Så får de eleverna att komma in i sina klasser

Enligt de nya regler som gäller sedan årsskiftet ska en nyanländ elev ”inom två månader placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden”.

Viktoria Lundström berättar att första steget på Grönkullaskolan i Alvesta, som är en F-6 skola med cirka 400 elever, är att eleven och vårdnadshavarna kallas till ett introduktionssamtal.

– Det är en lärare och en studiehandledare som håller i samtalet som bland annat går ut på att få en bild av elevens bakgrund och tidigare erfarenheter och ge allmän information om skolan, till exempel hur det går till i matsalen, på idrotten och vad eleven behöver packa ner i sin skolväska.

På Grönkullaskolan finns det två stycken kartläggningsenheter, en för årskurs 1-3 och en för årskurs  4-6.

– Under sex till åtta veckor kartläggs därefter de nyanlända elevernas kunskaper inom bland annat  matematik, läsförmåga och bokstavskännedom. Efter det tar rektorn beslut om i vilken klass eleven ska placeras.

Hur viktigt är det att de snabbt kommer ut i ordinarie klasser?

–  Så fort kartläggningsdelen är klar ska eleven placeras i en ordinarie klass. Men hur mycket han eller hon, förutom raster, luncher och liknande, är i klassen beror på tidigare kunskaper och erfarenheter. Avgörande är elevens individuella behov och förutsättningar.

– Klassläraren lägger tillsammans förberedelseklassens lärare upp ett schema över vilka ämnen eleven ska vara med sin ordinarie klass och vilka hon ska vara i förberedelseklassen.

Hur länge dröjer det innan en nyanländ elev enbart är i sin ordinarie klass?

– Det varierar från elev till elev, men också mellan ämnena. En elev med exempelvis goda kunskaper i engelska kan ganska snabbt helt och fullt vara i sin ordinarie klass när det är lektioner i engelska. Samma sak gäller kanske för  för matematik och idrott, medan det kan ta lite längre tid i andra ämnen.

– Men det är samtidigt viktigt att eleverna inte går i förberedelseklass under ett år och inte vet vad de förbereds för. Eleven måste vara medvetna om hon förbereds för att kunna följa med i den ordinarie undervisningen och att den bygger på den undervisning som man har deltagit i tidigare. Det är viktigt för elevens inre självbild, men också motivation för att hänga med och utvecklas.

Vad gör ni om en nyanländ har svårt att hänga med i något ämne, trots mycket tid i förberedelseklass?

– Då får de särskilt stöd. Det är behovet som är det viktiga, inte om eleven är nyanländ eller född i Sverige.

Marie Persson är LR:s lokalombud på Grönkullaskolan. I dag undervisar hon årskurs sex, men har tidigare arbetat i en förberedelseklass. Hon tycker att verksamheten fungerar bra.

– För att underlätta bland annat språkinlärningen är det viktigt att inte separera nyanlända elever från övriga. De bör istället vara tillsammans så mycket som möjligt. I en förberedelseklass är det kanske bara läraren som pratar svenska med dem, medan de sinsemellan pratar sina modersmål.