Klassrum och Daniel Rosin, lärare på Polhems gymnasiesärskola och skyddsombud för LR i Gävle

Efter sportlovet hade 80 procent av personalen och flera av eleverna smittats av covid-19. Ändå fick lärarna på Polhems gymnasiesärskola inte övergå till att undervisa på distans, uppger LR:s skyddsombud Daniel Rosin.

| Foto: Shutterstock och privat
Corona

Särskola fortsatte undervisning på plats – trots ökad smitta

Majoriteten av lärarna och eleverna smittades av covid-19. Men spridningen hemlighölls för föräldrarna, och gymnasiesärskolan fortsatte att hålla öppet.
– Lärare gick bara och väntade på att de också skulle bli sjuka, säger LR:s skyddsombud Daniel Rosin.

När smittspridningen av covid-19 tog ny fart i höstas beslutade Gävle kommun att påbörja distansundervisning i gymnasiet, men inte i särskolan. Strategin får nu skarp kritik från lärarfacken, som menar att det har skapat stor frustration bland skolans personal.

– Det är klart att det har orsakat oro. Många lärare gick bara och väntade på att de också skulle bli sjuka, säger Daniel Rosin, lärare på Polhems gymnasiesärskola och skyddsombud för LR i Gävle, till Skolvärlden.

Han berättar att särskolan övergick till distansundervisning när pandemin bröt ut förra våren och att det i mångt och mycket fungerade bra. Men när smittspridningen eskalerade på nytt under sportlovet och lärarna återigen bad om att få undervisa på distans sa kommunen alltså nej.

– Förra vårterminen kunde vi ta snabba beslut med biträdande rektor om att ta in elever som inte klarade av distansundervisningen. Det blev inte möjligt längre, utan nu skulle alla elever som inte hade ett läkarintyg vara på plats, säger Daniel Rosin.

Han påpekar att särskoleeleverna har svårt att följa restriktioner om att exempelvis hålla avstånd eftersom de inte förstår konsekvenserna.

– Innan corona fick och skulle vi anpassa undervisningen, som sig bör, men under corona har vi pedagoger inte fått anpassa undervisningen så det passar våran elevgrupp. Det borde egentligen vara tvärt om, under corona så borde det vara lättare att anpassa så att smittspridningen minskar och att vi alla känner oss tryggare.

Några veckor efter sportlovet hade 80 procent av personalen och flera av eleverna smittats av covid-19. Ändå skulle särskolan fortsätta bedriva närundervisning under hela läsåret.

– Inte ens under vecka 10, 11 och 12, när smittspridningen var som värst, fick vi stänga skolan och låta eleverna studera hemifrån. Istället fick de få lärare som var friska täcka upp i både sina egna och andras klasser.

Den ökade smittspridningen var dessutom inget som skolpersonalen tilläts informera elevernas vårdnadshavare om.

– Vi i personalen blev irriterade eftersom vi inte fick berätta hur allvarligt det var och dessutom blev det en viss frustration och oro bland en del föräldrar som frågade men inte kunde få svar från oss.

I dag får personalen berätta om det finns smitta på skolan, men inte i vilka klasser.

– Samtidigt är det här en skola för 1500 elever och 200 personal, plus att vi har åtta olika byggnader. Det gör att man behöver veta mer specifik för att kunna förhindra att smittan sprids ytterligare, säger Daniel Rosin.

Även om situationen inte är lika ansträng som i höstas menar han att oron att bli smittad dröjer sig kvar.

– Numera är två tredjedelar av gymnasieskolans elever också på plats i skolans lokaler. Det betyder att mer folk rör sig i korridorerna, samtidigt som många ungdomar struntar i att de egentligen ska använda munskydd.

Kristina Hjertberg, rektor på Polhems gymnasiesärskola, uppger till Gefle Dagblad att hon delar lärarnas bild att en kombination av när- och distansundervisning hade varit bra för eleverna, men påpekar att en nationell förordning kräver att det enbart ska vara närundervisning.

– Jag förstår hur de känner när de kommer med flera förslag och vi måste följa något annat, säger hon till tidningen.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm