram ur Skolinspektionens rapport är på samma gång förvånande och förväntat, tycker hon.

– Det stämmer tyvärr att vi i skolan ofta låter barn läsa bok som en separat aktivitet. Sedan lägger vi undan böckerna och då börjar den riktiga lektionen, säger hon.

Det är positivt att på så sätt signalera att läsning är värt att avsätta tid för, men genom att separera det från undervisningen går eleverna miste om mycket av det som läsning kan ge, enligt Anne-Marie Körling. Och för de elever som inte har läsningen i sig hemifrån eller i sig själva, utan behöver extra stöd och stimulans för att komma in i det, kan det vara förödande.

– När vi låter barn läsa helt självständigt är det ju inte alla barn som läser. Det behövs aktivitet kring lässtunderna och lärarens nyfikenhet och frågor om böckerna är viktiga. Jag har lässamtal med varje elev, under en vecka hinner man gå igenom hela klassen.

– Jag läser korta stycken högt ur elevernas olika böcker så att alla får höra något om vad kamraterna läser, och så pratar vi om böckerna tillsammans. Det väcker intresse för böckerna och stärker barnens självständiga läsning, säger hon.

Klyftan växer med åldern

Varför ska lärare jobba läsfrämjande? Bör de inte fokusera på konkreta förmågor som avkodning och läsförståelse?

– Det står i skollagen att vi ska verka för det livslånga lärandet. Och om elever slocknar som läsare så slocknar den möjligheten. Den som kämpar med att bara ta sig igenom texten i SO-boken, matematiken och så vidare börjar förknippa läsning med en känsla av meningslöshet. Men läsning handlar ju om att bli påverkad och engagerad, att öppna nya möjligheter och tankar. Så det är en ofantlig klyfta i klassrummet mellan de som läser och de som inte läser, säger Anne-Marie Körling.

Hon menar att den klyftan bara växer ju äldre eleverna blir, i takt med att läromedlen och litteraturen i skolan använder ett alltmer avancerat språk.

– Man ser i årskurs fyra att det börjar bli jobbigt. De här barnen lär sig bara att de inte kan det de ska kunna.

Tips för lärare kring läsning

Anne-Marie Körling har skrivit ett flertal böcker för och om skolan, bland annat på temat läsning. Just nu är hon aktuellt med boken ”Väck läslusten i skolan!” som innehåller tips för lärare som vill göra just det.

Till Skolvärldens läsare delar hon med sig av tre knep:

1. Fråga om boken – inte om läsaren

Öka och visa din nyfikenhet på elevernas böcker och bjud in till samtal.
– Att prata om det eleverna läser gör att kvaliteten på den självständiga läsningen ökar. Jag pratar med elever från årskurs ett till nio bara genom att vara nyfiken på vad de läser, och de blir så glada!

2. Bjud på 90 sekunder högläsning ur varje bok

På den korta tiden hinner du läsa en eller en och en halv sida ur en bok. En sådan kort sak skapar intresse bland eleverna. Nästa gång tar du en annan bok och göra samma sak.

– Man hinner jättemycket på 90 sekunder. När du gjort det med alla elevernas böcker så pratar eleverna böcker som aldrig förr.

3. Lek ”Ställ en fråga ur boken”

Alla elever får leta upp en fråga som finns skriven i boken. Den frågan ställs sedan högt till hela klassen och så får eleverna svara vad de vill. Det är ett bra sätt att presentera en bok och kan göras när man har fem minuter över.

– Då får eleverna läsa, formulera sig och vara kreativa. Det blir många funderingar och språk kopplat till litteratur och det leder till skratt och roliga svar. Se alltid till att frågan är rolig, och att det inte går att misslyckas.

Det är första gången som Skolinspektionen undersöker hur svenska skolor jobbar läsfrämjande. I skrivande stund har elever, lärare och rektorer på 25 skolor i årskurs 4–6 intervjuats och ungefär hälften av dem lever inte upp till kraven. Hela rapporten släpps senast veckan före höstlovet.