Guide
14 tips för första tiden i klassrummet
Annons
Lärarutbildning
Här skapas framtidens klassrum för lärarstudenter
Anna-Eva Olsson är koordinator för lärmiljöer vid Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet. inte fylld med den senaste fräcka tekniken bara för sakens skull – utan med sådant som behövs. ”All teknik som används ska vara välmotiverad”, säger hon.
Vid Örebro universitet finns framtidens klassrum.
En sorts gymnastiksalar för teoretiska ämnen. Grundtesen är att lokalen ska anpassas efter undervisningen – inte tvärtom.
De kallar det själva för Learning Lab, samarbetsprojektet mellan Örebro universitet och Akademiska Hus som under fyra år ska ta reda på hur en lokal ska utformas för att maximera lärandet.
– Liknelsen med en gymnastiksal är jättebra, säger Anna-Eva Olsson, koordinator för lärarmiljöer vid Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet.
– Att snabbt och enkelt kunna ställa om en sal från bollsport till redskapsgymnastik är precis vad vi är ute efter. I teoretiska ämnen är lokalen ofta lika missanpassad som en innebandyplan skulle vara med ett par plintar, en stol och någon bänk framför målen.
Resultatet är betydligt generösare än lärarna som fått ge input på utformningen sannolikt kunde föreställa sig. De hade två mycket tydliga önskemål:
- Skrivytor.
- Att kunna skicka i väg eleverna för grupparbeten utan att tappa bort dem.
30 olika situationer
Learning Labs lokal på Örebro universitet kan redan nu ställas om för uppemot trettio olika lärandesituationer som föreläsningar, seminarier, workshops och för olika hybrid-möten med folk på plats blandat med personer som deltar digitalt.
Ja, här finns även förberett för VR-miljöer, i sin linda ännu men med för hög potential för att lämnas därhän. Lärarnas käpphästar får antas levererade med den här uppräkningen av en entusiastisk besökare:
– Rummen har stora whiteboardytor, stora tv-skärmar som kan flyttas runt, flyttbara möbler med skrivbara bord, takmikrofon, kamera och rumsdator. Learning Lab har dessutom utvikbara väggar som kan förvandla en seminariesal till en sal där workshops och grupparbeten blir den centrala aktiviteten i rummet. Rummen har ingen speciell riktning utan kan anpassas efter aktivitet.
Viktor Andersson, Rebecka Matsson, Lena Hallemark och Birgitta Steinwall deltar i Learning lab.
”Tekniktröskeln ska vara låg och väldigt få saker ska kunna gå fel”, säger Anna-Eva Olsson.
Syftet med projektet är att utveckla universitetets lärmiljöer. Lärarstudenterna har varit i fokus, eftersom projektet är ett resultat av den strategiska satsningen Framtidens lärarutbildning FLUT, men arbetet ska förhoppningsvis även leda till att utveckla universitetets samtliga lärmiljöer.
Projektet har genomförts i samarbete med universitetslärare från flera institutioner och ämnen under ledning av Anna-Eva Olsson och Magnus Hansson, docent Handelshögskolan och pedagogisk utvecklare vid Högskolepedagogiskt centrum.
– Det går inte att säga att det var tur att coronapandemin bröt ut, det var förfärligt, men den fick oss att tänka mer på rumslösningar där även personer som inte är fysiskt närvarande bättre kan delta i aktiviteterna, säger Anna-Eva Olsson.
En källa till nytänkande
Pandemisituationen ställde allt på huvudet, inledningsvis på lokalprojektets bekostnad när annat prioriterades, men ganska snart blev den nya situationen en källa till nytänkande.
– Nya frågor och behov uppstod ”över en natt” – frågor som behövde hanteras skyndsamt genom att tänka nytt och annorlunda, och när alla möten och workshoptillfällen plötsligt skulle genomföras digitalt kom insikten: det här går ju bra.
Tröskeln för deltagande hade sänkts då fysisk plats saknade betydelse och det således inte heller gick åt någon tid för projektdeltagarna att förflytta sig.
Tack vare de nya förutsättningarna blev det lättare att hitta tider då deltagare kunde närvara, vilket ledde till en högre arbetstakt för projektet än före pandemin.
– Pandemin och den omställning till digital utbildning som genomfördes förde också frågor om högskolepedagogik, lärmiljöer och framtidens lärande högre upp på agendan hos såväl universitetsledning som studenter och lärare, konstaterar man i en slutrapport. Att alla genom pandemin tvingats lära sig att använda nya digitala kanaler och verktyg för lärande har både utmanat och utvecklat undervisningen och tillhörande läraktiviteter.
Bara teknik ”som behövs”
För dem som associerar ny teknik med svårflirtade projektorer, väskor fulla med adaptrar och telefonsamtal till ”IT” eller ”vaktis” har Anna-Eva Olsson lugnande besked:
– Vi kastade ut alla projektorer direkt. De bestämde riktningen på rummet på ett tvingade sätt som begränsade användningen. Vi använder stora skärmar på
rullbara ställningar i stället, och all annan teknik som används ska vara välmotiverad.
Lokalen är således inte fylld med den senaste fräcka tekniken bara för sakens skull – utan med sådant som behövs.
Man fick göra ett ordentligt omtag före premiären.
– Vi bytte ut allt. Tekniken fungerade inte som det var tänkt så allt åkte ut. Tekniktröskeln ska vara låg och väldigt få saker ska kunna gå fel.
Får nya idéer varje dag
lokalen kan bokas och i samband med det planeras hur rummet ska anpassas för verksamheten, varefter det iordningsställs av Learning Lab-gruppen. Efteråt får användarna ge feedback.
– Vi för loggbok, fotograferar och vi får nya idéer varje dag.
Akademiska Hus är även inblandad i två snarlika projekt i Göteborg och i Umeå.
