twitterstorm
Beslut

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter: ”Chockad”

Beslutet att hemligstämpla statistik om enskilda skolor skapar stor debatt i sociala medier.
”Jag är chockad. Hur det går för eleverna i Umeå, Bjuv och Södertälje kommer alltså att bli sekretessbelagt”, skriver ekonomiprofessorn och skoldebattören Jonas Vlachos på Twitter.

Carl Melin, forskningsledare på den TCO-anknutna tankesmedjan Futurion, konstaterar i en tweet att en fungerande marknad förutsätter att de som ska välja/köpa har tillgång till relevant information. ”Är man för fritt skolval bör man därför vara för full öppenhet gällande skolorna”.

Skolverket har beslutat att myndigheten från och med den 1 september i år inte kommer att publicera statistik om enskilda skolor, privata såväl som offentliga.

Exempel på information som inte längre kommer att vara offentlig är uppgifter om enskilda skolors betygsresultat, hur det har gått på nationella prov, andel behöriga lärare, antal elever och hur många som arbetar på skolan.

Bakgrunden till Skolverkets åtstramning är en lagakraftvunnen dom i Kammarrätten som säger att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg är affärshemligheter som inte ska lämnas ut. Och eftersom privata och offentliga skolor ska behandlas lika har Skolverket beslutat att sekretessen även ska gälla offentliga skolor.

Det är ett beslut som upprört många som är verksamma i och utanför skolan, vilket inte minst en enklare sökning i sociala medier visar. 

En lärare skriver till exempel:

”Det här är helt jävla orimligt. Här behövs lagändring”.

En annan menar att om inte statistiken är offentligt bör friskolorna omedelbart avskaffas. 

”Allt annat är fullständigt oacceptabelt”.

En tredje frågar sig hur hon ”som förälder, och för övrigt själv legitimerad lärare, ska kunna veta vilken skola som faktiskt är bra för sina barn? Jag vill inte riskera att sätta barnen i en skola där det finns massa obehöriga lärare. Dessutom sänder det ut fel signaler till skolor – de kan hänvisa till att det är klassificerat material och det blir omöjligt för mig att se om skolan har en kvalitet som jag tycker är bra. Om nu skolan ska ses som ett företag, vilket det i princip är (vinster och jakt på elevpengar) så måste vi som föräldrar kunna få de verktyg och utvärderingar som finns tillgängliga att tillgå. Jävla dumheter på ren svenska.” 

Bosse Andersson, grundskolechef i Stockholms stad, konstaterar att ”detta är ett pris vi betalar för världens mest marknadsorienterade skolsystem. Skolan är en kunskapsinstitution och inte en affär, eller borde vara. Rent skrämmande hur det har blivit. All insyn försvinner”.

Det parti som under senare år kanske hårdast kritiserat planerna på att låta friskolor omfattas av offentlighetsprincipen är Centerpartiet.

För drygt ett år sedan till exempel, i den första partiledardebatten efter Januariöverenskommelsen, gick Annie Lööf till angrepp på regeringens planer på att öka insynen i friskolorna. I sociala medier kallade Centerpartiet samma dag planerna för ”en attack på den fria företagsamheten”. 

Under fredagen twittrade Fredrik Christensson (C), ledamot av riksdagens utbildningsutskott, att ”relevant skolinformation måste finnas tillgänglig så att elever, föräldrar, forskare och andra får del av det, och skolmyndigheter kan fullfölja sina uppdrag”.

Hur det ska gå till skrev han dock inte.

Justitieminister Morgan Johansson (S) menar helt enkelt att friskolor inte vill att allmänheten ska veta hur bra eller dåliga de är ”och de vill dölja eventuell betygsinflation. Det får till följd att inga skolresultat i fortsättningen publiceras. Hur ska föräldrar och elever då kunna välja skola? Det här är totalt galet.”

Läraren och skoldebattören Marcus Larsson konstaterar krasst att för ”aktieägare som investerar i skolmarknaden är utbildning en produkt som vilken annan. Kexchoklad, laminatgolv eller tvättmedel. Då blir såklart information om produktionen affärshemligheter. Det är inget konstigt. Det är så vi valt att styra skolan.”

Även bland många som i grunden är positiva till friskolor finns kritiker mot sekretessen.

Stefan Wikstrom, VD för utbildningsföretaget Consentio Ledarskap AB och tidigare bland annat rektor, skriver att ”detta är riktigt uselt! Hoppas de seriösa friskoleaktörerna fördömer domstolens beslut. Friskolor har sin plats genom att vara kvalitativa, relevanta o transparenta.”

Sundsvalls Tidnings politiske redaktör Marcus Backholm Bohlin konstaterar att ”betygssättning innebär myndighetsutövning som kan ha en avgörande betydelse för elevens framtid. Självklart måste denna information vara något som faller under offentlighetsprincipen. Att vi har delegerat detta myndighetsutövande till friskolor ska inte innebära att offentlighetsprincipen kan rundas. Familjer som ska välja skola måste kunna fatta sina beslut på goda grunder… //… Socialdemokraten Marika Lindgren Åsbrink skrev på Twitter att SCB har publicerat statistik över svenska skolor sedan 1847. 2020 ska inte bli årtalet när detta upphör. Regeringen måste nu skyndsamt se till att denna pinsamma fadäs rättas till.”

Maria Jarlsdotter, tidigare rektor för Malmö Latinskola, skriver lite uppgivet ”…och resten av världen som tyckte att vi var tokiga redan före det här beslutet. Fullständigt otänkbart i de flesta länder.”

Den amatörfotograferande biologiläraren Gunnar Valinder, som även är kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Göteborg, frågar sig i en tweet om det finns ”något som säger att man måste redovisa elevens betyg för eleven och elevens vårdnadshavare? Om man säger att de är en affärshemlighet – slipper man då?”

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm