Annons
Jannie Jeppesen (överst), vd för Swedish Edtech Industry och Catarina Player-Koro, docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Publicerad 18 januari 2019

Relaterat

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Det började på andra sidan Östersjön. ”Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning illa för inlärningen” var rubriken på en artikel i finska Yle. Skolvärldens skrev också om nyheten, en forskningsstudie från Helsingfors universitet som visade att digitaliseringen påverkade undervisningen i negativ riktning.  

”Ju mer man använde digitala redskap i undervisningen, desto sämre blev inlärningsresultaten. Det här gällde alla delområden i Pisa-mätningarna”, sa forskaren Aino Saarinen till Yle. 

Men studien var ännu inte publicerad, det gick inte att läsa forskningsartikeln och se hur man kommit fram till slutsatserna. Skolvärlden beslutade att avvakta och söka efter fakta bakom studien och tog under tiden bort artikeln från hemsidan. Telefonsamtal och mejl till forskaren som låg bakom studien förblev obesvarade.  Publiceringen fortsatte dock att leva sitt eget liv, i kommentarsfält på Facebook och Twitter fortsatte diskussionen. 

Även i Finland fortsatte debatten. Artikelrubriken ändrades igen, men dämpades något. Först: ”Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning illa för inlärningen”. Och sedan ännu en gång: ”Ny forskning visar: Digitaliseringen och fenomenbaserad undervisning kan vara illa för inlärningen”. 

Långa diskussioner i sociala medier och i olika kommentarsfält pågick, flera uppföljande artiklar med olika utbildningsexperter skrevs och ett debattprogram anordnades i finsk tv. 

Hur kunde en ännu opublicerad studie skapa så stor uppmärksamhet? 

Det finns en historielöshet utan dess like.

Den nya finska läroplanen, där digital kompetens ingår, trädde i kraft 2016. I den svenska läroplanen infördes liknande tillägg kring digital kompetens den
1 juli 2018. Formuleringarna handlar bland annat om att eleverna ska bli stärkta i sin källkritiska förmåga, lösa problem med hjälp av digital teknik, arbeta med digitala texter, medier och verktyg samt förstå digitaliseringens påverkan på individ och samhälle. Dessutom har programmering införts på schemat. 

Catarina Player-Koro är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat på införandet av digitala verktyg och programmering i skolan. Hon menar att förändringarna blir svåra för lärarna.

– Jag brukar jämföra med tandläkaryrket, tänk om man skulle säga ”vi har kommit på ett nytt sätt att rotfylla – i morgon ska ni göra det”. Så skulle man aldrig göra, men så gör man mot lärarkåren som ofta gör sitt bästa för att försöka lösa problemen så gott man kan. 

Men även om det har skett förändringar i läroplanen, påbörjades digitaliseringen i skolan knappast i somras. Exempelvis har programmering funnits på schemat tidigare, framhåller Catarina Player-Koro. 

– Vetenskapliga studier från den tiden har inte kunnat visa att programmering ger de positiva effekter på kreativitet och problemlösning som varit ett starkt argument för att införa programmering i läroplanen – men det har man inte överhuvudtaget gått tillbaka till. Här tycker jag att det finns en historielöshet utan dess like, säger Catarina Player-Koro. 

Hon menar att det beror på att införandet av programmering och digitalisering i skolan till stor del är framdriven av starka privata aktörer i den snabbväxande bransch som kallas för ”educational technology” eller ”edtech". 

Den globala edtech-marknaden omsätter närmare 18 miljarder dollar årligen och 2022 förväntas omsättningen ha ökat till 40 miljarder dollar, enligt siffror från marknadsundersökningsföretaget Research and Markets. En växande befolkning, en ökad utbildningsgrad och den stora omställning som arbetsmarknaden står inför i takt med teknikutvecklingen ses som de främsta orsakerna till den stora tillväxten. Men även i Sverige växer marknaden – just nu med ungefär 12 procent årligen enligt branschorganisationen Swedish Edtech Industry.  

Man måste se till att man köper bra tjänster utifrån vad verksamheten behöver – och här är kommunerna på väldigt olika nivåer.

