Annons

"Förstatligande minskar mångfalden"

Publicerad 10 februari 2014

Relaterat

Skolans kommunalisering är ett misslyckande anser regeringens utredare Leif Lewin. Skolvärlden har frågat partiernas representanter i utbildningsutskottet hur de vill förändra styrningen av skolan. Vad betyder en förstatligad skola för Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – och vad betyder "ett utökat statligt ansvar" för partier som inte vill ha statligt huvudmannaskap?

MODERATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej.

Varför inte?
Nya moderaterna prioriterar reformer som forskning och beprövad erfarenhet har visat höjer kunskapsresultaten. Vi prioriterar mer och tidigare särskilt stöd, utökad undervisningstid samt stärkt status för läraryrket.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Regeringen har tagit steg för att staten ska ta ett större ansvar inom vissa områden. Inrättandet av Skolinspektionen är ett tydligt exempel på detta. Karriärtjänster för lärare samt förändringar av lärarutbildningen är ett annat viktigt område där staten har tagit ett större ansvar.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Nya moderaterna vill fortsätta att stärka elevers ämneskunskaper. Det innebär tidigare kunskapsuppföljning och fortsatt fokus på att varje elev ska uppfylla kunskapsmålen.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Det finns risk att mångfalden av skolor skulle minska. Det kan betyda att enskilda elever drabbas hårt när skolor har mindre förutsättningar att anpassa sin verksamhet efter lokala förhållanden.

FOLKPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Ja

Varför?
För stora kvalitetsskillnader mellan och inom kommunerna, dålig status för lärarna, låga löner, dåliga utvecklings-och karriärmöjligheter och svårt för staten att få igenom viktiga reformer ända ner på lokal nivå.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Att staten helt övertar ansvaret för resursanslag, resurstilldelning, kvalitetsuppföljning och tydligare vidtar åtgärder, till exempel lägga ner en dålig skola, satsa på fortbildning, höja lärarnas löner etc. I dag kan vi nationellt driva en viss fråga, men sedan är det väldigt mycket beroende av vad huvudmännen gör.

Hur ska detta ske?
Först och främst inväntar vi utredningen om kommunaliseringens effekter. Nästa steg är att fortsätta opinionsbilda så att fler partier ser behovet av en sådan reform. Min åsikt är att detta bör ske så snabbt som möjligt med tanke på de stora negativa effekterna vi redan ser efter 1989års beslut.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Kommunernas roll bör vara att ta hand om praktiska saker, som lokalfrågor. Däremot ska de inte ansvara för själva undervisningen. Deras roll måste tydliggöras, exempelvis ansvar för förskola, lokalfrågor etc, vilket uppföljningsansvar man eventuellt ska ha. Kommunernas roll bör vara att ta hand om praktiska saker, t.ex. lokalfrågor, vid ett förstatligande. Däremot ska de inte ansvara för själva undervisningen.

Vad händer med friskolorna?
Vi har inga planer att avskaffa de fristående skolorna, viktigast är att de verkar under samma skollag.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Ökad likvärdighet när det gäller resursfördelning, karriärmöjligheter, generell ökad status när man inte längre blir beroende av kommunalbudgeten

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Flera av de reformer som vi genomför och aviserat är de jag vill se. Mer krav på behörighet, tydligare krav på rektorer avseende pedagogisk kompetens etc.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Det blir konsekvensen med vårt förslag om statlig skola, så ja.

KRISTDEMOKRATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej

Varför inte?
Kommunerna har i dag en upparbetad organisation som fungerar så väl att ingenting talar för att en förändring till förstatligande skulle bli bättre.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Jag vill ha den uppdelning som idag förekommer.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Att de som har det tuffast får ett bättre stöd. Att det finns ökat utrymme för läromedel. I övrigt har vi ett antal förslag i vår skolrapport på partiets hemsida.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
För mycket likriktning och mindre personligt ansvarstagande. Idag vill varje kommun ha den bästa skolan. Detta gynnar skolans kvalitetsutveckling.

CENTERPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Nej

Varför inte?
Besluten om resursfördelning och satsningar på utveckling och kvalitet fattas bäst så nära verksamheten som möjligt. Därför är Centerpartiet för ett fortsatt lokalt eller fristående huvudmannaskap för skolan. De reformer som genomförts under alliansregeringen måste få börja verka så vi ser att vi är på rätt väg. Staten är ingen kassako som många tycks tro, problemen löser sig bara det blir förstatligat. Att nu börja diskutera att förändra hela den organisatoriska tillhörigheten vore förödande på det kvalitetsarbete som nu behöver ske på många skolor. Men vi får samtidigt inte glömma att det finns många skolor som fungerar fantastiskt bra, låt oss lära mer av de goda exemplen.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Vi har ett statligt ansvar i form av beslut om styrdokument, Stöd via Skolverket och en skolinspektion mm. Dessutom har staten ansvar för lärarutbildningen. Det räcker.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Ett tydligare fokus på kvalitet och ledarskap. Det finns många skolor som fungerar fantastiskt bra och elever, rektorer och lärare arbetar tillsammans och når målen för de allra flesta. Den bilden ges inte i media och det är synd för det finns många goda exempel. Låt oss titta på det som fungerar och göra mer av det

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej inte i stort, men det klart att kommunerna har ett ansvar för att erforderliga resurser finns till skola och utbildning.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Staten är ingen kassako eller garant för att det ska komma mer pengar till skolan. Det blir alltför likriktat, i ett Sverige som ser olika ut. Därför ska besluten ligga så nära verksamheten som möjligt. Dessutom är det väl ingen som definierat vad ett förstatligande skulle vara utan del flesta talar om starkare statligt inflytande.

SOCIALDEMOKRATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Det har alltid funnits ett delat ansvar för skolan mellan stat och kommun. Redan idag styr staten genom skollag, läroplaner, kursplaner, timplaner, allmänna råd, lärarutbildning, befattningsutbildning för rektorer, samt olika riksdagsbeslut. Ansvarsfördelningen är naturligtvis en fråga som alltid måste hållas levande.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Mer resurser och ett resursfördelningssystem i alla kommuner som bättre styr pengar efter behoven. Ökat stöd till lärare och rektorer och övrig personal. Mer kompetensutveckling, minskad administration, mindre klasser. Kommuner ska ha ett avgörande inflytande vid skoletableringar. Stopp för riskkapitalbolag. Vinster ska återinvesteras i verksamheten.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Ja, de ska ha ett avgörande inflytande vid skoletableringar.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Jag tror inte att den reformen förändrar så väldigt mycket. Skulle bara vara ännu en ny reform som skapar turbulens. Bättre att diskutera hur ansvarsfördelningen ska kunna utvecklas mellan stat och kommun.

MILJÖPARTIET

Bör skolan förstatligas?
En del av dagens problem kan härledas till otydlighet i ansvarsfördelningen i skolväsendet. Därför behöver ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tydliggöras. Resursfördelningen till skolan måste ske på ett genomtänkt sätt så att elevernas olika socioekonomiska förhållanden kompenseras. Så sker inte idag, en bättre samverkan mellan stat och kommun är ett viktigt steg för att åstadkomma det.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Staten ska aktivt stödja huvudmännen i skolans löpande utvecklingsarbete samt skapa förutsättningar för lärarnas kompetens- och löneutveckling. Stat och kommun måste ta gemensamt ansvar för likvärdighet och elevernas rätt till exempelvis elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och bemannade skolbibliotek. Staten ska också ta ansvar för att stora förändringar som lärarlegitimationsreformen helt och fullt kan finansieras och genomföras. 

Hur ska ett förstatligande ske?
Vi ska inte forcera igenom fler stora reformer med otydliga syften, av det har vi redan de senaste åren haft för mycket. Skolorna måste få arbetsro så att de får rimliga möjligheter att arbeta. Förändringar av skolans organisation ska ske så att det kan säkerställas att varje reform är finansierad och väl förankrad i forskning och profession, gärna med bred politisk förankring.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Kommunerna ansvarar för driften av skolan men i nära samarbete med staten.

Vad händer med friskolorna?
Friskolorna ger elever möjlighet att välja den pedagogik eller den inriktning de vill. Friskolekommittén slöt en överenskommelse som innehåller flera förbättringar av friskolornas marknad. Vi vill dock att skolor ska drivas utan vinstsyfte. De ska drivas av passion för utbildning, skattemedel som investeras i skolan ska komma lärare och elever till del. Ingen vinstutdelning får ske, eventuellt överskott ska återinvesteras i verksamheten.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Innan vi tar ställning till begreppet förstatligande vill vi veta vad som åsyftas. Förstatligandets tillskyndare har inte beskrivit vad det egentligen är man föreslår. Vi anser att staten ska ta ett större ansvar för skolornas utveckling så som vi har beskrivit. Det skulle leda till en skola med bättre resultatutveckling och en förbättrad likvärdighet samtidigt som de löpande administrativa besluten även fortsättningsvis fattas nära människorna.  

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Varje elev ska få den tid hon eller han behöver med sin lärare. För att åstadkomma det ska vi anställa fler vuxna i skolan och rensa i lärarnas administrativa arbetsbörda. Tidiga insatser är viktigt. Varje elev som är i behov av extra hjälp ska få det så snart det upptäcks.  Läraryrket ska göras mer attraktivt genom bättre villkor och högre lön. 

Bör kommunernas inflytande förändras?
Kommunerna ansvarar för driften av skolan, men i nära samarbete med staten.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Skolan mår inte bra av omvälvande organisatoriska förändringar med oklara syften. Miljöpartiet föreslår att ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tydliggörs så som har beskrivits. 

VÄNSTERPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Ja.

Varför?
Med ett statligt helhetsansvar kan man på ett betydligt bättre sätt än i dag trygga likvärdigheten i skolan, det låter sig inte göras av hundratals olika huvudmän - fristående och kommunala. Man kan införa en finansieringsmodell som innebär skolor får ekonomiska förutsättningar som viktas efter behoven.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Det innebär ett statligt huvudmannaskap med arbetsgivaransvar och en statlig finansieringsmodell.

Hur ska detta ske?
Svårt att säga, det kräver dels en grundlig utredning, en bred enighet politisk och med fackliga organisationer.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Ansvar för lokaler, beläggning och placering av skolor, men det kan också handla om annat ansvar. Det bör dock utredas.

Vad händer med friskolorna?
Ett förstatligande av skolan omfattar alla skolor även de fristående. Vänsterpartiet vill ha en skola som organiseras i offentlig och gemensam regi.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Vi tror att det bidrar till en mer likvärdig skola, men inte ensamt. Det fria skolvalet måste också avskaffas. Dessutom krävs mer resurser till fler lärare och mindre grupper.

 

SVERIGEDEMOKRATERNA

Vill ni förstatliga skolan?
Ja, vi vill att staten skall vara huvudman för skolan.

Varför?
Det skulle innebära att riksdagen skulle få det lättare att styra skolan och framförallt att skolan skulle bli mer jämlik. Som det är nu skiljer sig skolor åt avsevärt beroende på att vissa kommuner är rika, andra fattiga. Det skulle bli lättare att skapa en skola där eleverna i hela landet ges samma möjligheter och förutsättningar. Rent organisatoriskt skulle staten som huvudman erbjuda fördelar. Vi menar också att lärarnas status skulle bli högre med en statlig skola och med högre status följer förhoppningsvis också en bättre löneutveckling.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Att sätta staten som huvudman i stället för kommunerna skulle såklart innebära betydande svårigheter vid omorganiseringen och därför föreslår vi en utredning för hur staten skall bli huvudman och exakt hur det skall se ut. Kommunernas roll blir ju beroende av exakt hur huvudmannaskapet kommer att se ut, vilket utredningen får peka på.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
I dag betalar kommunerna lärarnas löner och pengarna till det kommer från kommunalskatten. Innan kommunaliseringen rådde heller inget totalt statligt huvudmannaskap utan det var mer frågan om ett dubbelt huvudmannaskap. Kommunerna betalade lärarnas löner medan staten tillsatte tjänsterna. Om staten skall betala lärarnas löner är vi tvungna att lägga om hela skattesystemet och därför föreslår vi en utredning för att på bästa sätt kunna hitta lösningar som fungerar.

Vad skulle hända med friskolorna?
Vår inställning till friskolor påverkas inte av huruvida övrig skola har kommun eller stat som huvudman.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons
Annons
Annons

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Annons
Annons

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Annons
Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb. För få har sökt för att det ska fungera ekonomiskt.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons