asa_fahlen_skola_0

Åsa Fahlén är ordförande i Lärarnas Riksförbund. Foto: Shutterstock/Jennifer Glans

Beslut

Åsa Fahlén om sekretessen: ”Lagen behöver ändras”

Offentlighetsprincipen bör även omfatta skattefinansierade friskolor.
Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.
– Jag tycker att det är fullständigt orimligt att vi inte ska kunna följa upp vad våra skattepengar används till.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson beslutade i veckan att verket från den 1 september ska sluta publicera uppgifter om enskilda skolors resultat, lärarbehörighet och liknande. Även registret över vilka skolor som det finns i Sverige, det så kallade skolenhetsregistret, kommer inte längre vara offentligt.

Bakgrunden till hans beslut är att Statistiska centralbyrån (SCB) för ungefär ett år sedan ändrade sin sekretesspolicy gällande friskolor samt en lagakraftvunnen dom i kammarrätten som innebär att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg är affärshemligheter som inte längre ska lämnas ut.

Den nya sekretesspolicyn omfattar dessutom även bland annat registret över vilka skolor det finns i Sverige och deras adresser.

Inom ramen för den så kallade Friskolekommittén kom de forna allianspartierna tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartier för några år sedan överens om att offentlighetsprincipen även bör omfatta skattefinansierade friskolor.

Om så hade varit fallet idag hade med största sannolikhet Peter Fredriksson inte bestämd att Skolverket ska sluta offentliggöra uppgifter om olika skolors resultat, lärarbehörighet, elevsammansättning och liknande. Förmodligen hade han även låtit registret över vilka skolor det finns i Sverige varit offentligt även framöver.

Men plötsligt ändrade Centerpartiet sig och motsatte sig planerna på att utöka offentlighetsprincipen till att även gälla friskolor. För drygt ett år sedan till exempel, i den första partiledardebatten efter Januariöverenskommelsen, gick Annie Lööf till angrepp på regeringens planer på att öka insynen i friskolorna. I sociala medier kallade Centerpartiet samma dag planerna för ”en attack på den fria företagsamheten”. 

– Jag tycker att det är fullständigt orimligt att vi inte kunna följa upp vad våra skattepengar används till. Offentlighetsprincip bör därför absolut omfatta friskolor som är skattefinansierade, säger Åsa Fahlén som är ordförande i Lärarnas Riksförbund.

– Regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet måste ta tag i frågan. Lagstiftningen behöver ändras. Det finns ingen annan väg att gå. Vi vet från våra medlemmar på de fristående skolorna att det finns ett behov av ökad offentlig insyn.

Ska företag kunna konkurrera med varandra på skolmarknaden kan man väl inte ha för mycket insyn?

– Det grundläggande är att erbjuda utbildning till våra medborgare, inte att ha en skolmarknad. Vi behöver backa från marknadiseringen av skolan. 

– Vi är inte emot fristående skolor. Men vi tycker till exempel inte att man ska driva dem i form av aktiebolag. Då kommer kravet att de ska gå med vinst först.

Samtliga företrädare för riksdagspartierna som Skolvärlden har varit i kontakt med menar att Skolverket även i framtiden bör publicera uppgifter om enskilda skolors betygsresultat och liknande.

Däremot är oenigheten stor när det gäller frågan om offentlighetsprincipen bör utökas till att omfatta skattefinansierade friskolor.

Företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna säger sig vara för, medan Sverigedemokraternas och Centerpartiets är tydligt emot.

– Många mindre friskolor skulle få lägga stora resurser på ökad administrativ belastning och svåra sekretessprövningar, istället för på undervisning, säger Fredrik Christensson (C).

Även hans kollega i riksdagens utbildningsutskott Patrick Reslow (SD) är negativ till förslaget.

– Det är ganska svårt att särskilja just skolor som drivs till exempel i bolagsform från andra typer av bolag. Vi anser därför inte att det är möjligt att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. 

Moderaternas Kristina Axén Olin väntar på regeringens agerande.

– En utredning från 2015 lämnade många frågetecken. Bland annat reddes det inte ut hur man skulle hantera krockar med andra lagar och att inte orimligt öka den administrativa bördan för skolorna. 2018 sa regeringen att den skulle återkomma nästa år. Nu har två år gått och ännu har ingenting hänt.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm