Utredning: Fler borde gå yrkesutbildning utan gymnasieexamen

Tre av tio gymnasieelever når inte examen och riskerar därmed att hamna utanför arbetsmarknaden. På fredagen presenterade en statlig utredning sina förslag på lösningar.
– Ska vi mota våld och segregation är det helt avgörande att fler unga når målen med sin gymnasieutbildning, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Regeringens särskilda utredare Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), till vardags kommunstyrelsens ordförande i Malmö, överlämnade slutrapporten från utredningen ”Fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning” till utbildningsministern vid en pressträff på fredagen.

Uppdraget var att föreslå hur övergången till komvux kan underlättas för elever som inte fullföljer sin gymnasieutbildning, analysera hur yrkespaketen används inom introduktionsprogrammen och föreslå hur de kan utvecklas samt vid behov föreslå andra åtgärder för att fler ska nå gymnasieskolan mål.

Samverkan behöver utvecklas

Introduktionsprogrammens yrkespaket syftar till att fort få ut unga som inte blir behöriga till gymnasieskolans nationella program på arbetsmarknaden. Katrin Stjernfeldt Jammeh menar att den möjligheten borde erbjudas till fler som inte når gymnasieexamen, och att den kan fylla samma funktion som den tvååriga gymnasiala yrkesutbildning riksdagens borgerliga majoritet vill införa. Men då behöver den samverkan som finns mellan skola och yrkesliv utvecklas.

– Vi föreslår absolut inte en ambitionssänkning som innebär att fler ska ta en genväg till yrkespaketen. Men vi vill ge så goda förutsättningar som möjligt för de som idag inte passerar de nationella programmen, säger hon.

Rapporten föreslår att man inför krav på huvudmännen att erbjuda de som lämnar gymnasieskolan utan examen ett avslutande vägledningssamtal, där både komvux och folkhögskola kan vara del av diskussionen.

– Vår uppfattning är att många ungdomar behöver mer vägledning än de får idag, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Erbjuds stöd för sent

Vid rapportens överlämning påpekar hon att det är ett problem att elever på gymnasiet generellt erbjuds stöd och möjlighet att göra om sådant de missat för sent. Den kritiken är inte ny, och inte heller specifik för gymnasiet. Bristen på tidigt stöd i grundskolan ledde till regeringens så kallade läsa- skriva- räknagaranti, som ska se till att elever i grundskolans första år ska få det stöd de behöver.

Utbildningsminister Anna Ekström menar att regeringen redan jobbar med den frågan.

– Det är redan inskrivet i skollagen att man ska ha stöd tidigt på gymnasiet. Och här har regeringen sedan tidigare gått in med förslag för tidiga insatser. Det ska finnas en mentor som håller koll på varje elevs kurser. Många av de som gick ut saknade bara några få poäng, så det borde inte vara omöjligt att komplettera, säger hon till Skolvärlden.

”Det hårda arbetet måste utföras”

Men uppenbarligen fungerar inte dagens regelverk i praktiken?

­– Skälet att vi tillsatt den här utredningen är att det är väldigt lätt att skriva lagar och åtgärdsprogram, men det hårda arbetet måste utföras, säger hon.

Utredningen föreslår också att skollagens bestämmelser om tillgång till vägledning förtydligas. Bland annat ska det tydliggöras att studie- och yrkesvägledningen är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Anna Ekström ska nu titta närmare på förslagen. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.