annakaya_artikel
Nyanlända

Anna Kaya: ”Måste satsa mer på fortbildning”

Det stora antalet nyanlända elever ökar trycket på lärarna. 
– Det behöver satsas betydligt mer på fortbildning och kompetensutveckling av redan yrkesverksamma lärare, säger Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Nya regler från 1 januari 2016

I skollagen definieras begreppet nyanländ elev: ”En elev som har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning i Sverige, senare än höstterminens start, samma kalenderår då han eller hon fyller sju år.”

En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden.

En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år. Läs mer på skolverket.se.

Men det är långt ifrån tillräckligt.

– Vi måste också göra något åt den enorma lärarbristen. Det innebär bland annat förbättrade arbetsvillkor för lärarna, höjda löner och högre status.
För många nyanlända elever är övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisningsgrupp en kritisk punkt. Förberedelseklassen utmärks ofta av starkt stöd men svag utmaning, medan förhållandet i den ordinarie klassen kan vara det omvända.

– En del nyanlända elever klarar tack vare bra skolbakgrund och goda språkkunskaper att ganska snabbt gå in i en ordinarie undervisningsgrupp, medan det för andra kan ta det längre tid. Avgörande kan vara om det finns studiehandledning på modersmålet. Man måste utgå ifrån varje elevs individuella behov, säger Anna Kaya.

– Det är ingen skillnad mellan nyanlända eller infödda elever. Principen är att alla elever ska ha det stöd och den hjälp som de behöver för att klara målen. Däremot finns det speciella insatser för nyanlända, till exempel prioriterad timplan och förberedelseklass. För nyanlända elever krävs det heller inga åtgärdsprogram för dess insatser.

En del kommuner har valt att koncentrera nyanlända elever och förberedelseklasser till vissa skolor, medan andra har gjort tvärtom. Vilket är bäst?

– Just nu står kommunerna inför enorma utmaningar. Jag tror inte att det går att säga vilken modell som är bäst. Svaret beror dels på elevernas förutsättningar och behov, dels vilka resurser kommunerna har att tillgå. 
– På samma sätt som det är stora skillnader när det gäller kunskaper och skolerfarenhet hos de elever som kommer hit, är det stora skillnader mellan olika skolors och kommuners förutsättningar.

Kommer Sverige att att klara det?

– Ja, vi kommer att klara det. Det är jag helt övertygad om. Vi har beredskap och är ett stark land. Men det krävs att vi agerar och tar tag i det som vi behöver utveckla.
 

Kommentera