Annons
Mikael Bruér skriver själv om hur han upplevde svårigheten att stå upp för sina åsikter.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Publicerad 9 december 2019

Relaterat

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.
”Jag älskade mitt jobb, men jag stod inte ut med att hålla tyst om allt som var trasigt”, skriver han.

”Nu är det viktigt att vi allihopa ser till att vara positiva och ger en bild av att detta är den bästa skolan och kommunen att arbeta i.”

Som fackligt ombud hade jag hamnat på ett rekryteringsmöte för en ny rektor. Det var knappast något bra utgångsläge. 

En period av stora omställningar med kraftigt förändrat elevunderlag hade förändrat skolan. Vi hade blivit en bortvalsskola, resultaten hade börjat falla och det saknades resurser till elever som hade behov av hjälp. Vi brottades med sociala problem utanför skolan. Våld, kriminalitet och droger var återkommande i diskussionerna. 

Missnöjet och missämjan hade börjat sprida sig i kollegiet och på ett år hade vi blivit av med en tredjedel av lärarna och två av tre rektorer. 

Alla som satt på mötet visste detta. Men ändå skulle vi vara positiva. Vi skulle låtsas som att vi inte visste hur jobbigt det faktiskt kunde vara ibland.

”Vill du att vi ska ljuga?” 

Det var ingen populär fråga. Den fick inget svar.

Under hösten har jag återkommande sett diskussionen om hur lärare uttrycker sig spridas på sociala medier. Det tycks som alternativen är att berätta hur bra allt är i skolan i motsats till att lyfta skolans problem. 

Min inställning är klar. Vi bör vara ytterst försiktiga med att kritik står i motsats till det positiva. Ytligt kan det kanske te sig som att så är fallet, men det är skillnad på att vara negativ och att vara kritisk. Det väsentliga ligger i att kritikern inte nöjer sig med ”good enough” utan vill ha något som fungerar. 

Vem tjänar på att vi inte ställer de kritiska frågorna?

Snarare tror jag att det goda borde ställas i motsats till något annat. Kanske det konservativa, nostalgiska, idén om att det var bättre förr. Striden borde stå mellan progressivt och regressivt, mellan framstegsoptimism och traditionalism. 

Risken blir annars att vi fastnar i nostalgin, att allt var bättre förr. Visst finns det mycket att lära, mycket att minnas, men om vi fastnar där blir det samma sak som att ställa kritik mot glädje. Det leder inte framåt. Det fastnar i en idé om att allt var bättre förr. 

Betraktar man de olika perspektiven som en rad motsättningar passar inte det kritiska perspektivet in. Det står vid sidan av konfliktlinjerna. Det bidrar till nyanser och hjälper till att förstå. 

Så frågan blir istället varför kritiken framställs som ett problem. Och varför kritiken bara framställs som ett problem av den ena sidan i debatten.   

Ställ er själva frågan: Vem tjänar på att vi inte ställer de kritiska frågorna? Vem tjänar på att vi inte lyfter problemen?

En sak kan jag lova. Det är inte eleverna som tjänar på det. 

Ibland talas det om tonen i de sociala medierna. Inte sällan anförs den som ett argument mot de som framför kritiska perspektiv. De får höra att de är trista, deppiga, bittra, utvecklingsfientliga, negativa. Ibland sträcker det sig till att de vill barn illa. Listan på invektiv kan göras nästan lika lång som den här texten…

Det är en slående ironi: att kritikerna i första andetaget angrips för sin ton och i nästa beskrivs i raljanta och nedlåtande termer. Denna dubbelhet hos kritikernas belackare angränsar till parodi. Att belysa problem framställs som problematiskt, snarare än problemen i sig. 

Men kritikerna står inte i motsats till det goda. De står i motsats till det oreflekterande, till det peppiga och ogenomtänkta. De står i motsats till alla de saker som riskerar att beröva barn en fungerande skolgång och en fungerande framtid.

Jag älskade att vara lärare. Mötet i klassrummet fyllde mig med energi och glädje. Jag blir fortfarande glad när jag träffar elever och får prata om mina ämnen, även om det inte är lika ofta längre.

Men skolsystemet är trasigt. I takt med försämringarna ville jag allt mer göra motstånd, motstånd mot alla försämringar. Ibland blev det övermäktigt, till exempel att i ena stunden ha slagits för en elevs rätt till stöd, och i nästa stund få en utskällning av en förälder för att jag inte hann eller orkade hjälpa samma elev. 

Jag älskade mitt jobb, men jag stod inte ut med att hålla tyst om allt som var trasigt. Att inte säga vad jag tyckte var fel kändes som att förråda mina elever. Jag åts upp inifrån och det blev ohållbart. Jag var tvungen att sluta.

Glöm inte att man får vara kritisk mot skolsystemet och älska sitt jobb. För varför skulle man annars vara kritisk?

Det finns väl ingen som är intresserad av att lyfta problem om man inte bryr sig? Först när man är uppfylld av en idé blir kritiken nödvändig. 

För mig har det alltid varit så. Ju mer jag har brytt mig om något, desto hårdare har jag slagits för att det ska bli rätt.

Vem vågar vara en kritiker i ett system där kritiken självt blir problemet?

När det bara är de goda exemplen som lyfts fram och de positiva framställs som skolans hjältar har vi ett allvarligt problem. 

Inte för att man inte kan vara positiv och en bra lärare. Det kan man. 

Men lärares vardagar är väldigt olika. Det är lättare att välja glädjen på en skola än en annan. Det är en sak att jobba i Ljusnarsberg och en annan att jobba i Stockholm. Vi kan inte bara utgå från det ena. Vi kan inte nöja oss med att välja glädjen. 

2019 skär nio av tio kommuner ner på skolan. Flera friskolor ökar sitt vinstuttag. Utrymmet för att göra ett gott arbete som lärare minskar, särskilt om man jobbar på en frånvalsskola eller i en fattig glesbygdskommun.

Vi behöver vara medvetna om att det både finns ideologiska och ekonomiska incitament att driva linjen att lärare ska berätta om hur bra allt är. För den som vill skära ner utan kritik eller göra ekonomiska vinster finns det inget mer gynnsamt än människor från den egna verksamheten som berättar om hur fantastisk den är och hur väl den fungerar.

Berättelserna kan rent av användas som en motor i ett fortsatt besparingsarbete.

Varumärket är allt, eleverna är inget. Och den som säger emot blir ett problem.

Bristen på resurser ökar kraven. Den som kan prestera trots att den fått fler elever, fler mentorsuppdrag, fler karriäruppdrag blir ett föredöme. Den belönas och uppmuntras, hyllas och blir ett föredöme som ska efterliknas. 

Samtidigt som en lärare genomför sitt triumftåg, får en annan dämpa nattens panikångest med Sobril och Propavan.

Den som är kritisk ställs i skamvrån. Den blir utanför. Ibland straffas den ekonomiskt, ibland socialt, ibland genom att helt enkelt exkluderas. Tystnadskulturen sprider sig. 

När det var dags för rektorsintervjuer på min skola blev jag inte kallad. I stället för att representeras av sitt fackliga ombud fick personalen representeras av skolans förstelärare.

Kanske var det mitt eget fel. Kanske inte.

Det är svårt att vara kritisk. Det kräver tid, energi, balans och mod. Det kräver stöttning och att man faktiskt blir lyssnad på.

För vem vågar vara en kritiker i ett system där kritiken självt blir problemet? 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons