per_mahl_betyg
Betyg

Betygsexperten: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

De som utvecklar digitala lärplattformar kan inget om betyg – och det märks, menar betygsexperten Per Måhl. I en debattartikel på Skolporten argumenterar han för att digitala lärplattformar förstör betygssättandet.

– Jag anser att man använder kunskapskraven på ett felaktigt sätt i lärplattformarna. Man klipper ner formuleringarna i så små bitar att de inte längre håller samman delar i kunskapskraven på det sätt som krävs för att göra valida bedömningar, säger Per Måhl till Skolvärlden.

Han tar ett kunskapskrav i musik som exempel. Det handlar om att man ska delta i samspel och att man i det samspelet ska kunna spela ett rytminstrument.

– Om man då skriver att man ska delta i samspel separat från att man ska kunna spela ett rytminstrument uppstår det genast ett problem, eftersom läraren då bara kommer bedöma om man kan trumma eller inte – trots att det egentligen inte är det som står. Det som står är att du ska kunna samspela med andra med olika instrument och så ska läraren göra en sammanvägd bedömning av din förmåga att samspela med rytm-, ackord- och melodiinstrument, säger Per Måhl.

Jag har en känsla av att Skolverket många gånger inte är så intresserad av att vara tydlig.

Att det blir på det här viset beror enligt Per Måhl på att de som arbetar med lärplattformarna inte är specialister på bedömning och betygssättandet.

– När man plockar ner bitarna så här smått kommer de negativa sidorna hos elever, att man exempelvis inte är så bra på att trumma, att få för stort genomslag i betygen. Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Att olika skolor använder olika läroplattformar påverkar också likvärdigheten, eftersom det leder till att kunskapskraven delas upp på olika sätt.  

– I en läroplattform kan det bli 15 eller 16 punkter i kunskapskraven i engelska och i en annan kan det bli 12. Beroende på hur du klipper isär kunskapskraven så kommer det att få konsekvenser.

I Per Måhls tycke har lärarna fått för lite vägledning av Skolverket.

– Om man delar upp kunskapskraven i delar så skapar det en tydlighet, men jag har en känsla av att Skolverket många gånger inte är så intresserad av att vara tydlig. Det är som att de föredrar det luddiga och oklara framför det som är aningen tydligare, säger han.

Kan det inte handla om att det skulle bli alltför detaljstyrande?

– Så kan det vara, att man har kvar en vision om decentralisering. Och decentralisering kan ju vara jättebra, men decentralisering när det gäller betyg är inget bra.

Per Måhl anser också att föräldrar och elever inte får den information som skollagen kräver på grund av lärplattformarna, eftersom grunderna för bedömning ofta saknas.

– Min upplevelse är att man i hög grad kommunicerar direkt med kunskapskraven och det blir obegripligt. Tar vi till exempel kunskapskraven i matematik så är de skrivna på ett som inte ens lärare förstår. Det här gör att man efter ett matteprov inte förstår vad eleven kan eller borde kunna om bråkräkning – som förälder får man helt enkelt inte den information man har rätt till.

Här tycker han att lärarna faktiskt har chans att påverka:

– Jag tycker att den formativa bedömningen i form av dialogen kring en uppgift ofta slarvas bort, istället får man prickar i telefonen kring kunskapskraven. Som lärare skulle jag vilja att man utvecklar dialogen kring underlag.

Men mest av allt önskar Per Måhl att kunskapskraven ska tas bort från lärplattformarna.

– Som det är nu skapar lärplattformarna problem snarare än att lösa dem.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm