Annons
Jannie Jeppesen (överst), vd för Swedish Edtech Industry och Catarina Player-Koro, docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Publicerad 18 januari 2019

Relaterat

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Det började på andra sidan Östersjön. ”Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning illa för inlärningen” var rubriken på en artikel i finska Yle. Skolvärldens skrev också om nyheten, en forskningsstudie från Helsingfors universitet som visade att digitaliseringen påverkade undervisningen i negativ riktning.  

”Ju mer man använde digitala redskap i undervisningen, desto sämre blev inlärningsresultaten. Det här gällde alla delområden i Pisa-mätningarna”, sa forskaren Aino Saarinen till Yle. 

Men studien var ännu inte publicerad, det gick inte att läsa forskningsartikeln och se hur man kommit fram till slutsatserna. Skolvärlden beslutade att avvakta och söka efter fakta bakom studien och tog under tiden bort artikeln från hemsidan. Telefonsamtal och mejl till forskaren som låg bakom studien förblev obesvarade.  Publiceringen fortsatte dock att leva sitt eget liv, i kommentarsfält på Facebook och Twitter fortsatte diskussionen. 

Även i Finland fortsatte debatten. Artikelrubriken ändrades igen, men dämpades något. Först: ”Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning illa för inlärningen”. Och sedan ännu en gång: ”Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning kan vara illa för inlärningen”. 

Långa diskussioner i sociala medier och i olika kommentarsfält pågick, flera uppföljande artiklar med olika utbildningsexperter skrevs och ett debattprogram anordnades i finsk tv. 

Hur kunde en ännu opublicerad studie skapa så stor uppmärksamhet? 

Det finns en historielöshet utan dess like.

Den nya finska läroplanen, där digital kompetens ingår, trädde i kraft 2016. I den svenska läroplanen infördes liknande tillägg kring digital kompetens den
1 juli 2018. Formuleringarna handlar bland annat om att eleverna ska bli stärkta i sin källkritiska förmåga, lösa problem med hjälp av digital teknik, arbeta med digitala texter, medier och verktyg samt förstå digitaliseringens påverkan på individ och samhälle. Dessutom har programmering införts på schemat. 

Catarina Player-Koro är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat på införandet av digitala verktyg och programmering i skolan. Hon menar att förändringarna blir svåra för lärarna.

– Jag brukar jämföra med tandläkaryrket, tänk om man skulle säga ”vi har kommit på ett nytt sätt att rotfylla – i morgon ska ni göra det”. Så skulle man aldrig göra, men så gör man mot lärarkåren som ofta gör sitt bästa för att försöka lösa problemen så gott man kan. 

Men även om det har skett förändringar i läroplanen, påbörjades digitaliseringen i skolan knappast i somras. Exempelvis har programmering funnits på schemat tidigare, framhåller Catarina Player-Koro. 

– Vetenskapliga studier från den tiden har inte kunnat visa att programmering ger de positiva effekter på kreativitet och problemlösning som varit ett starkt argument för att införa programmering i läroplanen – men det har man inte överhuvudtaget gått tillbaka till. Här tycker jag att det finns en historielöshet utan dess like, säger Catarina Player-Koro. 

Hon menar att det beror på att införandet av programmering och digitalisering i skolan till stor del är framdriven av starka privata aktörer i den snabbväxande bransch som kallas för ”educational technology” eller ”edtech". 

Den globala edtech-marknaden omsätter närmare 18 miljarder dollar årligen och 2022 förväntas omsättningen ha ökat till 40 miljarder dollar, enligt siffror från marknadsundersökningsföretaget Research and Markets. En växande befolkning, en ökad utbildningsgrad och den stora omställning som arbetsmarknaden står inför i takt med teknikutvecklingen ses som de främsta orsakerna till den stora tillväxten. Men även i Sverige växer marknaden – just nu med ungefär 12 procent årligen enligt branschorganisationen Swedish Edtech Industry.  

Man måste se till att man köper bra tjänster utifrån vad verksamheten behöver – och här är kommunerna på väldigt olika nivåer.

Jannie Jeppesen har själv varit lärare och rektor, men är i dag vd för Swedish Edtech Industry som har funnits sedan 2017. Medlemsföretagen har det formella utbildningssystemet som marknad – från förskola till universitet – och tillhandahåller vitt skilda produkter och tjänster som exempelvis digitala läromedel, provverktyg, administrativa system och hårdvara. Målsättningen? Att verka för att Sverige ska bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet. 

– Många processer är digitaliserade för längesedan i Sverige – vi är ganska digitala i skolväsendet i dag eftersom man har jobbat med det här ute på skolorna. Men sedan har likvärdigheten brustit eftersom vi inte har haft en nationell styrning. I dag skiljer det sig ganska mycket åt hur långt man har kommit i digitaliseringen på olika skolor, säger Jannie Jeppesen. 

Fokus för Swedish Edtech Industry ligger därför på att samordna de administrativa system som redan finns, så att information ska kunna delas mellan dem. 

– Om man som elev i dag byter skola till en annan kommun är det inte säkert att man kan få med sig allt pedagogiskt underlag om de har ett annat system i den nya kommunen. Där handlar det ju om att det är olika system och att det inte finns en standard för hur de ska prata med varandra – den standarden är en av många som vi bygger, eller inom kort påbörjar ett arbete kring, förklarar Jannie Jeppesen.   

Hon ser att minskad administration för lärarna är en av de största möjligheterna med digitaliseringen i skolan. Den stora utmaningen ser hon i kompetensutveckling hos lärarna men också hos den låga beställarkompetensen på huvudmannanivå. 

– Man måste se till att man köper bra tjänster utifrån vad verksamheten behöver – och här är kommunerna på väldigt olika nivåer. Undersökningar bland våra medlemmar visar att 70 procent tycker att upphandlingarna är av för låg kvalitet. Det är ju väldigt tråkigt för upphandlingar som är av låg kvalitet gör att det blir låg kvalitet ute i verksamheten, säger Jannie Jeppesen. 

En del av lösningen ser hon i att branschen tar fram ett upphandlingsstöd med råd om vad man ska tänka på:

– Det kan handla om vilka krav på standarder man ska ställa, att man ska skriva en paragraf om att skolan ska få behålla datan om den slutar att använda en leverantör eller att se till att skolan begär vite om man inte fått vad som utlovats, förklarar Jannie Jeppesen. 

Vad ska skolan vara? För vem utbildar man? Och vem är det som utbildar?

Även Catarina Player-Koro framhåller en höjning av beställarkompetensen som centralt viktig.

– Och att man på något annat sätt upprätthåller vissa kvalitetskrav – att det ska vara beforskat eller att det finns en garanti för att aktörer faktiskt gör det de säger att de ska göra. 

Men digitaliseringen handlar inte bara om upphandling av administrativa system, utan också innehållet i utbildningen, menar Catarina Player-Koro. 

– Edtech-branschen säljer också fortbildningar och idéer om hur saker och ting ska göras. De tillhandahåller skolans infrastruktur via plattformar och har därmed tillgång till all data som finns i skolan. Det här gör ju att det är branschen som i stor utsträckning också styr innehållet i skolan. Här tycker jag att det väcks många frågor som måste diskuteras: Vad ska skolan vara? För vem utbildar man? Och vem är det som utbildar?

Jannie Jeppesen ser inte vad alternativet till privata aktörer skulle vara när det kommer till digital kompetens i skolan:

– När det kommer till läromedel eller möbler i skolan så har det ju alltid varit kommersiella aktörer. Jag ser inte vem som skulle kunna leverera den här typen av lösningar från statligt håll – och att det i så fall skulle bli kostnadseffektivt. När det kommer till exempelvis systemadministration så har vi sett kommunala lösningar för tjugo år sen, som exempelvis Kommundata. Det har varit väldigt stora och kostnadskrävande projekt som inte lett någonstans.  

En helt annan aspekt av digitaliseringen i skolan är mobiltelefonernas intåg i klassrummet. För Ylva Slagbrand, som är svensk- och tysklärare på Björknäsgymnasiet i Boden, förändrade de allt.

– Det var på en lektion i tyska 2008 som jag märkte att något hade hänt. Två killar som normalt var väldigt motiverade höll plötsligt på med något annat, berättar Ylva Slagbrand som har varit lärare sedan 1986. 

Det var Iphonen som hade gjort sitt intåg. 

– Efter det gick det bara utför. Det blev segare och segare på lektionerna, det var som en fördröjning hela tiden – och resultaten blev därefter. Sedan kom 1:1-satsningen och då satt vi plötsligt med 32 telefoner och 32 datorer i klassrummet. Det blev ohållbart. Det gick inte att konkurrera om uppmärksamheten. 

Ylva Slagbrand är inte ensam om att uppleva distraktion i klassrummet. Enligt Skolverkets IT-uppföljning tycker två tredjedelar av lärarna i årskurs 7–9 och på gymnasieskolan att arbetet i klassrummet störs varje dag av elevers användning av sms och sociala medier. Och tre av tio gymnasieelever svarar att de varje dag blir störda av sin egen användning av sms eller sociala medier. 

För Ylva Slagbrand blev lösningen att eleverna parkerar mobilerna längst fram i klassrummet vid lektionsstart. 

– Om jag inte skulle göra det så skulle jag kasta bort både elevernas och min egen tid. Det är dock tufft och jag förstår verkligen de lärare som inte orkar. Men vi måste ha arbetsro i klassrummet, säger Ylva Slagbrand. 

Om man ställer kritiska frågor kring teknik får man ofta höra att man skulle vara emot digitaliseringen.

Mobiltelefoner i klassrummet. Källkritik. Systemadministration. AI-teknologi. Lärplattformar. Nationella prov. Programmering. Digitala verktyg. Nya läroplaner. Möjligheter. Problem. Vad är det vi pratar om när vi pratar om digitalisering i skolan? 

– Det är en polariserad debatt. På ena sidan finns det personer som tycker att man ska kasta ut allting och inte låtsas om världen som pågår. På den andra sidan finns den totala teknikoptimismen, som ofta inte är så insatt i skolans värld och tycker att ”vi kommer lösa alla problem – hela skolsystemet kommer revolutioneras, AI kommer lösa allt”. De här två extremerna leder ingenstans, säger Jannie Jeppesen.  

Catarina Player-Koro betonar också att debatten ofta hamnar i om man är för eller emot digitala verktyg i skolan, trots att det är irrelevant.

– Om man ställer kritiska frågor kring teknik får man ofta höra att man skulle vara emot digitaliseringen. Om vi ska ha digital teknik i skolan eller inte är en icke-fråga
i dag. Vi har ett samhälle som består av digital teknik och det måste skolan också göra. Det jag vänder mig emot är att man experimenterar med utbildningssystemet. Att man till exempel för in saker i skolan utan att det är vetenskapligt beprövat, som programmering. Däremot ser jag inga som helst problem med att man har skrivit in ökat fokus på källkritik eller att man har digital teknik i skolan och att man lär sig att använda det på ett bra sätt. 

Så hur ska man som lärare förhålla sig till digitala verktyg? Catarina Player-Koro menar att en del i problematiken är att man försöker få in digitala verktyg även när det inte passar. 

– Resonerar man på samma sätt som man gör med datorer kring andra verktyg så blir det snabbt absurt. Som: Vi måste ha saxar i skolan för det finns i samhället – det är jätteviktigt. Sedan ska man lära sig att läsa och då frågar man sig ”hur ska vi använda saxen då?”– trots att det kanske inte alls passar. Man utgår helt enkelt från tekniken i undervisningen och där går man vilse. 

En klok lärare kan förändra och förbättra undervisningen.

Jannie Jeppesen menar att man måste se digitala verktyg som just verktyg – varken mer eller mindre.  

– Man kan ha ett väldigt bra verktyg, låt säga att man har en väldigt rak linjal. Men utan instruktion, utan en didaktisk metod, utan planering, genomförande och en tanke kring vad vi ska åstadkomma i undervisningen så kommer den där linjalen inte fungera. Det är exakt samma sak med digitala verktyg. 

Catarina Player-Koro är inne på samma spår.

– En klok lärare och ett klokt undervisningsupplägg kan förändra och förbättra undervisningen. Det innebär att när det passar skulle man kunna använda en digital teknik för att genomföra en lektion på ett bra sätt. Men då är det inte tekniken som förändrar eller förbättrar undervisningen, utan det är de pedagogiska tankarna kring hur man använder teknik. Teknik lanseras ofta som att det kan lösa ganska komplexa problem som finns i undervisningen – och det är väldigt få studier som har visat att det skulle vara möjligt, säger Catarina Player-Koro. 

Men det omvända sambandet då, det som den opublicerade finska studien visade? Att ju mer man använde digitala redskap i undervisningen, desto sämre blev inlärningsresultaten. 

– Ja, varför finns det inte studier där man har hittat det sambandet? Jag tror det är för att verktyg inte påverkar några kunskapsresultat, jag tror inte att verktyg har den förmågan. När det gäller att höja och påverka kunskapsresultat så är det så många andra saker som behöver göras. Lärande och utbildning är en komplex process, som kräver många olika saker. Så att plocka ut två saker som ett verktyg och ett resultat? Det är väldigt svårt att göra sådana samband. Jag tror att det är omöjligt, säger Catarina Player-Koro. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons