Starkt stöd bland S-väljare att driva vassare skolpolitik

Hela 70 procent av Socialdemokraternas väljare vill att skolan förstatligas och bara 9 procent är för vinstuttag i friskolan, visar en undersökning från LR. Men trots opinionen har partiet inte lyckats sätta ner foten tydligt i någon av frågorna.
– Här finns ett starkt stöd att ta steget fullt ut, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Socialdemokraterna har ett starkt stöd för sin skolpolitik, visar Lärarnas Riksförbunds delrapport från sin stora väljarundersökning med fokus på S-väljarna. 51 procent av de egna väljarna anser att den egna skolpolitiken är bäst och bara Liberalerna har en högre andel nöjda väljare. Ändå går partiet i otakt med väljarnas åsikter i en rad frågor, enligt rapporten som släpps i samband med Socialdemokraternas kongress 3-7 november.

En av dem är den om ett statligt huvudmannaskap för de kommunala skolorna där hela 70 procent av väljarbasen är för en förändring. Men här finns även ett starkt stöd bland övriga väljare på 60 procent.

– Det borde ge råg i ryggen att våga ta steget fullt ut om statens roll och fortsätta på den inslagna vägen i stället för att gå som katten kring het gröt i frågan. Jag får känslan av att mycket handlar om en dragkamp mellan S-politiker på kommun- och riksnivå och att man därför har tappat fokus på vad landet behöver och vad det finns för stöd i väljarkåren, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

För S-väljarna är likvärdigheten också en tungt vägande faktor där nästan samtliga tycker det är viktigt. Något som enligt Åsa Fahlén också hänger ihop med frågan om ett statligt ansvarstagande.

– Vi har ett jätteansvar att varje skola ska vara bra, men där är vi inte i dag och det är problematiskt. Då kan en statlig finansiering av både de kommunala och privata skolorna med en skolpeng som är anpassad till det faktiska elevunderlaget vara en del i att göra det mer möjligt, säger Åsa Fahlén.

Även när det gäller vinster i friskolan är Socialdemokraterna ett av de partier där stödet för vinstuttag är minst bland sympatisörerna. Endast 9 procent av S-väljarna anger att de är för att friskolor ska få ta ut vinst, vilket är en anmärkningsvärd förändring sedan förra valet då motsvarande siffra var 21 procent. Men stödet för vinstuttag är även mycket litet för hela valmanskåren, där samma siffra ligger på 18 procent.

– De var tvungna att lägga ner vinstförbudet som en följd av Januariavtalet, men redan då fanns kritik eftersom den här frågan lätt skulle kunna fångas upp utan att det sticker i ögonen på andra väljare. Det finns utrymme i Sverige att genomdriva viktiga reformer, men svensk politik tittar för lite på de områden där det finns samsyn. Här skulle jag vilja se ett större ansvarstagande, säger Åsa Fahlén.

Och här finns det många potentiella röster att få, i både de egna leden och den övriga väljarbasen för skolfrågan väger tungt. Fyra av tio väljare med uttryckt partisympati uppger att det finns en betydande sannolikhet att de skulle byta parti om det hade en bättre skolpolitik och LR:s analys visar att även nästan var tredje S-väljare är beredda att göra samma sak.

– Det här är inga höger- och vänsterfrågor. Här finns det väljare att vinna, men framför allt skulle det kunna utgöra basen för en mer stabil skolpolitik för Sverige, säger Åsa Fahlén.