Annons
En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort. Foto: Erik Nylund

Undersökning: Så tycker lärarna om sin rektor

Publicerad 13 oktober 2017

Fakta

Så tycker lärarna om sina rektorer

Har den person som sätter din lön besökt dig när du undervisar?

  • Ja 46 %
  • Nej 52 %
  • Vet ej/minns ej 2 %

Hur nöjd är du med hur rektor utövar sitt pedagogiska ledarskap på din skola?

  • Mycket eller ganska nöjd 55 %
  • Ganska eller mycket missnöjd 45 %

Upplever du att din rektor sammantaget har en god uppfattning om hur din undervisning och dina övriga insatser med koppling till undervisningen fungerar?

  • Ja 38 %
  • Nej 45 %
  • Vet ej 17 %

Vilka förutsättningar upplever du att din rektor ges för att vara pedagogisk ledare?

  • Mycket eller ganska goda 36 %
  • Mycket eller ganska dåliga 46 %
  • Vet ej/kan ej bedöma 18 %

Anser du rektor har tillräcklig kunskap om dina arbetsprestationer för kunna sätta en korrekt lön?

  • Ja 32 %
  • Nej 62 %
  • Vet ej 6 %

Värdera hur du upplever att rektor gör för att bilda sig en uppfattning om din arbetsprestation inför lön- och medarbetarsamtal. 

– Mina elevers studieresultat i form av faktiska betyg

  • Stor eller viss betydelse 67 %
  • Ingen betydelse 33 %

 – Mina elever studieresultat i form av hur väl eleverna utvecklas

  • Stor eller viss betydelse 78 %
  • Ingen betydelse 22 %

– Hörsägen/rykten Procent

  • Stor eller viss betydelse 65 %
  • Ingen betydelse 35 %

–  Elev- och föräldraenkäter

  • Stor eller viss betydelse 63 %
  • Ingen betydelse 37 %

– Besök i samband med undervisning

  • Stor eller viss  betydelse 65 %
  • Ingen betydelse 35 %

– Enskilda samtal med mig

  • Stor eller viss betydelse 90 %
  • Ingen betydelse 10 %

–  Samtal i grupp med till exempel hela arbetslaget

  • Stor eller viss betydelse 70 %
  • Ingen betydelse 30 %

Får du hjälp av rektor att prioritera bland dina arbetsuppgifter när tiden inte räcker till?

  • Ja, alltid 7 %
  • Ja, ibland 29 %
  • Nej 39 %
  • Behövs ej 16 %
  • Vet ej  9 %

Om undersökningen

  • Under hösten har 1 607 deltagare i Lärarnas Riksförbunds lärarpanel svarat på frågor kring bland annat lönesättning och sin inställning till rektorer och övriga skolledare. Deltagarna motsvarar ett representativt urval av LR:s medlemmar.

Relaterat

Lärare befarar att betygen de sätter påverkar deras lön. Generösa betyg ökar möjligheterna till löneförhöjning och tvärtom.
– Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag. Vi vet att det förekommer och får varje år reda på nya konkreta exempel, säger Jan Kontinen som är ordförande för LR i Huddinge.

Jan Kontinen får delvis medhåll av Birgitta Larsson, lärare i engelska och i svenska som andraspråk på Hagaskolans hög-stadium i Umeå och LR:s kommun-ombud i samma stad.

– Några av våra ombud här i Umeå säger att elevernas betyg kan ha betydelse för lönesättningen, medan andra menar att det inte är så. Det tycks alltså variera mellan skolorna.

Har betygens betydelse för lönerna ökat?

– Det kan ha ökat beroende på att eleverna numera representerar pengar på ett helt annat sätt än vad de gjorde tidigare. Höga betyg påverkar skolornas popularitet och kan innebära en konkurrensmässig fördel.

Liknande uppfattning har Petter Hedström, ordförande för LR i Helsingborg.

– Skolpengen har gjort eleverna till en handelsvara. Väljer några föräldrar att byta skola åt sina barn, för att barnen exempelvis fått låga betyg, kan det leda till att hela skolans ekonomi fallerar.

Jag har jobbat i 27 år och det har aldrig hänt att en chef kommit till mitt klassrum.

Under hösten har 1 607 deltagare i Lärarnas Riksförbunds lärarpanel svarat på frågor kring bland annat lönesättning och sin inställning till rektorer och övriga skolledare. Deltagarna motsvarar ett representativt urval av LR:s medlemmar.

Många uttrycker en stor frustration över situationen i skolan, beskriver hur lärare känner sig osynliggjorda av sin arbetsledning och vittnar om frånvarande rektorer som är sysselsatta med allt annat än pedagogiskt lednings-arbete.

”Jag hade klassrumsbesök av en rektor för cirka 20 år sedan”, skriver en lärare.

En annan konstaterar lite sarkastiskt: 

”Rektors besök bestod i att hen tittade in och pratade lite med oss för att sedan gå vidare. Det känns ändå positivt i jämförelse med tidigare skola där rektor aldrig tittade in.”

Nästan hälften av de svarande är ganska eller mycket missnöjda med hur deras rektor utövar sitt pedagogiska ledarskap. 

Mårten Lundgren, ordförande i LR i Västerås och lärare på Wijkmanska gymnasiet, säger att det är få rektorer som regelbundet besöker klassrummen och systematiskt försöker hålla koll på hur det går för lärarna.

– De flesta nya rektorer som jag har haft, brukar börja med en programförklaring där de säger att de har för avsikt att regelbundet komma ut i klassrummen, men så blir det sällan. Jag har jobbat i 27 år och det har aldrig hänt att en chef kommit till mitt klassrum för att titta på undervisningen och sedan stannat kvar för att föra pedagogiska diskussioner med mig. 

Maria Valtonen, lärare i svenska och religionskunskap på Ehrensvärdska gymnasiet och ordförande för LR i Karlskrona, säger att hennes bild är att lärare i allmänhet önskar att rektorerna syntes mer på lektionerna och i den dagliga verksamheten på skolan.

– Många saknar en kontinuerlig återkoppling på det som de gör, och upplever en ökad frånvaro från rektorernas sida.

Man bör inte glömma att det finns rektorer som gör ett fantastiskt jobb som pedagogiska ledare.

46 procent av deltagarna i Skolvärldens undersökning anser att rektorernas förutsättningar att fungera som pedagogiska ledare är dåliga.

”Det pedagogiska ledarskapet får ofta stryka på foten till förmån för ekonomiskt och organisatoriskt ledarskap”, skriver en lärare.

En annan konstaterar att distansen mellan rektorer och lärare har ökat under de senaste åren. 

Jan Kontinen, ordförande för LR i Huddinge och lärare i matematik, filosofi och historia på Sjödalsgymnasiet, tror att en majoritet av skolledarna vill vara tydliga och goda pedagogiska ledare.

– Men de hinner inte. Det administrativa arbetet tar för mycket tid. Precis som våra chefer bör skydda oss så att vi kan fokusera mer på kärnan i vårt uppdrag, bör arbetsgivaren skydda rektorerna så att de kan fokusera på sitt.

Peter Hagelberg, LR:s kommunombud i Växjö, säger att statens enda uppdrag åt rektorerna är att de ska vara pedagogiska ledare.

– Men staten är en ganska frånvarande chef. Närvarande är däremot områdeschefen, förvaltningschefen och andra kommunala chefer. Och de har sina agendor, utvecklingsplaner och förändringsstrategier. 

Liknande uppfattning har Miia Austa, LR:s ordförande i Norrköping.

– Precis som när det gäller lärare bör arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till det pedagogiska uppdraget plockas bort från rektorerna, det får andra sköta. Man kan också fundera på om alla rapporter som rektorerna skriver verkligen läses eller leder till bättre elevresultat. Det finns saker som inte alls behöver göras.

Birgitta Larsson:

– Samtidigt som många rektorer har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet, eller inte prioriterar det, bör man inte glömma att det finns rektorer som gör ett fantastiskt jobb som pedagogiska ledare.

”Skolpengen har gjort eleverna till en handelsvara”, säger Petter Hedström, ordförande för LR i Helsingborg. Foto: Andreas Hillergren

Mer än hälften av deltagarna i Skolvärldens undersökning anser att rektor inte har tillräckliga kunskaper om lärarnas arbetsprestation för att kunna sätta en korrekt lön.

”Jag tycker att det nästan är ett skämt att gå på lönesamtal med en rektor som aldrig har sett mig undervisa”, skriver en lärare.

En annan berättar om sitt eget lönesamtal: ”Det var ett skämt. Rektor hade ingen aning om vad vi gör och sa det rakt ut. Hen talade om personlighet i stället för förmågor.”

En rad fackliga ombud som Skolvärlden har talat med vittnar om att många lärare känner sig orättvist bedömda av rektorerna i samband med lönerevisionen.

– Vi upplever en stor frustration. Hur ska rektor kunna göra en rättvis bedömning av det arbete som vi utför när hen kanske aldrig är ute i verksamheten? Visserligen har man kanske löne- och medarbetarsamtal. Men var kommer substansen i bedömningen ifrån? frågar sig Petter Hedström som är LR:s ordförande i Helsingborg.

– För att de ska kunna bilda sig en rimlig uppfattning om hur lärarnas arbete går och hur vi fungerar, är det otroligt viktigt att rektorerna är en del av vardagen på skolan. Det är viktigt inför lönesättning, men också för att veta vad som krävs för att utveckla verksamheten, säger han.

Maria Valtonen bekräftar att många lärare är frustrerade över hur den lokala lönesättningen går till.

– Detta är en fråga som accentuerades av lärarlönelyftet som många upplevde som mycket avslöjande och satte fokus på rektors bedömning av lärarna. Många upplever att rektorerna helt enkelt inte har riktig koll. Det finns också ett ökat tryck på att rektorerna ska ha ett bättre underlag för sina bedömningar än vad de har i dag. Många lärare befarar att det mer är det som syns utanför klassrummet som bedöms, än var de gör på lektioner, hur de hanterar sina elevgrupper och liknande.

– Lärare är proffs på bedömning och måste själva kunna motivera sina bedömningar och kunna visa upp bedömningsunderlag. Det klart att de ställer höga krav när de själva ska bli bedömda, säger Maria Valtonen. 

Peter Hagelberg säger att lärarlönelyftet och karriärlärarreformen har skapat en bitterhet hos många som blivit utan löneökning. 

– De trodde och hoppades att de skulle kompenseras efter att ha fått stå tillbaka under många år. Men så blev det inte alltid. Det finns en växande frustration hos många lärare med svag löneutveckling. De tycker inte att rektor ser dem eller det arbete de lägger ner i klassrummet, utan att de bedöms utifrån hur kaxiga de är på konferenser eller i kollegierummet. 

– Jag skulle vilja ha en trohetsbonus där man belönade de som är kvar längre på en arbetsplats. Jag tycker också att man ska titta på en kompetenstrappa där lönen utvecklas med mer avancerade uppgifter. Det måste finnas en transparens i lönesättningen. Det gör det inte alltid i dag.

Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag.

En lärare i undersökningen skriver att hen skulle få sparken om ”jag satte mina betyg som våra rektorer sätter löner”. En annan berättar om hur rektor visste att hen var en duktig lärare: ”Det syns ju på dina elevers betyg”.

– Jag vet att det finns lärare som befarar eller tror att betygen de sätter påverkar deras lön. Men jag har inget konkret som kan bekräfta att det verkligen är så. Det är svårt att bevisa och är inget som kommit upp i samband med exempelvis lönesamtalen. Varje normal skolledare borde dessutom känna till att betygen inte säger speciellt mycket om en lärares insatser, säger Mårten Lundgren som är ordförande för LR i Västerås.

Hans kollega i Huddinge, Jan Kontinen, berättar att han med jämna mellanrum får rapporter om hur betygen påverkar lärares löner.

Hur ofta händer det?

– Vi får varje år in nya konkreta fall. Men jag kan inte säga hur utbrett det är.

Vet du konkreta exempel på hur betygssättningen har påverkat lönen?

– Ja, absolut. Ser det bra ut betygsmässigt kan det vara lättare att få höga lönepåslag. Men det är klart att det inte finns ett rätlinjigt samband.

– Men ju sämre koll rektorerna har på verksamheten, desto större är risken att ytliga faktorer som betyg blir avgörande för lärarnas löneutveckling. Det är också en naturlig effekt av den konkurrensutsatta skolan.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons