Annons

"Förstatligande minskar mångfalden"

Publicerad 10 februari 2014

Relaterat

Skolans kommunalisering är ett misslyckande anser regeringens utredare Leif Lewin. Skolvärlden har frågat partiernas representanter i utbildningsutskottet hur de vill förändra styrningen av skolan. Vad betyder en förstatligad skola för Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – och vad betyder "ett utökat statligt ansvar" för partier som inte vill ha statligt huvudmannaskap?

MODERATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej.

Varför inte?
Nya moderaterna prioriterar reformer som forskning och beprövad erfarenhet har visat höjer kunskapsresultaten. Vi prioriterar mer och tidigare särskilt stöd, utökad undervisningstid samt stärkt status för läraryrket.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Regeringen har tagit steg för att staten ska ta ett större ansvar inom vissa områden. Inrättandet av Skolinspektionen är ett tydligt exempel på detta. Karriärtjänster för lärare samt förändringar av lärarutbildningen är ett annat viktigt område där staten har tagit ett större ansvar.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Nya moderaterna vill fortsätta att stärka elevers ämneskunskaper. Det innebär tidigare kunskapsuppföljning och fortsatt fokus på att varje elev ska uppfylla kunskapsmålen.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Det finns risk att mångfalden av skolor skulle minska. Det kan betyda att enskilda elever drabbas hårt när skolor har mindre förutsättningar att anpassa sin verksamhet efter lokala förhållanden.

FOLKPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Ja

Varför?
För stora kvalitetsskillnader mellan och inom kommunerna, dålig status för lärarna, låga löner, dåliga utvecklings-och karriärmöjligheter och svårt för staten att få igenom viktiga reformer ända ner på lokal nivå.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Att staten helt övertar ansvaret för resursanslag, resurstilldelning, kvalitetsuppföljning och tydligare vidtar åtgärder, till exempel lägga ner en dålig skola, satsa på fortbildning, höja lärarnas löner etc. I dag kan vi nationellt driva en viss fråga, men sedan är det väldigt mycket beroende av vad huvudmännen gör.

Hur ska detta ske?
Först och främst inväntar vi utredningen om kommunaliseringens effekter. Nästa steg är att fortsätta opinionsbilda så att fler partier ser behovet av en sådan reform. Min åsikt är att detta bör ske så snabbt som möjligt med tanke på de stora negativa effekterna vi redan ser efter 1989års beslut.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Kommunernas roll bör vara att ta hand om praktiska saker, som lokalfrågor. Däremot ska de inte ansvara för själva undervisningen. Deras roll måste tydliggöras, exempelvis ansvar för förskola, lokalfrågor etc, vilket uppföljningsansvar man eventuellt ska ha. Kommunernas roll bör vara att ta hand om praktiska saker, t.ex. lokalfrågor, vid ett förstatligande. Däremot ska de inte ansvara för själva undervisningen.

Vad händer med friskolorna?
Vi har inga planer att avskaffa de fristående skolorna, viktigast är att de verkar under samma skollag.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Ökad likvärdighet när det gäller resursfördelning, karriärmöjligheter, generell ökad status när man inte längre blir beroende av kommunalbudgeten

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Flera av de reformer som vi genomför och aviserat är de jag vill se. Mer krav på behörighet, tydligare krav på rektorer avseende pedagogisk kompetens etc.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Det blir konsekvensen med vårt förslag om statlig skola, så ja.

KRISTDEMOKRATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej

Varför inte?
Kommunerna har i dag en upparbetad organisation som fungerar så väl att ingenting talar för att en förändring till förstatligande skulle bli bättre.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Jag vill ha den uppdelning som idag förekommer.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Att de som har det tuffast får ett bättre stöd. Att det finns ökat utrymme för läromedel. I övrigt har vi ett antal förslag i vår skolrapport på partiets hemsida.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
För mycket likriktning och mindre personligt ansvarstagande. Idag vill varje kommun ha den bästa skolan. Detta gynnar skolans kvalitetsutveckling.

CENTERPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Nej

Varför inte?
Besluten om resursfördelning och satsningar på utveckling och kvalitet fattas bäst så nära verksamheten som möjligt. Därför är Centerpartiet för ett fortsatt lokalt eller fristående huvudmannaskap för skolan. De reformer som genomförts under alliansregeringen måste få börja verka så vi ser att vi är på rätt väg. Staten är ingen kassako som många tycks tro, problemen löser sig bara det blir förstatligat. Att nu börja diskutera att förändra hela den organisatoriska tillhörigheten vore förödande på det kvalitetsarbete som nu behöver ske på många skolor. Men vi får samtidigt inte glömma att det finns många skolor som fungerar fantastiskt bra, låt oss lära mer av de goda exemplen.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Vi har ett statligt ansvar i form av beslut om styrdokument, Stöd via Skolverket och en skolinspektion mm. Dessutom har staten ansvar för lärarutbildningen. Det räcker.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Ett tydligare fokus på kvalitet och ledarskap. Det finns många skolor som fungerar fantastiskt bra och elever, rektorer och lärare arbetar tillsammans och når målen för de allra flesta. Den bilden ges inte i media och det är synd för det finns många goda exempel. Låt oss titta på det som fungerar och göra mer av det

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej inte i stort, men det klart att kommunerna har ett ansvar för att erforderliga resurser finns till skola och utbildning.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Staten är ingen kassako eller garant för att det ska komma mer pengar till skolan. Det blir alltför likriktat, i ett Sverige som ser olika ut. Därför ska besluten ligga så nära verksamheten som möjligt. Dessutom är det väl ingen som definierat vad ett förstatligande skulle vara utan del flesta talar om starkare statligt inflytande.

SOCIALDEMOKRATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Det har alltid funnits ett delat ansvar för skolan mellan stat och kommun. Redan idag styr staten genom skollag, läroplaner, kursplaner, timplaner, allmänna råd, lärarutbildning, befattningsutbildning för rektorer, samt olika riksdagsbeslut. Ansvarsfördelningen är naturligtvis en fråga som alltid måste hållas levande.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Mer resurser och ett resursfördelningssystem i alla kommuner som bättre styr pengar efter behoven. Ökat stöd till lärare och rektorer och övrig personal. Mer kompetensutveckling, minskad administration, mindre klasser. Kommuner ska ha ett avgörande inflytande vid skoletableringar. Stopp för riskkapitalbolag. Vinster ska återinvesteras i verksamheten.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Ja, de ska ha ett avgörande inflytande vid skoletableringar.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Jag tror inte att den reformen förändrar så väldigt mycket. Skulle bara vara ännu en ny reform som skapar turbulens. Bättre att diskutera hur ansvarsfördelningen ska kunna utvecklas mellan stat och kommun.

MILJÖPARTIET

Bör skolan förstatligas?
En del av dagens problem kan härledas till otydlighet i ansvarsfördelningen i skolväsendet. Därför behöver ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tydliggöras. Resursfördelningen till skolan måste ske på ett genomtänkt sätt så att elevernas olika socioekonomiska förhållanden kompenseras. Så sker inte idag, en bättre samverkan mellan stat och kommun är ett viktigt steg för att åstadkomma det.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Staten ska aktivt stödja huvudmännen i skolans löpande utvecklingsarbete samt skapa förutsättningar för lärarnas kompetens- och löneutveckling. Stat och kommun måste ta gemensamt ansvar för likvärdighet och elevernas rätt till exempelvis elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och bemannade skolbibliotek. Staten ska också ta ansvar för att stora förändringar som lärarlegitimationsreformen helt och fullt kan finansieras och genomföras. 

Hur ska ett förstatligande ske?
Vi ska inte forcera igenom fler stora reformer med otydliga syften, av det har vi redan de senaste åren haft för mycket. Skolorna måste få arbetsro så att de får rimliga möjligheter att arbeta. Förändringar av skolans organisation ska ske så att det kan säkerställas att varje reform är finansierad och väl förankrad i forskning och profession, gärna med bred politisk förankring.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Kommunerna ansvarar för driften av skolan men i nära samarbete med staten.

Vad händer med friskolorna?
Friskolorna ger elever möjlighet att välja den pedagogik eller den inriktning de vill. Friskolekommittén slöt en överenskommelse som innehåller flera förbättringar av friskolornas marknad. Vi vill dock att skolor ska drivas utan vinstsyfte. De ska drivas av passion för utbildning, skattemedel som investeras i skolan ska komma lärare och elever till del. Ingen vinstutdelning får ske, eventuellt överskott ska återinvesteras i verksamheten.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Innan vi tar ställning till begreppet förstatligande vill vi veta vad som åsyftas. Förstatligandets tillskyndare har inte beskrivit vad det egentligen är man föreslår. Vi anser att staten ska ta ett större ansvar för skolornas utveckling så som vi har beskrivit. Det skulle leda till en skola med bättre resultatutveckling och en förbättrad likvärdighet samtidigt som de löpande administrativa besluten även fortsättningsvis fattas nära människorna.  

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Varje elev ska få den tid hon eller han behöver med sin lärare. För att åstadkomma det ska vi anställa fler vuxna i skolan och rensa i lärarnas administrativa arbetsbörda. Tidiga insatser är viktigt. Varje elev som är i behov av extra hjälp ska få det så snart det upptäcks.  Läraryrket ska göras mer attraktivt genom bättre villkor och högre lön. 

Bör kommunernas inflytande förändras?
Kommunerna ansvarar för driften av skolan, men i nära samarbete med staten.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Skolan mår inte bra av omvälvande organisatoriska förändringar med oklara syften. Miljöpartiet föreslår att ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tydliggörs så som har beskrivits. 

VÄNSTERPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Ja.

Varför?
Med ett statligt helhetsansvar kan man på ett betydligt bättre sätt än i dag trygga likvärdigheten i skolan, det låter sig inte göras av hundratals olika huvudmän - fristående och kommunala. Man kan införa en finansieringsmodell som innebär skolor får ekonomiska förutsättningar som viktas efter behoven.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Det innebär ett statligt huvudmannaskap med arbetsgivaransvar och en statlig finansieringsmodell.

Hur ska detta ske?
Svårt att säga, det kräver dels en grundlig utredning, en bred enighet politisk och med fackliga organisationer.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Ansvar för lokaler, beläggning och placering av skolor, men det kan också handla om annat ansvar. Det bör dock utredas.

Vad händer med friskolorna?
Ett förstatligande av skolan omfattar alla skolor även de fristående. Vänsterpartiet vill ha en skola som organiseras i offentlig och gemensam regi.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Vi tror att det bidrar till en mer likvärdig skola, men inte ensamt. Det fria skolvalet måste också avskaffas. Dessutom krävs mer resurser till fler lärare och mindre grupper.

 

SVERIGEDEMOKRATERNA

Vill ni förstatliga skolan?
Ja, vi vill att staten skall vara huvudman för skolan.

Varför?
Det skulle innebära att riksdagen skulle få det lättare att styra skolan och framförallt att skolan skulle bli mer jämlik. Som det är nu skiljer sig skolor åt avsevärt beroende på att vissa kommuner är rika, andra fattiga. Det skulle bli lättare att skapa en skola där eleverna i hela landet ges samma möjligheter och förutsättningar. Rent organisatoriskt skulle staten som huvudman erbjuda fördelar. Vi menar också att lärarnas status skulle bli högre med en statlig skola och med högre status följer förhoppningsvis också en bättre löneutveckling.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Att sätta staten som huvudman i stället för kommunerna skulle såklart innebära betydande svårigheter vid omorganiseringen och därför föreslår vi en utredning för hur staten skall bli huvudman och exakt hur det skall se ut. Kommunernas roll blir ju beroende av exakt hur huvudmannaskapet kommer att se ut, vilket utredningen får peka på.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
I dag betalar kommunerna lärarnas löner och pengarna till det kommer från kommunalskatten. Innan kommunaliseringen rådde heller inget totalt statligt huvudmannaskap utan det var mer frågan om ett dubbelt huvudmannaskap. Kommunerna betalade lärarnas löner medan staten tillsatte tjänsterna. Om staten skall betala lärarnas löner är vi tvungna att lägga om hela skattesystemet och därför föreslår vi en utredning för att på bästa sätt kunna hitta lösningar som fungerar.

Vad skulle hända med friskolorna?
Vår inställning till friskolor påverkas inte av huruvida övrig skola har kommun eller stat som huvudman.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons