Annons
Bild 1/3

Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel

Publicerad 19 november 2014

Fakta

Tänk på det här när du väljer läromedel

• Beställ provexemplar från förlagen. Gå igenom och jämför böckerna i arbetslaget.
– I svenska har vi i arbetslaget tillsammans hittat ett material som vi alla tycker är bra. Vi har försökt hålla oss ifrån att köpa in väldigt många olika läromedel. Det gör att det blir lättare att byta mellan kurser och att byta klasser.

• Titta på nätet om ni hittar recensioner av läromedel.
– Jag skulle önska att det fanns en större recensionsverksamhet av läromedel. Det skulle man ha hjälp av.

• Hitta ett bra grundläromedel och bygg sedan på.
– Har man ett grundläromedel som passar det mesta så går det att utifrån det leta efter annat. För mig är det då ofta digitala alternativ. Ibland använder jag mig av det utbud som exempelvis finns via Forum för levande historia eller FN-förbundet när jag vill göra interaktiva övningar.

Källa: Malin Mattsson Flennegård, gymnasielärare och läromedelsförfattare.

Relaterat

Utbudet av läromedel har ökat lavinartat de senaste åren. De som ansvarar för att välja och kvalitetsgranska alla läromedel är lärarna. Men en ny undersökning som Skolvärlden har gjort visar att deras tid inte räcker till för att hinna göra det. Och skolmyndigheterna gör bara sporadiska granskningar av läromedel – den senaste kom 2006.

Det har gått 23 år sedan förhandsgranskningen av läromedel försvann och Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation lades ner. Sedan dess är det lärarnas sak att se till att läromedlen som används håller god kvalitet.

Sju av tio lärare anser att valet av läromedel för undervisning är helt upp till dem själva, visar en färsk undersökning som Skolvärlden låtit göra bland 1 500 lärare. Men det framkommer också att en stor majoritet av de tillfrågade inte hinner med att kvalitetsgranska, värdera och välja läromedel. Var fjärde lärare uppger sig inte alls ha tid för detta och 54 procent hinner inte med i tillräcklig utsträckning. Allra värst är det för lärare i grundskolans tidiga år.

– Tyvärr är jag inte förvånad. Det är ett uttryck för att läraryrket har kommit att inkludera väldigt många uppgifter, både pedagogiska och administrativa. I dag är det mycket som ska rymmas inom lärarjobbet och jag är inte förvånad över att detta är något man känner att man inte hinner göra med den kvalitet man skulle vilja, säger Anna Johnsson Harrie, läromedelsforskare vid Linköpings universitet.

Både Skolverket och Skolinspektionen har möjlighet att göra efterhandsgranskningar av läromedel, alltså att titta på innehållet i de läromedel som finns ute på marknaden.

När Skolinspektionen satte fysikämnet under lupp år 2010 ingick även vanligt förekommande läromedel i granskningen. Det visade sig bland annat att det nästan bara var män på bilderna i grundskolans fysikböcker.

2006 kom Skolverket med två rapporter om läromedel. Bland annat tittade man på hur väl 24 läroböcker i biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap levde upp till läroplanens värdegrund.

Inte alls särskilt bra, visade det sig.

– Det var efter en granskning av skolans läromedel av RFSL Ungdom som Skolverket kom med den rapporten. Den var en ren reaktion på medieuppmärksamheten. Ska man vara kritisk är det det enda som Skolverket har gjort under den här perioden, säger Anna Johnsson Harrie.

Behöver läromedlen granskas mer, tycker du?

– Det finns väldigt många bra läromedel, men det finns också de som inte är så bra. Vi vet ganska lite om vilka läromedel som faktiskt används ute i skolorna, liksom hur de används. Skolverkets undersökning om läromedlens roll i undervisningen var väldigt bra och lite ovanlig eftersom den fokuserade på vilken typ av läromedel som används. Men den kom som sagt också 2006. Det har hunnit hända en hel del efter det som vi inte vet så mycket om, eftersom ingen följt upp den.

När Anna Johnsson Harrie undervisar blivande lärare i läromedelskunskap brukar hon rita en horisontell linje och i ena änden skriva ”totalt fri marknad” och i den andra ”total statlig produktion”.

– Det går att placera Sverige på lite olika sätt på skalan beroende på om man tittar på vad myndigheterna har för uppdrag och vad de kan göra, eller om man tittar på hur mycket de faktiskt gör. Vi hamnar ganska långt ut på kanten av ”helt fri marknad” om man ser till att det inte sätts igång så många rapporter, säger hon och fortsätter:

– Som det är i dag är det marknadskrafterna, alltså producenterna, som ska stå för kvaliteten, medan konsumenterna – lärarna och rektorerna – har ett ansvar för att granska läromedlen som de köper in. Samtidigt har de sina ekonomiska ramar, så det finns även ett kommunpolitiskt ansvar för att skolorna kan köpa in kvalitativt bra läromedel.

Det är skolans skyldighet att ge eleverna tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning, men i vilken utsträckning den svenska lärarkåren verkligen har läromedel som är anpassade efter Lgr 11 och Gy 11 är det ingen som riktigt vet.

Skolvärldens undersökning visar att bara 41 procent av de deltagande lärarna har anpassade läromedel i alla sina ämnen.

Det är också svårt att få fram exakt hur mycket kommunerna satsar på läromedel. I Skolverkets officiella statistik klumpas läromedelskostnaderna ihop med bland annat inköp av datorer, kostnader för service av dem, bokinköp till skolbibliotek, avlöning av skolbibliotekarier och studiebesök.

Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel, vars medlemsföretag står för 80–90 procent av läromedelsförsäljningen i Sverige, säger att hans bild är att ”många svenska lärare sitter med gamla läromedel – eller inga alls”.

– I vår branschstatistik ser vi att lärare och elever har fått färre nya läromedel i mer än 20 års tid. Det har alltså varit en kontinuerlig nedgång under lång tid. Under 2012 och 2013 skedde en viss uppgång, sedan de nya kursplanerna kom. Men det är en liten uppgång och från en låg nivå.

Enligt Svenska Läromedels egna siffror fick en elev i grundskolan nya läromedel för i genomsnitt 546 kronor år 2013. 2012 var siffran 497 kronor. I det ingår både tryckta och digitala läromedel.

En färsk dansk utvärdering av användningen av digitala läromedel visar att en grundskoleelev i Danmark i fjol fick tryckta läromedel för i snitt 996 kronor och digitala för motsvarande 402 kronor.

– Även Finland lägger betydligt mer på läromedel per elev. Utan läromedel minskar skolans kompensatoriska funktion, och då får hemmen större betydelse, säger Rickard Vinde, som menar att läromedelsanvändningen har sjunkit i samma takt som Pisa-resultaten.

– Det är svårt att visa ett vetenskapligt belägg för det, men jag menar att det finns ett samband. Utan läromedel får elever ingen struktur på sitt lärande. Är det brist på läromedel måste lärarna lägga väldigt mycket resurser på att hitta material och på att granska det. Det är ett oerhört slöseri med tid. Skolverket borde verkligen undersöka lärares tillgång till läromedel. Det är klart att lärare ska använda kompletterande undervisningsmaterial – från nätet, program från UR och liknande – men eleverna ska ha ett grundläromedel som bas. Det handlar ju ytterst om att man ska kunna stämma av mot betygskraven. Har lärare och elever föråldrade läromedel är det svårt att nå betygskraven, speciellt de högsta.

Floran av läromedel har i och med digitaliseringen blivit betydligt bredare och det pågår ett flitigt virtuellt delande av uppgifter och material lärare emellan. Det gör det svårt för skolmyndigheterna att veta vad som används i undervisningen i svenska skolor, konstaterar Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

– Vi på Skolverket kan med tydliga styrdokument ge stöd så att lärarna har något att förhålla sig till. Det hjälper ju inte om de sedan ändå inte har tid att granska läromedlen, men det är viktigt att lärarna vet och kan avgöra vad som är ett bra läromedel. De ska vara tajta mot kursplanerna. Det ligger i lärarnas ansvar att välja lärverktyg och det är viktigt att de får tid till det, säger hon.

Skolvärldens undersökning visar att sju av tio lärare är nöjda med de tryckta läromedlen som finns på skolan – men bara fyra av tio känner detsamma inför de digitala läromedlen. Tre av tio lärare säger att det inte finns några digitala läromedel i deras ämnen på skolan.

Rickard Vinde konstaterar att bara fem procent av alla läromedel som säljs är digitala.

– Om lärarna inte har kvalitativa, digitala läromedel från läromedelsförlagen är det klart att de tycker att de tryckta är bättre. Det går inte att jämföra en lärobok och internet – en lärobok ska jämföras med ett digitalt läro-medel. Vi driver linjen att man måste fylla digitaliseringen med innehåll. Att skaffa datorer utan digitala läromedel är faktiskt sämre än att inte ha några datorer alls.

Vinde får medhåll av utbildningsanalytikern Jan Hylén:

– I kölvattnet av satsningarna på en dator till varje elev har pengarna i många kommuner gått till att köpa tekniken. Sedan finns inga extra pengar till att köpa läromedel – det får lärarna hitta på nätet eller skapa egna. Det är en ganska vanlig inställning, som är besvärlig. Det tar enormt mycket tid för lärarna. Det finns inga som helst undersökningar som visar hur det påverkar kvaliteten, säger Jan Hylén och tillägger:

– Lärare är professionella undervisare, men bara vissa är dessutom professionella läromedelsförfattare.

Egenproducerat material och tryckta läroböcker är det som svenska lärare använder sig överlägset mest av, visar Skolvärldens undersökning. Därefter följer material från kollegor. Det vanligaste sättet att dela material mellan sig är via olika mötesplatser och forum på nätet. Bara en tredjedel av lärarna säger att det finns uppbyggda rutiner för att dela undervisningsmaterial på den egna skolan.

Jan Hylén skulle vilja se ett mer systematiskt samarbete i arbetslagen och på skolor i stort, både vad gäller framtagande av nytt material, men också kring utvärdering av läromedel.

– Om man ska skapa egna läromedel är det första man borde göra att ha en mycket tydligare arbetsfördelning bland lärarna. Så att någon eller några kan avsätta tid att utveckla läromedel, som andra sedan kan anpassa och återanvända och inte behöva uppfinna från grunden. Man borde också samarbeta mer kring kvalitetsvärdering, inte minst av digitala läromedel. Man är mer ovan vid dem och det kräver därför mer eftertanke och tid. Böcker är lättare att bläddra igenom och det går att se på några minuter om de passar eller inte.

– En utmaning är att bara skapa sig en överblick över vad ett digitalt läromedel innehåller och vad man kan använda och inte. Man måste fråga sig hur man tänkt arbeta med läromedlet jämfört med tryckta läromedel. Passar det in i den tekniska plattform som finns på skolan? Är det mycket videomaterial krävs också ett annat sätt att tänka när man utvärderar det.

Jan Hylén menar att Skolverket borde ta fram en tydlig handledning eller guide, som lärarna kan luta sig mot när de ska utvärdera digitala lärverktyg.

– Det finns i en del andra länder, som Norge, och jag tror att det hade varit värdefullt även här. Vi ska inte ha någon central granskning av läromedel igen – och jag tror inte att det över huvud taget är möjligt – men man kan hjälpa till med frågor som är bra att ställa sig.

Anna Johnsson Harrie konstaterar att svenska gymnasieelever anser sig bli tränade i att vara källkritiska på nätet – men detsamma gäller inte för läroböcker och annat tryckt material som används i undervisningen.

– Det resonerar jag mycket med mina lärarstudenter om; att de måste ha ett källkritiskt öga även till lärobokstexten. Det är de inte så beredda på. Det är väldigt viktigt att dels själv göra en bedömning av vad man ska släppa in för läromedel i sitt klassrum, dels vad man vill att eleverna ska få för relation till en text, säger hon.

Hur väl förbereder utbildningen de blivande lärarna på att granska läromedel?

– Det har varierat lite hur bra vi har varit på att rusta våra studenter för detta när de kommer ut. När vi här i Linköping startade 2011 års lärarutbildningar så skärpte vi läromedelskunskapen. Vi såg att det var något vi missat att trycka på i våra tidigare styrdokument. När jag själv undervisar studenter försöker jag prata om ett brett läromedelsbegrepp och inte bara läroboken. Utifrån en didaktisk grundtanke måste vi träna in att om du som lärare har en viss elevgrupp och ett visst stoff – vilka läromedel passar då för att just de eleverna ska nå upp till målen?

Malin Mattsson Flennegård undervisar i svenska och religionskunskap på Nyköpings gymnasium och är även läromedelsförfattare för Liber. Hon blev färdig lärare 1995 och hade bara arbetat i tre år när hon blev tillfrågad om hon ville vara med och skriva en ny lärobok i religion. Hennes första instinkt var att tacka nej – men hon insåg sedan att det var ett gyllene tillfälle att påverka och få med allt det hon, i sin lärargärning, anser att ett högklassigt läromedel ska innehålla.

– Har man en riktigt bra lärobok, vars innehåll man känner sig trygg med och kan lita på, och som innehåller bra uppgifter och bildmaterial som man vet följer ämnesplanen och det centrala innehållet – ja, då har man allt samlat. Det spar väldigt mycket arbetstid att slippa att ständigt leta i den djungel av material som finns. Innan man har börjat bygga upp sin egen bank med uppgifter är man ofta väldigt beroende av att antingen få hjälp av kollegor, eller att ha en bok man känner sig väldigt trygg med. När jag skrev lärarhandledningen har jag haft den nyutexaminerade lärarens perspektiv, säger hon.

Den första upplagan av hennes religionskunskapsbok ”Söka svar” kom ut år 2000. Den färskaste är från 2012 och har anpassats efter den senaste gymnasiereformen.

– Det är ett antal nya perspektiv som, enligt den senaste kursplanen i religion, ska belysas mer. Förhållandet mellan religion och vetenskap ska genomsyra kurserna och det är också ett större samhälleligt perspektiv: Vad fyller religionen för funktion i ett samhälle och för människorna där? Etik tar också större plats, med frågor som stamcellsforskning och värdegrundsarbetet i skolan.

Som läromedelsförfattare välkomnar hon läromedelsgranskningar från Skolverket och Skolinspektionen. Hon skulle gärna se att myndigheterna tillsatte fler sakkunniga för att kontinuerligt genomlysa läromedlen.

– Det ligger ett jättestort ansvar på de olika läromedelsförlagen att producera material som håller hög kvalitet, säger Malin Mattsson Flennegård, som också pekar på lärarens eget uppdrag:

– Man måste titta på ett läromedel med kritiska ögon, precis som med alla typer av källor. Det är faktiskt en författare som gör ett urval, väljer bilder och gör uppgifter. Det är inte alltid det är sakligt. Ibland kan man faktiskt känna att författaren har en agenda. Förhoppningsvis är den i linje med värdegrunden, men det är inte alltid så. När jag gick i gymnasiet hade vi en lärobok, där det på baksidan stod en kort text om varje religion. Islam beskrevs som ”underkastelsens religion”, om hinduism stod det ”förvirrande mångfald” och om buddism ”lidandets religion”. Kristendomen hade texten ”den givande kärlekens religion”. Det skulle aldrig gå igenom i dag, men så många år sedan är det faktiskt inte.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Annons

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Annons
Annons
Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Annons
Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Målet: Bästa sparkommun 2020

Fackligt

Lärarfackens nya kampanj: Ge oss dina bästa tips för att spara på skolan!
– Det är en travesti på det besinningslösa sparandet, säger Åsa Elfving på LR.

Isak Skogstad lämnar skoldebatten – blir politisk expert för Liberalerna

Politik

– Man kan inte vara skoldebattör hela livet, säger Isak Skogstad till Skolvärlden.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Kommunens beslut slår mot 98 procent av skolans elever

NPF

”Smockan kommer att bli stor och vi kan inte trolla med knäna”, säger Helleborusskolans rektor Johan Danielsson.

Debatt

Debatt: ”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

”Sex argument för att Bibeln ger mäktig kunskap”

Debatt

”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet

Kommentera

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Så undviker du att jobba gratis

Arbetstid

Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid.

”Vi lärare måste bli bättre på att säga stopp”

Arbetsmiljö

Lärarupprorets företrädare uppmanar lärare att sluta jobba gratis i november.

Antalet fackligt anslutna på friskolejätten ökar i rekordfart

Fackligt

På friskolor är färre lärare anslutna till facket. Men inom IES växer medlemsantalet nu rekordsnabbt.

Nya siffror: Så många lärarstudenter fattas

Lärarbristen

Det kommer att vara brist på studenter inom samtliga lärarinriktningar de närmaste15 åren, och behovet växer.

Gymnasielärare prisas för arbete kring tvålärarskap

Lärarpris

Lärarna Marie Gilbertsson och Magdalena Lind tilldelas Helgepriset. 

Lågaffektivt bemötande

”Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder”

Lågaffektivt bemötande

”När debatten blir så svart eller vit som vi på senare tid har sett kring lågaffektivt bemötande missar den ofta perspektivet som kallas fronesis”, skriver Alexander Skytte.

Ordbråk efter profilernas debatt om lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Efter TV-sändningen fortsatte den livliga diskussionen mellan Bo Hejlskov Elvén och Isak Skogstad.

”Nej, barn gör inte rätt om de kan”

Debatt

”Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar”, skriver läraren Andreas Carlsson.

Kommentera

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

5 anledningar att undervisa på komvux

Vuxenutbildning

”Studiero, ingen betygshets, erfarenhet... Är du fortfarande nyfiken, eller har du blivit bortskrämd?” David Haas slår ett slag för att bli vuxlärare.

Debatt

4 enkla sätt: Så ska skolan ge klimatfrågan högsta prioritet

Debatt

”Varje elev har rätt att få uppfatta vidden av klimatkrisen så att hen ges möjlighet att själva agera och engagera sig”, skriver NO-läraren Emma Ådahl.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kö till lärarlegitimation – nya lärare drabbas

Lärarlegitimation

Skolverket håller inte tiden. Fler än 1 500 lärare har väntat längre än fyra månader på sin legitimation.

Debatt

”Får Skolverket hållas har vi en generation utan kunskaper”

Debatt

”Om Skolverkets förslag till nya kursplaner går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD).

Kommentera

Kornhall: Jag fick med egna ögon se vad som gjort Vårbyskolan till en så bra skola

Skolutveckling

”Mitt möte med Vårbyskolan var så intressant eftersom det blottade en del saker som jag tycker det finns anledning att belysa”, skriver Per Kornhall.

Likvärdighet

Så kan lärare lyckas med sambedömning

Sambedömning

Specialpedagogen Helena Wallberg ger sina tips på hur lärare kan lyckas med sambedömning.

Här kan tre terminer bli verklighet nästa läsår

Skolsystemet

Två kommuner vill testa ett kortare sommarlov.

Särskilt stöd

SPSM: Minskningen av särskilt stöd är naturlig

Särskilt stöd

Andelen elever som får särskilt stöd i grundskolan minskar, enligt siffror från Skolverket. Enligt SPSM är minskningen helt i sin ordning.
 

Här riskerar undervisningstiden öka när kommunen sparar

Undervisningstid

En lokal överenskommelse i Uddevalla kom till när USK:en försvann – begränsade arbetsgivarens rätt att öka lärarnas undervisningstid.

Kommunen betalade 2,6 miljoner för lärar-app som ingen vill ha

Digitalisering

Appen som ska effektivisera lärarnas arbete förbryllar facket.
– Det är pengar i sjön, säger Gunnar Hermansson på LR i Uddevalla.

Debatt

”Utveckla samarbetet mellan skola och föräldrar kring läxor”

Hemläxor

Debattören menar att ett utvecklat samarbete skulle skapa förusättningar för elever att lyckas.

Kommentera

Larm om osäker arbetsmiljö för kemilärare: ”Kan vara farlig”

Arbetsmiljö

Många kemilärare upplever en stor stress av att kemikaliehanteringen är bristfällig på skolan, menar Kemilärarnas resurscentrum.

Läslov

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Det visar Skolvärldens granskning.

Hot och våld mot lärare

Misstänkt tystnadskultur bakom färre anmälningar

Hot och våld

Anmälningarna har minskat på Hjulsta grundskola och Arbetsmiljöverket har konstaterat att skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder. Samtidigt rapporteras det om en tystnadskultur på skolan som kan ha påverkat anmälningsnedgången.

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Studie- och yrkesvägledning

David Spak är ”Årets vägledare”: Det bästa är att få skapa förändring

SYV

Skolvärldens bloggare David Spak prisas för sitt engagemang.

Blogg

Per Kornhall: Rör inte våra lärarutbildningar – men gör om dem!

Skolutveckling

Skolan i Färjestaden ingår i försöksverksamheten med lärarutbildning och övningsskolor. Per Kornhall besökte skolan – och imponerades av både ledning och medarbetare. 

Sexornas betyg fortsätter falla

Betyg

Andelen elever i årskurs sex som får godkänt i alla ämnen sjönk för fjärde året i rad. Våren 2019 var det största tappet hittills.

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor brister i digital kompetens: ”Är fortfarande rädda”

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor följer inte läroplanens riktlinjer om digitala verktyg. 

Forskning

Forskning: Lärares egen lärprocess avgörande för att höja eleverna

Lärande

För att lyckas förbättra elevernas resultat krävs att lärare får rätt förutsättningar, det menar forskaren Sara Engvall.

Debatt

”Lärare behöver assistenter – men bara med pedagogisk utbildning”

Debatt

”Med undervisningsassistenter får den legitimerade läraren en person till i klassrummet och eleverna någon som är utbildad, någon som har läst pedagogik och ämnet och kan undervisa”, föreslår rektor Jens West.

Kommentera
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons