Annons
Jannie Jeppesen (överst), vd för Swedish Edtech Industry och Catarina Player-Koro, docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Publicerad 18 januari 2019

Relaterat

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Det började på andra sidan Östersjön. ”Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning illa för inlärningen” var rubriken på en artikel i finska Yle. Skolvärldens skrev också om nyheten, en forskningsstudie från Helsingfors universitet som visade att digitaliseringen påverkade undervisningen i negativ riktning.  

”Ju mer man använde digitala redskap i undervisningen, desto sämre blev inlärningsresultaten. Det här gällde alla delområden i Pisa-mätningarna”, sa forskaren Aino Saarinen till Yle. 

Men studien var ännu inte publicerad, det gick inte att läsa forskningsartikeln och se hur man kommit fram till slutsatserna. Skolvärlden beslutade att avvakta och söka efter fakta bakom studien och tog under tiden bort artikeln från hemsidan. Telefonsamtal och mejl till forskaren som låg bakom studien förblev obesvarade.  Publiceringen fortsatte dock att leva sitt eget liv, i kommentarsfält på Facebook och Twitter fortsatte diskussionen. 

Även i Finland fortsatte debatten. Artikelrubriken ändrades igen, men dämpades något. Först: ”Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning illa för inlärningen”. Och sedan ännu en gång: ”Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning kan vara illa för inlärningen”. 

Långa diskussioner i sociala medier och i olika kommentarsfält pågick, flera uppföljande artiklar med olika utbildningsexperter skrevs och ett debattprogram anordnades i finsk tv. 

Hur kunde en ännu opublicerad studie skapa så stor uppmärksamhet? 

Det finns en historielöshet utan dess like.

Den nya finska läroplanen, där digital kompetens ingår, trädde i kraft 2016. I den svenska läroplanen infördes liknande tillägg kring digital kompetens den
1 juli 2018. Formuleringarna handlar bland annat om att eleverna ska bli stärkta i sin källkritiska förmåga, lösa problem med hjälp av digital teknik, arbeta med digitala texter, medier och verktyg samt förstå digitaliseringens påverkan på individ och samhälle. Dessutom har programmering införts på schemat. 

Catarina Player-Koro är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat på införandet av digitala verktyg och programmering i skolan. Hon menar att förändringarna blir svåra för lärarna.

– Jag brukar jämföra med tandläkaryrket, tänk om man skulle säga ”vi har kommit på ett nytt sätt att rotfylla – i morgon ska ni göra det”. Så skulle man aldrig göra, men så gör man mot lärarkåren som ofta gör sitt bästa för att försöka lösa problemen så gott man kan. 

Men även om det har skett förändringar i läroplanen, påbörjades digitaliseringen i skolan knappast i somras. Exempelvis har programmering funnits på schemat tidigare, framhåller Catarina Player-Koro. 

– Vetenskapliga studier från den tiden har inte kunnat visa att programmering ger de positiva effekter på kreativitet och problemlösning som varit ett starkt argument för att införa programmering i läroplanen – men det har man inte överhuvudtaget gått tillbaka till. Här tycker jag att det finns en historielöshet utan dess like, säger Catarina Player-Koro. 

Hon menar att det beror på att införandet av programmering och digitalisering i skolan till stor del är framdriven av starka privata aktörer i den snabbväxande bransch som kallas för ”educational technology” eller ”edtech". 

Den globala edtech-marknaden omsätter närmare 18 miljarder dollar årligen och 2022 förväntas omsättningen ha ökat till 40 miljarder dollar, enligt siffror från marknadsundersökningsföretaget Research and Markets. En växande befolkning, en ökad utbildningsgrad och den stora omställning som arbetsmarknaden står inför i takt med teknikutvecklingen ses som de främsta orsakerna till den stora tillväxten. Men även i Sverige växer marknaden – just nu med ungefär 12 procent årligen enligt branschorganisationen Swedish Edtech Industry.  

Man måste se till att man köper bra tjänster utifrån vad verksamheten behöver – och här är kommunerna på väldigt olika nivåer.

Jannie Jeppesen har själv varit lärare och rektor, men är i dag vd för Swedish Edtech Industry som har funnits sedan 2017. Medlemsföretagen har det formella utbildningssystemet som marknad – från förskola till universitet – och tillhandahåller vitt skilda produkter och tjänster som exempelvis digitala läromedel, provverktyg, administrativa system och hårdvara. Målsättningen? Att verka för att Sverige ska bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet. 

– Många processer är digitaliserade för längesedan i Sverige – vi är ganska digitala i skolväsendet i dag eftersom man har jobbat med det här ute på skolorna. Men sedan har likvärdigheten brustit eftersom vi inte har haft en nationell styrning. I dag skiljer det sig ganska mycket åt hur långt man har kommit i digitaliseringen på olika skolor, säger Jannie Jeppesen. 

Fokus för Swedish Edtech Industry ligger därför på att samordna de administrativa system som redan finns, så att information ska kunna delas mellan dem. 

– Om man som elev i dag byter skola till en annan kommun är det inte säkert att man kan få med sig allt pedagogiskt underlag om de har ett annat system i den nya kommunen. Där handlar det ju om att det är olika system och att det inte finns en standard för hur de ska prata med varandra – den standarden är en av många som vi bygger, eller inom kort påbörjar ett arbete kring, förklarar Jannie Jeppesen.   

Hon ser att minskad administration för lärarna är en av de största möjligheterna med digitaliseringen i skolan. Den stora utmaningen ser hon i kompetensutveckling hos lärarna men också hos den låga beställarkompetensen på huvudmannanivå. 

– Man måste se till att man köper bra tjänster utifrån vad verksamheten behöver – och här är kommunerna på väldigt olika nivåer. Undersökningar bland våra medlemmar visar att 70 procent tycker att upphandlingarna är av för låg kvalitet. Det är ju väldigt tråkigt för upphandlingar som är av låg kvalitet gör att det blir låg kvalitet ute i verksamheten, säger Jannie Jeppesen. 

En del av lösningen ser hon i att branschen tar fram ett upphandlingsstöd med råd om vad man ska tänka på:

– Det kan handla om vilka krav på standarder man ska ställa, att man ska skriva en paragraf om att skolan ska få behålla datan om den slutar att använda en leverantör eller att se till att skolan begär vite om man inte fått vad som utlovats, förklarar Jannie Jeppesen. 

Vad ska skolan vara? För vem utbildar man? Och vem är det som utbildar?

Även Catarina Player-Koro framhåller en höjning av beställarkompetensen som centralt viktig.

– Och att man på något annat sätt upprätthåller vissa kvalitetskrav – att det ska vara beforskat eller att det finns en garanti för att aktörer faktiskt gör det de säger att de ska göra. 

Men digitaliseringen handlar inte bara om upphandling av administrativa system, utan också innehållet i utbildningen, menar Catarina Player-Koro. 

– Edtech-branschen säljer också fortbildningar och idéer om hur saker och ting ska göras. De tillhandahåller skolans infrastruktur via plattformar och har därmed tillgång till all data som finns i skolan. Det här gör ju att det är branschen som i stor utsträckning också styr innehållet i skolan. Här tycker jag att det väcks många frågor som måste diskuteras: Vad ska skolan vara? För vem utbildar man? Och vem är det som utbildar?

Jannie Jeppesen ser inte vad alternativet till privata aktörer skulle vara när det kommer till digital kompetens i skolan:

– När det kommer till läromedel eller möbler i skolan så har det ju alltid varit kommersiella aktörer. Jag ser inte vem som skulle kunna leverera den här typen av lösningar från statligt håll – och att det i så fall skulle bli kostnadseffektivt. När det kommer till exempelvis systemadministration så har vi sett kommunala lösningar för tjugo år sen, som exempelvis Kommundata. Det har varit väldigt stora och kostnadskrävande projekt som inte lett någonstans.  

En helt annan aspekt av digitaliseringen i skolan är mobiltelefonernas intåg i klassrummet. För Ylva Slagbrand, som är svensk- och tysklärare på Björknäsgymnasiet i Boden, förändrade de allt.

– Det var på en lektion i tyska 2008 som jag märkte att något hade hänt. Två killar som normalt var väldigt motiverade höll plötsligt på med något annat, berättar Ylva Slagbrand som har varit lärare sedan 1986. 

Det var Iphonen som hade gjort sitt intåg. 

– Efter det gick det bara utför. Det blev segare och segare på lektionerna, det var som en fördröjning hela tiden – och resultaten blev därefter. Sedan kom 1:1-satsningen och då satt vi plötsligt med 32 telefoner och 32 datorer i klassrummet. Det blev ohållbart. Det gick inte att konkurrera om uppmärksamheten. 

Ylva Slagbrand är inte ensam om att uppleva distraktion i klassrummet. Enligt Skolverkets IT-uppföljning tycker två tredjedelar av lärarna i årskurs 7–9 och på gymnasieskolan att arbetet i klassrummet störs varje dag av elevers användning av sms och sociala medier. Och tre av tio gymnasieelever svarar att de varje dag blir störda av sin egen användning av sms eller sociala medier. 

För Ylva Slagbrand blev lösningen att eleverna parkerar mobilerna längst fram i klassrummet vid lektionsstart. 

– Om jag inte skulle göra det så skulle jag kasta bort både elevernas och min egen tid. Det är dock tufft och jag förstår verkligen de lärare som inte orkar. Men vi måste ha arbetsro i klassrummet, säger Ylva Slagbrand. 

Om man ställer kritiska frågor kring teknik får man ofta höra att man skulle vara emot digitaliseringen.

Mobiltelefoner i klassrummet. Källkritik. Systemadministration. AI-teknologi. Lärplattformar. Nationella prov. Programmering. Digitala verktyg. Nya läroplaner. Möjligheter. Problem. Vad är det vi pratar om när vi pratar om digitalisering i skolan? 

– Det är en polariserad debatt. På ena sidan finns det personer som tycker att man ska kasta ut allting och inte låtsas om världen som pågår. På den andra sidan finns den totala teknikoptimismen, som ofta inte är så insatt i skolans värld och tycker att ”vi kommer lösa alla problem – hela skolsystemet kommer revolutioneras, AI kommer lösa allt”. De här två extremerna leder ingenstans, säger Jannie Jeppesen.  

Catarina Player-Koro betonar också att debatten ofta hamnar i om man är för eller emot digitala verktyg i skolan, trots att det är irrelevant.

– Om man ställer kritiska frågor kring teknik får man ofta höra att man skulle vara emot digitaliseringen. Om vi ska ha digital teknik i skolan eller inte är en icke-fråga
i dag. Vi har ett samhälle som består av digital teknik och det måste skolan också göra. Det jag vänder mig emot är att man experimenterar med utbildningssystemet. Att man till exempel för in saker i skolan utan att det är vetenskapligt beprövat, som programmering. Däremot ser jag inga som helst problem med att man har skrivit in ökat fokus på källkritik eller att man har digital teknik i skolan och att man lär sig att använda det på ett bra sätt. 

Så hur ska man som lärare förhålla sig till digitala verktyg? Catarina Player-Koro menar att en del i problematiken är att man försöker få in digitala verktyg även när det inte passar. 

– Resonerar man på samma sätt som man gör med datorer kring andra verktyg så blir det snabbt absurt. Som: Vi måste ha saxar i skolan för det finns i samhället – det är jätteviktigt. Sedan ska man lära sig att läsa och då frågar man sig ”hur ska vi använda saxen då?”– trots att det kanske inte alls passar. Man utgår helt enkelt från tekniken i undervisningen och där går man vilse. 

En klok lärare kan förändra och förbättra undervisningen.

Jannie Jeppesen menar att man måste se digitala verktyg som just verktyg – varken mer eller mindre.  

– Man kan ha ett väldigt bra verktyg, låt säga att man har en väldigt rak linjal. Men utan instruktion, utan en didaktisk metod, utan planering, genomförande och en tanke kring vad vi ska åstadkomma i undervisningen så kommer den där linjalen inte fungera. Det är exakt samma sak med digitala verktyg. 

Catarina Player-Koro är inne på samma spår.

– En klok lärare och ett klokt undervisningsupplägg kan förändra och förbättra undervisningen. Det innebär att när det passar skulle man kunna använda en digital teknik för att genomföra en lektion på ett bra sätt. Men då är det inte tekniken som förändrar eller förbättrar undervisningen, utan det är de pedagogiska tankarna kring hur man använder teknik. Teknik lanseras ofta som att det kan lösa ganska komplexa problem som finns i undervisningen – och det är väldigt få studier som har visat att det skulle vara möjligt, säger Catarina Player-Koro. 

Men det omvända sambandet då, det som den opublicerade finska studien visade? Att ju mer man använde digitala redskap i undervisningen, desto sämre blev inlärningsresultaten. 

– Ja, varför finns det inte studier där man har hittat det sambandet? Jag tror det är för att verktyg inte påverkar några kunskapsresultat, jag tror inte att verktyg har den förmågan. När det gäller att höja och påverka kunskapsresultat så är det så många andra saker som behöver göras. Lärande och utbildning är en komplex process, som kräver många olika saker. Så att plocka ut två saker som ett verktyg och ett resultat? Det är väldigt svårt att göra sådana samband. Jag tror att det är omöjligt, säger Catarina Player-Koro. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Annons
Annons
Annons
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Annons
Annons

Snacka om SYV – de vägleder med sin podd

SYV

Studie- och yrkesvägledar-duon Petra Parmvi och Sigrid Nordström tog saken i egna händer när de märkte att många grundskoleelever verkade sakna vägledning inför gymnasievalet.
I höstas var det premiär för deras podcast ”SYV-podden”.

Annons

Läraren som vill uppmärksamma Modersmålsdagen

Modersmål

Läraren Augin Melki älskar Sverige, men det egna språket är också viktigt. Därför vill han belysa den Internationella Modersmålsdagen som bekräftar människor med ett annat modersmål än svenska.

Orosanmälning

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

2016 gjorde läraren Rebecca Karlsson en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Jag skulle absolut göra samma sak igen. Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger Rebecca Karlsson till Skolvärlden.

Brister i skolledningen vanligt problem vid orosanmälningar

Orosanmälning

Läraren Rebecca Karlsson bytte jobb på grund av att hon inte fick det stöd hon behövde från skolans ledning efter att ha gjort en orosanmälan och blivit mordhotad. Dessvärre är hennes upplevelse inte unik.

Checklista vid hot och våld i skolan

Hot och våld

Det förekommer att lärare och studie- och yrkesvägledare utsätts för hot och våld i sitt arbete. Ta hjälp av den här checklistan både i det förebyggande arbetet och om du eller någon annan utsätts.

Lärarimport

Kommunerna jagar lärare över hela Europa

Lärarbrist

Lärarbristen är akut – tiotusentals lärare behöver rekryteras de närmaste åren. Här är kommunerna som åkte till England, Finland, Danmark, Holland och Italien i jakten på lärare. Hittills har det gått… sådär.

Brexit fick Scott att bli lärare i Skellefteå

Rekrytering

Scott White var en av många missnöjda lärare i det engelska skolsystemet. Biljetten till Skellefteå blev vägen ut.

Digitala verktyg

Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm

Forskning

En ny spansk studie visar att elever presterar sämre när de läser på skärm. Forskaren Pablo Delgado menar att det kan få konsekvenser när de nationella proven digitaliseras.

4 av 10 lärare upplever teknikkrångel – varje vecka

Digitalisering

Datorerna i skolan ökar – men också teknikkrånglet. Enligt en ny rapport från Skolverket upplever fyra av tio lärare att trassel med tekniken begränsar deras arbete varje vecka.

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera
Skolinspektionen

Rapport: Skolinspektionen brister i uppföljning och jämlikhet

Granskaren granskas

Inte ens hälften av de tillsynsärenden som rör otrygghet och brister i studiero följs upp ordentligt. Det är delar av den kritik som Riksrevisionen riktar mot Skolinspektionen i en ny rapport.

Nicklas Mörk: ”Juridifiering är inte fake news”

Replik

”Vissa saker i skolan är granskningsbara och rent juridiska, andra inte. Jag vill inte att Skolinspektionen ska ha makten att definiera alla begrepp i skolan”, skriver Nicklas Mörk i en replik till Skolinspektionen.

Kommentera

Skolinspektionen: ”Beskrivningen av oss får inte bygga på missvisande fakta”

Debatt

Skolinspektionens kommunikationschef Maud Larsen svarar på Nicklas Mörks blogginlägg på Skolvärlden.

Kommentera

Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

Undervisning

På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass.
– Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning, säger språkläraren Helen Elofsson.

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Likvärdighet

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen

Pedagogisk måltid

En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens. Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Arbetsmiljö

Krisen i Sjöbo: 25 av 30 lärare vill lämna skolan

Arbetsmiljö

Lärarna på Färsingaskolan larmar om höga stressnivåer och hälsoproblem – nu hotas skolan av personalflykt. Hela 83 procent av lärarna på skolan säger att de har sökt, eller tänker söka, nytt jobb under vårterminen. 

Lärare ropar på hjälp efter nya sparkrav

Arbetsmiljö

Planerade nerskärningar på skolor i Sjöbo har mötts av massiv kritik. Nu vädjar lärare efter hjälp samtidigt som en skolledare hotar med att säga upp sig. 

Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron

Fysisk lärmiljö

På Elmeskolan har varje elev ett eget ”kontor” i klassrummet – med hjälp av tygskärmar runt varje skolbänk.
– De nya klassrummen har gett bättre studiero och en trevligare arbetsmiljö för oss lärare, säger Klas Henriksson, lärare på skolan.

 

Digital guide ska locka fler till läraryrket

Lärarbristen

Sverige behöver 12 500 nya lärare per år fram till år 2031. ”Lärarutbildningsguiden” ska få fler att upptäcka de alternativa vägarna till en lärarlegitimation.
– Många känner inte till att det finns alternativ till att läsa fyra fem år på högskolan, säger Anna-Lena Blomkvist på UHR.

Ny utbildning för tekniklärare med jobb samtidigt i Gävle

Lärarutbildning

Högskolan i Gävle erbjuder ämneslärarutbildning i teknik och matte med jobb samtidigt för att tackla lärarbristen.
– Behovet är enormt, säger Jan Grenholm, universitetsadjunkt i teknik på Högskolan i Gävle.

Ny satsning ska ge fler lärare inom specialpedagogik

Specialpedagogik

Behovet av specialpedagoger och speciallärare är stort över hela Sverige. I Södertälje satsar man på att vidareutbilda legitimerade lärare för att få fler specialpedagoger eller speciallärare på kommunens skolor. 
 

Friskolor

Varnar för intressekonflikt när lärare blir delägare i Academedia

Lärare som delägare

Friskolekoncernen Academedia marknadsför ett erbjudande om att bli delägare till sina anställda lärare. Men tidigare Academedia-läraren Magnus Ekblom menar att det skapas en intressekonflikt när lärare har ett egenintresse i att bolaget ska gå med vinst.
– Jag tycker att det är en form av korruption, säger han.

”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

Debatt

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

Kommentera

Lokal skolkommission ska lyfta lärarna

S-M-koalitionen i Oskarshamn tillsätter en egen skolkommission med lärare och fackliga representanter bland ledamöterna.
– Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

Nedskärning

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten.
– Det är en katastrofsituation, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Debatt

”Det är inte lärarnas fel att betygssättningen är olikvärdig”

Debatt

”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera

”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”

Debatt

”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kommentera

”För svaga skrivningar i utredningen”

Syv-utredning

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar 80 timmars framtidsval, men anser överlag att syv-utredningens förslag är för försiktiga. 

Betyg

Forskaren: Rättvisare betyg om skolor samarbetar

Betyg

Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet.

Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

Betyg

Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Specialpedagogik

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.

Pension

Tomas trissade upp sin lön med tusenlappar

Lön

Tomas König fortsatte jobba som lärare efter att han fyllt 65 år. Ett lönetips om att arbetsgivaravgiften sänks kraftigt det år man fyller 66 visade sig vara mycket värdefullt. 
– Jag fick upp min lön många tusen kronor om året, säger Tomas.

Många fördelar för den som vill jobba efter 65

Pension

Vad gäller om du skulle välja att fortsätta jobba efter att ha fyllt 65 år? Lärarnas Riksförbunds pensionsexpert Per-Olof Sorsell berättar hur det ligger till.

Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Politik

Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen. Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

Skolan utvecklar skräddarsydd plattform – efter lärarnas behov

På kommunala Ådalsskolan är lärarna med och avgör precis vad som ska ingå i den digitala plattformen och hur den ska fungera.
– Många IT-system i skolan har alldeles för många klick innan man hittat rätt. Här är vi hela tiden med i utvecklingsprocessen, säger Anna-Karin Sjödin, lärare på skolan.

Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

Nyanlända

Stockholm stad har sedan 2016 satsat på att nyanlända med utländsk lärarexamen ska få en svensk examen. Hittills har 17 lärare fått legitimation. 
– Många fler är på väg, säger projektledaren Christina Rydén.

Ny forskning: Fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Skolval

Med det fria skolvalet har antalet gymnasieskolor och valmöjligheter exploderat. Men inte för alla – på landsbygden har skolor istället stängts ner och i utsatta områden nyttjas inte valmöjligheterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.  

LR: Uppsala kommun stänger ute lärarfacken

Fackligt

Uppsala kommun försöker kringgå fackförbunden när de lägger ner samverkan, menar företrädare för Lärarnas Riksförbund.
– De vill införa ett orimligt system, säger Hans Eric Lindahl på LR Uppsala.

OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

Integration

Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet.

Skolnämnden vill minska administrationen för lärare

Adminstration

Stockholms Utbildningsnämnd vill minska administrationen för lärare. Men det är mer för att skapa ett nytt förhållningsätt än en strategi.
– Det är verkligen ett första steg för att understryka att den här frågan är viktig, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Utbildningsnämnden.

Alexander Skytte: Att gå i skolan med adhd

Blogg

Idrottsläraren Alexander Skytte skriver om hur det är att gå i skolan, ur elevens perspektiv. Eleven som inte bara kämpar med att göra sitt bästa – utan också kämpar med sin adhd.

Arbetsmiljö

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

”Lärare betalar löneökningarna med att springa snabbare i korridorerna”

Debatt

”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Kommentera

”Arbetsmiljöfrågan är för oss mycket större än så”

Replik

”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Syv

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

”Vi i LR måste hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten”

Debatt

”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

Kommentera

Replik: ”LR slår vakt om balansen på arbetsmarknaden”

Replik

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

Kommentera

Forskaren: Föräldrar i utsatta områden är rädda för skolan

Segregation

Skolor i utsatta områden orosanmäler i onödan och brister i dokumentation och pedagogiska kartläggningar, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Malmö Universitet.
– Föräldrarna är rädda för att skolan ska anmäla dem, säger universitetslektor Laid Bouakaz.

Sveriges elevkårer: ”Låt inte skolan bli ett slagträ”

Debatt

Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

Kommentera

”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”

Debatt

”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera
Granskning: Fortbildning

Stora skillnader i lärares fortbildning

Granskning

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling och använder sig av statliga program som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

Lärarna i praktisk-estetiska ämnen behöver ett eget ämneslyft. Det menar idrottsläraren och lektorn Izabela Seger.
– Det hoppas vi kunna genomföra i Järfälla.

”Möjligheten till forskning har blivit ett lyft för mig”

Fortbildning

En dag i veckan arbetar gymnasieläraren Oscar Isaksson som forskare på Göteborgs universitet.
– Det är en avancerad form av kompetensutveckling, säger han.

Grafik: Så mycket lade kommunerna på fortbildning

Statistik

Så mycket pengar lägger stora och små svenska kommuner på lärares kompetensutveckling.

Fysisk lärmiljö

Katarina blev hörselskadad av jobbet

Arbetsmiljö

Läraren Katarina Reineck blev hörselskadad på ena örat på grund av en dålig arbetsmiljö på skolan. Nu vill hon se ett krafttag nationellt innan fler lärare drabbas.

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Skolverkets kravlista inför digitala prov

Digitalisering

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
– Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

Heltidsmentorer

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så lyckades de med satsningen

Arbetsmiljö

Heltidsmentorerna på Linnéskolan i Älmhult har minskat lärarnas stress.Personalsatsningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från kommunen och statliga miljoner. 
 

Alexander Skytte: Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra?

Blogg

”För att kunna förstå varför vi ens måste ställa oss en sådan absurd fråga är det viktigt att förstå hur lärarens situation har utvecklats”, skriver Alexander Skytte.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons