Annons

"Förstatligande minskar mångfalden"

Publicerad 10 februari 2014

Relaterat

Skolans kommunalisering är ett misslyckande anser regeringens utredare Leif Lewin. Skolvärlden har frågat partiernas representanter i utbildningsutskottet hur de vill förändra styrningen av skolan. Vad betyder en förstatligad skola för Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – och vad betyder "ett utökat statligt ansvar" för partier som inte vill ha statligt huvudmannaskap?

MODERATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej.

Varför inte?
Nya moderaterna prioriterar reformer som forskning och beprövad erfarenhet har visat höjer kunskapsresultaten. Vi prioriterar mer och tidigare särskilt stöd, utökad undervisningstid samt stärkt status för läraryrket.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Regeringen har tagit steg för att staten ska ta ett större ansvar inom vissa områden. Inrättandet av Skolinspektionen är ett tydligt exempel på detta. Karriärtjänster för lärare samt förändringar av lärarutbildningen är ett annat viktigt område där staten har tagit ett större ansvar.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Nya moderaterna vill fortsätta att stärka elevers ämneskunskaper. Det innebär tidigare kunskapsuppföljning och fortsatt fokus på att varje elev ska uppfylla kunskapsmålen.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Det finns risk att mångfalden av skolor skulle minska. Det kan betyda att enskilda elever drabbas hårt när skolor har mindre förutsättningar att anpassa sin verksamhet efter lokala förhållanden.

FOLKPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Ja

Varför?
För stora kvalitetsskillnader mellan och inom kommunerna, dålig status för lärarna, låga löner, dåliga utvecklings-och karriärmöjligheter och svårt för staten att få igenom viktiga reformer ända ner på lokal nivå.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Att staten helt övertar ansvaret för resursanslag, resurstilldelning, kvalitetsuppföljning och tydligare vidtar åtgärder, till exempel lägga ner en dålig skola, satsa på fortbildning, höja lärarnas löner etc. I dag kan vi nationellt driva en viss fråga, men sedan är det väldigt mycket beroende av vad huvudmännen gör.

Hur ska detta ske?
Först och främst inväntar vi utredningen om kommunaliseringens effekter. Nästa steg är att fortsätta opinionsbilda så att fler partier ser behovet av en sådan reform. Min åsikt är att detta bör ske så snabbt som möjligt med tanke på de stora negativa effekterna vi redan ser efter 1989års beslut.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Kommunernas roll bör vara att ta hand om praktiska saker, som lokalfrågor. Däremot ska de inte ansvara för själva undervisningen. Deras roll måste tydliggöras, exempelvis ansvar för förskola, lokalfrågor etc, vilket uppföljningsansvar man eventuellt ska ha. Kommunernas roll bör vara att ta hand om praktiska saker, t.ex. lokalfrågor, vid ett förstatligande. Däremot ska de inte ansvara för själva undervisningen.

Vad händer med friskolorna?
Vi har inga planer att avskaffa de fristående skolorna, viktigast är att de verkar under samma skollag.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Ökad likvärdighet när det gäller resursfördelning, karriärmöjligheter, generell ökad status när man inte längre blir beroende av kommunalbudgeten

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Flera av de reformer som vi genomför och aviserat är de jag vill se. Mer krav på behörighet, tydligare krav på rektorer avseende pedagogisk kompetens etc.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Det blir konsekvensen med vårt förslag om statlig skola, så ja.

KRISTDEMOKRATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej

Varför inte?
Kommunerna har i dag en upparbetad organisation som fungerar så väl att ingenting talar för att en förändring till förstatligande skulle bli bättre.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Jag vill ha den uppdelning som idag förekommer.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Att de som har det tuffast får ett bättre stöd. Att det finns ökat utrymme för läromedel. I övrigt har vi ett antal förslag i vår skolrapport på partiets hemsida.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
För mycket likriktning och mindre personligt ansvarstagande. Idag vill varje kommun ha den bästa skolan. Detta gynnar skolans kvalitetsutveckling.

CENTERPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Nej

Varför inte?
Besluten om resursfördelning och satsningar på utveckling och kvalitet fattas bäst så nära verksamheten som möjligt. Därför är Centerpartiet för ett fortsatt lokalt eller fristående huvudmannaskap för skolan. De reformer som genomförts under alliansregeringen måste få börja verka så vi ser att vi är på rätt väg. Staten är ingen kassako som många tycks tro, problemen löser sig bara det blir förstatligat. Att nu börja diskutera att förändra hela den organisatoriska tillhörigheten vore förödande på det kvalitetsarbete som nu behöver ske på många skolor. Men vi får samtidigt inte glömma att det finns många skolor som fungerar fantastiskt bra, låt oss lära mer av de goda exemplen.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Vi har ett statligt ansvar i form av beslut om styrdokument, Stöd via Skolverket och en skolinspektion mm. Dessutom har staten ansvar för lärarutbildningen. Det räcker.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Ett tydligare fokus på kvalitet och ledarskap. Det finns många skolor som fungerar fantastiskt bra och elever, rektorer och lärare arbetar tillsammans och når målen för de allra flesta. Den bilden ges inte i media och det är synd för det finns många goda exempel. Låt oss titta på det som fungerar och göra mer av det

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej inte i stort, men det klart att kommunerna har ett ansvar för att erforderliga resurser finns till skola och utbildning.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Staten är ingen kassako eller garant för att det ska komma mer pengar till skolan. Det blir alltför likriktat, i ett Sverige som ser olika ut. Därför ska besluten ligga så nära verksamheten som möjligt. Dessutom är det väl ingen som definierat vad ett förstatligande skulle vara utan del flesta talar om starkare statligt inflytande.

SOCIALDEMOKRATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Det har alltid funnits ett delat ansvar för skolan mellan stat och kommun. Redan idag styr staten genom skollag, läroplaner, kursplaner, timplaner, allmänna råd, lärarutbildning, befattningsutbildning för rektorer, samt olika riksdagsbeslut. Ansvarsfördelningen är naturligtvis en fråga som alltid måste hållas levande.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Mer resurser och ett resursfördelningssystem i alla kommuner som bättre styr pengar efter behoven. Ökat stöd till lärare och rektorer och övrig personal. Mer kompetensutveckling, minskad administration, mindre klasser. Kommuner ska ha ett avgörande inflytande vid skoletableringar. Stopp för riskkapitalbolag. Vinster ska återinvesteras i verksamheten.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Ja, de ska ha ett avgörande inflytande vid skoletableringar.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Jag tror inte att den reformen förändrar så väldigt mycket. Skulle bara vara ännu en ny reform som skapar turbulens. Bättre att diskutera hur ansvarsfördelningen ska kunna utvecklas mellan stat och kommun.

MILJÖPARTIET

Bör skolan förstatligas?
En del av dagens problem kan härledas till otydlighet i ansvarsfördelningen i skolväsendet. Därför behöver ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tydliggöras. Resursfördelningen till skolan måste ske på ett genomtänkt sätt så att elevernas olika socioekonomiska förhållanden kompenseras. Så sker inte idag, en bättre samverkan mellan stat och kommun är ett viktigt steg för att åstadkomma det.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Staten ska aktivt stödja huvudmännen i skolans löpande utvecklingsarbete samt skapa förutsättningar för lärarnas kompetens- och löneutveckling. Stat och kommun måste ta gemensamt ansvar för likvärdighet och elevernas rätt till exempelvis elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och bemannade skolbibliotek. Staten ska också ta ansvar för att stora förändringar som lärarlegitimationsreformen helt och fullt kan finansieras och genomföras. 

Hur ska ett förstatligande ske?
Vi ska inte forcera igenom fler stora reformer med otydliga syften, av det har vi redan de senaste åren haft för mycket. Skolorna måste få arbetsro så att de får rimliga möjligheter att arbeta. Förändringar av skolans organisation ska ske så att det kan säkerställas att varje reform är finansierad och väl förankrad i forskning och profession, gärna med bred politisk förankring.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Kommunerna ansvarar för driften av skolan men i nära samarbete med staten.

Vad händer med friskolorna?
Friskolorna ger elever möjlighet att välja den pedagogik eller den inriktning de vill. Friskolekommittén slöt en överenskommelse som innehåller flera förbättringar av friskolornas marknad. Vi vill dock att skolor ska drivas utan vinstsyfte. De ska drivas av passion för utbildning, skattemedel som investeras i skolan ska komma lärare och elever till del. Ingen vinstutdelning får ske, eventuellt överskott ska återinvesteras i verksamheten.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Innan vi tar ställning till begreppet förstatligande vill vi veta vad som åsyftas. Förstatligandets tillskyndare har inte beskrivit vad det egentligen är man föreslår. Vi anser att staten ska ta ett större ansvar för skolornas utveckling så som vi har beskrivit. Det skulle leda till en skola med bättre resultatutveckling och en förbättrad likvärdighet samtidigt som de löpande administrativa besluten även fortsättningsvis fattas nära människorna.  

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Varje elev ska få den tid hon eller han behöver med sin lärare. För att åstadkomma det ska vi anställa fler vuxna i skolan och rensa i lärarnas administrativa arbetsbörda. Tidiga insatser är viktigt. Varje elev som är i behov av extra hjälp ska få det så snart det upptäcks.  Läraryrket ska göras mer attraktivt genom bättre villkor och högre lön. 

Bör kommunernas inflytande förändras?
Kommunerna ansvarar för driften av skolan, men i nära samarbete med staten.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Skolan mår inte bra av omvälvande organisatoriska förändringar med oklara syften. Miljöpartiet föreslår att ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tydliggörs så som har beskrivits. 

VÄNSTERPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Ja.

Varför?
Med ett statligt helhetsansvar kan man på ett betydligt bättre sätt än i dag trygga likvärdigheten i skolan, det låter sig inte göras av hundratals olika huvudmän - fristående och kommunala. Man kan införa en finansieringsmodell som innebär skolor får ekonomiska förutsättningar som viktas efter behoven.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Det innebär ett statligt huvudmannaskap med arbetsgivaransvar och en statlig finansieringsmodell.

Hur ska detta ske?
Svårt att säga, det kräver dels en grundlig utredning, en bred enighet politisk och med fackliga organisationer.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Ansvar för lokaler, beläggning och placering av skolor, men det kan också handla om annat ansvar. Det bör dock utredas.

Vad händer med friskolorna?
Ett förstatligande av skolan omfattar alla skolor även de fristående. Vänsterpartiet vill ha en skola som organiseras i offentlig och gemensam regi.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Vi tror att det bidrar till en mer likvärdig skola, men inte ensamt. Det fria skolvalet måste också avskaffas. Dessutom krävs mer resurser till fler lärare och mindre grupper.

 

SVERIGEDEMOKRATERNA

Vill ni förstatliga skolan?
Ja, vi vill att staten skall vara huvudman för skolan.

Varför?
Det skulle innebära att riksdagen skulle få det lättare att styra skolan och framförallt att skolan skulle bli mer jämlik. Som det är nu skiljer sig skolor åt avsevärt beroende på att vissa kommuner är rika, andra fattiga. Det skulle bli lättare att skapa en skola där eleverna i hela landet ges samma möjligheter och förutsättningar. Rent organisatoriskt skulle staten som huvudman erbjuda fördelar. Vi menar också att lärarnas status skulle bli högre med en statlig skola och med högre status följer förhoppningsvis också en bättre löneutveckling.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Att sätta staten som huvudman i stället för kommunerna skulle såklart innebära betydande svårigheter vid omorganiseringen och därför föreslår vi en utredning för hur staten skall bli huvudman och exakt hur det skall se ut. Kommunernas roll blir ju beroende av exakt hur huvudmannaskapet kommer att se ut, vilket utredningen får peka på.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
I dag betalar kommunerna lärarnas löner och pengarna till det kommer från kommunalskatten. Innan kommunaliseringen rådde heller inget totalt statligt huvudmannaskap utan det var mer frågan om ett dubbelt huvudmannaskap. Kommunerna betalade lärarnas löner medan staten tillsatte tjänsterna. Om staten skall betala lärarnas löner är vi tvungna att lägga om hela skattesystemet och därför föreslår vi en utredning för att på bästa sätt kunna hitta lösningar som fungerar.

Vad skulle hända med friskolorna?
Vår inställning till friskolor påverkas inte av huruvida övrig skola har kommun eller stat som huvudman.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons