Norbergs kommun: ”Befolkningsökningen är välkommen”

–  Den stora befolkningsökningen är oerhört positiv och välkommen, men den ställer samtidigt mycket stora krav på bland annat skolan, säger Åsa Eriksson (S) som kommunstyrelsens ordförande.

Enligt Skolverkets statistik är ungefär en femtedel av alla ungdomar i Norberg under 18 år nyanlända till Sverige.

Hur går det?

– Vi gör vårt allra bästa för att eleverna ska få börja skolan så fort som möjligt. Skolledarna, lärarna och annan personal gör ett fenomenalt arbete med att lösa alla situationer som uppstår, trots att det ibland kan te sig ”omöjligt”. Vi har bara en skola i kommunen, vilket ger både för- och nackdelar. Den stora fördelen är att alla barn (och deras föräldrar) träffas, lär känna varandra och det skapar ett viktigt ”vi”. På så sätt finns goda förutsättningar för integration och sammanhållning.

– Nackdelen är förstås att det inte finns fler skolor att sprida den snabba ökningen av antalet elever på. Vår skola är dimensionerad för 500 elever. För tillfället undervisas närmare 700 elever i skolan, varav cirka 200 är flyktingbarn. En grov uppskattning är att hälften av flyktingbarnen har fått permanent uppehållstillstånd och hälften är asylsökande. Trots att alla tillgängliga lokaler (skolbiblioteket, konferensrum, aulan och förråd) tagits i anspråk för undervisning, modulklassrum har hyrts in och den närliggande före detta  prästbostaden blivit klassrum, har vi akut lokalbrist. Klasserna börjar bli större än vad som är önskvärt.

Klarar ni det?

– Vi klarar det bra utifrån de förutsättningar vi har, men det frestar på personalen. Vi har fått många nya elever på kort tid och det kommer ständigt nya elever. När asylsökande familjer får permanent uppehållstillstånd flyttar många från Norberg. Det är en ständig ruljangs av nya barn i klasserna. Skolledarna och lärarna är flexibla och kreativa i sina lösningar.

– Att ha många nya barn är samtidigt spännande och mångfalden berikar på flera sätt. Att ha lokal- och personalbrist är mycket roligare än att stänga, skära ner och minska, vilket vi tidigare tvingades till. Men det vore välkommet med lite mer stabilitet i antalet barn så att det nya fick sätta sig.  

Hinner lärarna med?

– Det är en ny situation för många lärare som inte tidigare har undervisat nyanlända elever. De måste anpassa sin undervisning utifrån den nya elevgruppen. Min bild är att det görs ett fantastiskt fint jobb och att alla barn blir sedda där de befinner sig. Arbetsglädjen är stor, men pressen ganska hård. Vi ser att sjukskrivningarna tyvärr ökar inom skolan och förskolan. Svårigheten att hitta rätt kompetens är ett problem.

Har ni anställt fler lärare i allmänhet och lärare i svenska som andra språk i synnerhet? 

– Ja, men det är svårt att hitta behöriga lärare. Vi har lyckats anställa två lärare i svenska som andra språk och hittat åtta pensionerade lärare som täcker upp flera av de luckor som finns.

Har skolorna fått extra resurser?

– Vi har en demografisk budgetmodell som ger skola och förskola mer pengar ju fler barn som är skrivna i kommunen. Men budgetmodellen hänger inte med när elevökningen är så snabb som den är nu.

Vad prioriteras bort?

– Vi kan inte hålla den kvalité som vi vill eftersom vi inte får tag på utbildade lärare. Klasserna är i flera fall större än vi önskar. Min bild är att det viktiga arbetet med pedagogisk utveckling kanske inte alltid hinns med i den omfattning som vi skulle önska eftersom så mycket tid och energi går åt till att lösa praktiska frågor med många nya elever.

Vilka åtgärder behövs för att kunna ge alla elever en god utbildning?

– Jag tror att verksamheten gör så gott det bara går med de förutsättning som finns. Det som krävs är åtgärder och förändringar nationellt. Bättre fördelning av asylsökande över hela landet är den enskilt viktigaste frågan för att få lite mer lugn i skolan i Norberg. Vi vill ge alla barn ett så bra välkomnande och så bra undervisning som möjligt. För att lyckas med det bör omsättningen på elever minska.

– Högre generella statsbidrag till kommunerna, fler utbildade lärare och förskollärare samt socialpedagoger eller andra som finns i verksamheten och sköter det som inte är undervisning är vad jag tror krävs för att alla barn, flyktingar eller ej, ska klara kunskapsmålen i skolan.