Jannie Jeppesen har själv varit lärare och rektor, men är i dag vd för Swedish Edtech Industry som har funnits sedan 2017. Medlemsföretagen har det formella utbildningssystemet som marknad – från förskola till universitet – och tillhandahåller vitt skilda produkter och tjänster som exempelvis digitala läromedel, provverktyg, administrativa system och hårdvara. Målsättningen? Att verka för att Sverige ska bli det ledande landet i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och effekter i utbildningssystemet. 

– Många processer är digitaliserade för längesedan i Sverige – vi är ganska digitala i skolväsendet i dag eftersom man har jobbat med det här ute på skolorna. Men sedan har likvärdigheten brustit eftersom vi inte har haft en nationell styrning. I dag skiljer det sig ganska mycket åt hur långt man har kommit i digitaliseringen på olika skolor, säger Jannie Jeppesen. 

Fokus för Swedish Edtech Industry ligger därför på att samordna de administrativa system som redan finns, så att information ska kunna delas mellan dem. 

– Om man som elev i dag byter skola till en annan kommun är det inte säkert att man kan få med sig allt pedagogiskt underlag om de har ett annat system i den nya kommunen. Där handlar det ju om att det är olika system och att det inte finns en standard för hur de ska prata med varandra – den standarden är en av många som vi bygger, eller inom kort påbörjar ett arbete kring, förklarar Jannie Jeppesen.   

Hon ser att minskad administration för lärarna är en av de största möjligheterna med digitaliseringen i skolan. Den stora utmaningen ser hon i kompetensutveckling hos lärarna men också hos den låga beställarkompetensen på huvudmannanivå. 

– Man måste se till att man köper bra tjänster utifrån vad verksamheten behöver – och här är kommunerna på väldigt olika nivåer. Undersökningar bland våra medlemmar visar att 70 procent tycker att upphandlingarna är av för låg kvalitet. Det är ju väldigt tråkigt för upphandlingar som är av låg kvalitet gör att det blir låg kvalitet ute i verksamheten, säger Jannie Jeppesen. 

En del av lösningen ser hon i att branschen tar fram ett upphandlingsstöd med råd om vad man ska tänka på:

– Det kan handla om vilka krav på standarder man ska ställa, att man ska skriva en paragraf om att skolan ska få behålla datan om den slutar att använda en leverantör eller att se till att skolan begär vite om man inte fått vad som utlovats, förklarar Jannie Jeppesen. 

Vad ska skolan vara? För vem utbildar man? Och vem är det som utbildar?

Även Catarina Player-Koro framhåller en höjning av beställarkompetensen som centralt viktig.

– Och att man på något annat sätt upprätthåller vissa kvalitetskrav – att det ska vara beforskat eller att det finns en garanti för att aktörer faktiskt gör det de säger att de ska göra. 

Men digitaliseringen handlar inte bara om upphandling av administrativa system, utan också innehållet i utbildningen, menar Catarina Player-Koro. 

– Edtech-branschen säljer också fortbildningar och idéer om hur saker och ting ska göras. De tillhandahåller skolans infrastruktur via plattformar och har därmed tillgång till all data som finns i skolan. Det här gör ju att det är branschen som i stor utsträckning också styr innehållet i skolan. Här tycker jag att det väcks många frågor som måste diskuteras: Vad ska skolan vara? För vem utbildar man? Och vem är det som utbildar?

Jannie Jeppesen ser inte vad alternativet till privata aktörer skulle vara när det kommer till digital kompetens i skolan:

– När det kommer till läromedel eller möbler i skolan så har det ju alltid varit kommersiella aktörer. Jag ser inte vem som skulle kunna leverera den här typen av lösningar från statligt håll – och att det i så fall skulle bli kostnadseffektivt. När det kommer till exempelvis systemadministration så har vi sett kommunala lösningar för tjugo år sen, som exempelvis Kommundata. Det har varit väldigt stora och kostnadskrävande projekt som inte lett någonstans.  

En helt annan aspekt av digitaliseringen i skolan är mobiltelefonernas intåg i klassrummet. För Ylva Slagbrand, som är svensk- och tysklärare på Björknäsgymnasiet i Boden, förändrade de allt.

– Det var på en lektion i tyska 2008 som jag märkte att något hade hänt. Två killar som normalt var väldigt motiverade höll plötsligt på med något annat, berättar Ylva Slagbrand som har varit lärare sedan 1986. 

Det var Iphonen som hade gjort sitt intåg. 

– Efter det gick det bara utför. Det blev segare och segare på lektionerna, det var som en fördröjning hela tiden – och resultaten blev därefter. Sedan kom 1:1-satsningen och då satt vi plötsligt med 32 telefoner och 32 datorer i klassrummet. Det blev ohållbart. Det gick inte att konkurrera om uppmärksamheten. 

Ylva Slagbrand är inte ensam om att uppleva distraktion i klassrummet. Enligt Skolverkets IT-uppföljning tycker två tredjedelar av lärarna i årskurs 7–9 och på gymnasieskolan att arbetet i klassrummet störs varje dag av elevers användning av sms och sociala medier. Och tre av tio gymnasieelever svarar att de varje dag blir störda av sin egen användning av sms eller sociala medier. 

För Ylva Slagbrand blev lösningen att eleverna parkerar mobilerna längst fram i klassrummet vid lektionsstart. 

– Om jag inte skulle göra det så skulle jag kasta bort både elevernas och min egen tid. Det är dock tufft och jag förstår verkligen de lärare som inte orkar. Men vi måste ha arbetsro i klassrummet, säger Ylva Slagbrand. 

Om man ställer kritiska frågor kring teknik får man ofta höra att man skulle vara emot digitaliseringen.

Mobiltelefoner i klassrummet. Källkritik. Systemadministration. AI-teknologi. Lärplattformar. Nationella prov. Programmering. Digitala verktyg. Nya läroplaner. Möjligheter. Problem. Vad är det vi pratar om när vi pratar om digitalisering i skolan? 

– Det är en polariserad debatt. På ena sidan finns det personer som tycker att man ska kasta ut allting och inte låtsas om världen som pågår. På den andra sidan finns den totala teknikoptimismen, som ofta inte är så insatt i skolans värld och tycker att ”vi kommer lösa alla problem – hela skolsystemet kommer revolutioneras, AI kommer lösa allt”. De här två extremerna leder ingenstans, säger Jannie Jeppesen.  

Catarina Player-Koro betonar också att debatten ofta hamnar i om man är för eller emot digitala verktyg i skolan, trots att det är irrelevant.

– Om man ställer kritiska frågor kring teknik får man ofta höra att man skulle vara emot digitaliseringen. Om vi ska ha digital teknik i skolan eller inte är en icke-fråga
i dag. Vi har ett samhälle som består av digital teknik och det måste skolan också göra. Det jag vänder mig emot är att man experimenterar med utbildningssystemet. Att man till exempel för in saker i skolan utan att det är vetenskapligt beprövat, som programmering. Däremot ser jag inga som helst problem med att man har skrivit in ökat fokus på källkritik eller att man har digital teknik i skolan och att man lär sig att använda det på ett bra sätt. 

Så hur ska man som lärare förhålla sig till digitala verktyg? Catarina Player-Koro menar att en del i problematiken är att man försöker få in digitala verktyg även när det inte passar. 

– Resonerar man på samma sätt som man gör med datorer kring andra verktyg så blir det snabbt absurt. Som: Vi måste ha saxar i skolan för det finns i samhället – det är jätteviktigt. Sedan ska man lära sig att läsa och då frågar man sig ”hur ska vi använda saxen då?”– trots att det kanske inte alls passar. Man utgår helt enkelt från tekniken i undervisningen och där går man vilse. 

En klok lärare kan förändra och förbättra undervisningen.

Jannie Jeppesen menar att man måste se digitala verktyg som just verktyg – varken mer eller mindre.  

– Man kan ha ett väldigt bra verktyg, låt säga att man har en väldigt rak linjal. Men utan instruktion, utan en didaktisk metod, utan planering, genomförande och en tanke kring vad vi ska åstadkomma i undervisningen så kommer den där linjalen inte fungera. Det är exakt samma sak med digitala verktyg. 

Catarina Player-Koro är inne på samma spår.

– En klok lärare och ett klokt undervisningsupplägg kan förändra och förbättra undervisningen. Det innebär att när det passar skulle man kunna använda en digital teknik för att genomföra en lektion på ett bra sätt. Men då är det inte tekniken som förändrar eller förbättrar undervisningen, utan det är de pedagogiska tankarna kring hur man använder teknik. Teknik lanseras ofta som att det kan lösa ganska komplexa problem som finns i undervisningen – och det är väldigt få studier som har visat att det skulle vara möjligt, säger Catarina Player-Koro. 

Men det omvända sambandet då, det som den opublicerade finska studien visade? Att ju mer man använde digitala redskap i undervisningen, desto sämre blev inlärningsresultaten. 

– Ja, varför finns det inte studier där man har hittat det sambandet? Jag tror det är för att verktyg inte påverkar några kunskapsresultat, jag tror inte att verktyg har den förmågan. När det gäller att höja och påverka kunskapsresultat så är det så många andra saker som behöver göras. Lärande och utbildning är en komplex process, som kräver många olika saker. Så att plocka ut två saker som ett verktyg och ett resultat? Det är väldigt svårt att göra sådana samband. Jag tror att det är omöjligt, säger Catarina Player-Koro. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Sex av tio gymnasielärare har övervägt att lämna yrket

Undervisningstid

Tung arbetsbörda, sömnsvårigheter och funderingar på att lämna yrket. Det är bilden som målas upp av en majoritet av gymnasielärarna i en ny undersökning.

Annons
Annons
Särskolan

Så skapas meningsfullt lärande för elever i särskolan

Undervisning

När elever i särskolan upplever undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Det menar specialpedagogen Marie Nilsson Nordfors som är aktuell med en ny bok om hur lärare kan utveckla undervisningen och skapa meningsfullt lärande.

Annons

Därför riskerar statsbidraget att öka ojämlikheten mellan skolor

Likvärdighetsbidrag

Det finns en risk för att statsbidraget för likvärdighet i framtiden kan få motsatt effekt – och förstärka ojämlikheten. Det menar Skolverket i en ny utvärdering.

Kurs- och ämnesplaner

Betygssystemet ska göras om: ”Minskar kraven på dokumentation”

Betyg

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om. Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.

Lärare om betygsreformen: ”Man har inte förstått vad problemet är”

Betygssystemet ska göras om, bland annat genom att kunskapskraven ska förenklas. Men läraren Nicklas Mörk menar att förändringarna skjuter över målet.
– Det stora problemet med kunskapskraven är inte att de är för långa, det är att de inte fungerar.

Annons
Annons
Annons
Terminsstart

Lista

Höstterminen 2019 är här. Här hittar du 13 artiklar som hjälper dig komma igång inför hösten.

Nytt läsår: Du vet att du är lärare när...

Gif-lista

Sommaren är på upphällningen och ledigheten är över. Nu väntar nya elever, nya utmaningar men samma slit, hela vägen fram till jul. Känner du igen dig i de här situationerna?

Lärare om sena inlämningar: ”Det är ett vansinnigt system”

Sena inlämningar

Att elever kan lämna in uppgifter efter deadline skapar stress hos lärare – och elever.
– Det finns ingen rättvisa när någon som lämnar in efter en månad kan få ett A, medan den som lämnar in i tid får ett B, säger läraren Henrik Nilsson Tröst.

Lärarlöner

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Därför riskerar statsbidraget att öka ojämlikheten mellan skolor

Likvärdighetsbidrag

Det finns en risk för att statsbidraget för likvärdighet i framtiden kan få motsatt effekt – och förstärka ojämlikheten. Det menar Skolverket i en ny utvärdering.

Skolan löste lärarkrisen – med tydlig pedagogisk idé

Lärarbrist

På Lustigkulla skola har man lyckats lösa lärarkrisen – genom att satsa på en tydlig pedagogisk inriktning.

Lärarstudent

Här ökar söktrycket att bli lärare: ”Väldigt nöjda”

Lärarutbildning

Runt om i landet pausas allt fler lärarutbildningar på grund av lågt söktryck. På Mälardalens högskola går man mot strömmen med att locka blivande lärare. 

Lärarutbildningar ställs in – för få sökande

Utbildning

4 av 5 ämneslärarutbildningar vid Högskolan i Kristianstad pausas på grund av lågt söktryck.

8 tips för att maxa lärarutbildningen

Tips

Hur får du ut maximalt av din utbildning? Lärarstudenten Sofie Delltorp berättar om vanliga fallgropar och vad hon önskar att hon själv hade vetat när hon började plugga.

Per Kornhall: ”Det är dags för en ny omskakning av svenska skolväsendet”

Krönika

Skolexperten Per Kornhall reste till Chile för att studera skolreformer. Här skriver han om:
* Den undangömda OECD-rapporten.
* Den svidande sågningen av regeringen Bildts sätt att utföra politik.
* Dåvarande diktaturen Chile – som i dag har lämnat det skolsystem som Sverige nu är ensamt i världen att bedriva.

Forskning

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

Läsning

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

Lista – kommun för kommun

Lärarbristen – snart är var femte pensionär

Lärarbrist

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare som väljer att lämna yrket i förtid.

Lärarbefogenheter

BEO om överklagan: Läraren ignorerade särskilda behov

Åtal

BEO bryter tystnaden kring den uppmärksammade rättsprocessen – det fanns en särskild handlingsplan som inte efterlevdes.

Lärare vann i rätten efter ingripande – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO: ”Det är huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Inkludering

Forskaren om inkludering: ”Lärare känner sig utlämnade”

Inkludering

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon.

Här skapas fler grupper för elever i behov av särskilt stöd

Inkludering

En kommun som svängt mycket i frågan om inkludering är Stockholm. För två år sedan togs beslutet att lägga ner Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning. Nu byggs de i stället ut.

”Särskilt beakta” – ett lamt försök att stävja betygsinflationen

Betyg

”Långa formulerade kunskapskrav för olika betygssteg är en återvändsgränd. Men det har inte Skolverket, regeringen och Sveriges riksdag insett än”, skriver läraren Nicklas Mörk.

WEBB-TV

6 skolprofiler om ordningsomdömen, nedskärningar och ökad status för lärare

Skola

Är ordningsomdömen ”en osedvanligt dum idé” eller en ”viktig signal till eleverna”? Nedskärningarna inom skolan – vad händer nu? Hur ska läraryrkets status stärkas?

Nya lagar och regler för skolan

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Digitala verktyg

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen

Digitalt

Letar du just nu efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem appar som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Blogg

Alltid redo med en penna

Blogg

”Ett litet fodral fullt av pennor kan vara skillnaden mellan en lugn lektion med fokus på kunskap och en timme av vandrande bort från det som är svårt”, skriver läraren Karin Boberg.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav honom en nytändning att återvända och börja jobba i skolan igen.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera
Lön

Forskning: Individuella löner lockade inte fler lärare

Lön

Med införandet av individuell lönesättning ville man höja lärarnas löner och statusen på yrket – och därmed lyckas rekrytera fler lärare.
Reformen ledde till att lärarlönerna ökade, men de höjda lönerna verkar inte ha påverkat vilka som valde att bli lärare. Det visar en ny rapport från IFAU.

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.

Rektorn: ”Hårdare tag eller bättre mandat för skolan?”

Debatt

”Skolverkets formulering kan ge en otrolig kraft i skolans arbete och inte minst fördelar i mandat – men riktas kraften åt fel håll kommer klyftor öka där sprickor redan finns”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera
Forskning

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV
Debatt

Roger Haddad: ”Kritiken borde riktas mot de som inte förebygger skolket”

Replik

”Det krävs politisk envishet, men kritiken bör främst riktas mot de skolor och huvudmän som inte gör någonting för att förhindra skolket”, skriver Roger Haddad, vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

”Skolpolitik utan hjärna och hjärta”

Debatt

”Vilka elever skolkar? Varför skolkar de? Vilka effekter får CSN:s indragning av studiebidraget på grund av skolk? Svaren på dessa frågor borde ha legat till grund för beslutet”, skriver Per Acke Orstaduis.

Kommentera
Språk

Transspråkande ger snabbare utveckling för elever

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.

 

Debatt

”Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag”

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfull, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Kommunerna tvingas betala tillbaka bidrag för likvärdighet

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar: Relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

”Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen”

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskarens knep för meningsfull undervisning

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons