Annons
Hjälpmedel i olika former finns alltid tillgängliga i klassrummen på Källbrinksskolan. Foto: Magnus Glans

Så blev deras skola NPF-säkrad

Publicerad 10 augusti 2018

Fakta

Anpassningar på Källbrink

Övergripande anpassningar

  • Följsamhet – lyssna på eleven.
  • Vad behöver du? 
  • Anpassningsblankett – skapar egenmakt
  • Avskalad miljö i klassrum och övriga lokaler
  • SOS-lådor med kognitiva verktyg 
  • Färgkodade scheman
  • Tydliga anvisningar i lokalerna
  • 10:3 – fylla på energitanken
  • Förberedelse inför aktiviteter, idrottsdagar, studiebesök 
  • Riktlinjer för läxor 
  • Mat 
  • Organiserad rastverksamhet
  • Life Kinetics

Anpassningar i klassrummet

  •  Agenda på tavlan – med syfte
  • Tydlig start och avslut på lektionen
  • Korta och varierade genomgångar
  • Delmål 
  • Varierade arbetssätt under lektionen
  • Positiv förstärkning – tydlig och positiv feedback
  • Fasta placeringar i klassrummen
  • Individuella anpassningar på platsPauser, tuggummi, keps, luva – ”whatever rocks your boat”

Relaterat

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Källbrinksskolan får en hel del uppmärksamhet för sin ambition att vara en ”NPF-säker” skola. Såväl familjer som representanter från andra skolor och kommuner köar för att få en plats eller ett studiebesök. 

Klass 8D har bänkat sig för dagens första lektion – svenska. Några elever sitter i grupper runt sammanfösta bord, andra håller till vid ståborden längst bak i klassrummet. Ingen använder för tillfället de avskärmade, enskilda platserna som finns utefter den ena långsidan. De flesta sitter på vanliga stolar, med eller utan kudde, någon föredrar en pilatesboll. 

Klassrumsmiljön är påtagligt rensad från intryck: väggar, golv och tak går i vitt och ljusgrått, och här finns inga affischer eller andra grälla, kontrastrika detaljer. Lysrören i taket är inte tända, solljuset räcker som belysning.

– Känner man att man behöver hämta en boll eller något så gör det, för vi ska jobba lite självständigt, säger läraren Carina Backström Landegren. 

Några elever går fram till lådan vid whiteboard-tavlan och hämtar varsitt hjälpmedel att sysselsätta händerna med när Carina Backström Landegren håller en kort genomgång på dagens tema, språkriktighet.

– Tar du en till mig också? frågar någon en kompis på väg fram för att hämta något att klämma på.

Källbrinksskolan är ingen resursskola eller specialskola. Det är en vanlig, kommunal högstadieskola. De olika sitt- och ståplatserna, pilatesbollarna, den nedtonade färgskalan, sittkuddarna och stressbollarna är några exempel på de anpassningar man gjort för att uppnå målet att vara en NPF-säker skola.

–  Jag ser det som att vi på Källbrinksskolan uppfyller skollagen. Den är tydlig: Vi ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser så långt som möjligt. Och det är precis det vi gör här. Vi ger alla barn möjligheten att ha en schysst skolgång med bra lärare och bra anpassningar. Jag upplever att många faktiskt inte tittar på vad skollagen säger, och vad det innebär, säger skolans rektor Elinor Kennerö Tonner.

För att komma dit skolan är i dag har hon skickat snart sagt varenda individ som jobbar på Källbrinksskolan på kurs. Minst en gång om året kommer Riksförbundet Attention och föreläser och då bjuds alla in, inklusive personalen i skolköket. Andra gånger är det mer specialiserade kurser med stora namn som Bo Hejlskov och Ross Green för utvalda individer. 

Fortbildning kostar pengar. Hur har ni råd?

– Ja fortbildning kostar pengar. Men det är ännu dyrare att inte göra det, tänker jag. Elever med en NPF-diagnos hamnar ofta i riskzonen för att inte klara behörigheten till gymnasiet. En elev som inte lyckas i skolan, som inte kommer vidare, som inte känner sig sedd och hörd och stark, den eleven kommer ju att kosta samhället enorma summor längre fram, säger Elinor Kennerö Tonner.

Samtidigt är hon tydlig med att en förutsättning för att gå i land med NPF-säkringen – såväl ekonomiskt som organisatoriskt – har varit att prioritera bort annat.

– Jag har aktivt motat bort andra satsningar. Förutom digitaliseringen så är det här vad vi har gjort i fem år. Jag har valt att satsa på det här, det innebär att jag har valt att inte satsa på andra saker, till exempel läro-medel. Det går att flytta om i budget. Vi är en digitaliserad skola och jag förväntar mig att mina lärare tar med eleverna ut i den världen och går ifrån de traditionella lektionerna som utgår från en bok.

Men digitala läromedel kostar också pengar?

– Ja fast vi har inte så mycket digitala läromedel. Vi har faktiskt inte hittat något vi gillar, säger Elinor Kennerö Tonner.

Carina Backström Landegren och Elinor Kennerö Tonner.

Källbrinksmodellen handlar i grund och botten om att på allvar ta konsekvenserna av ett förhållningssätt som säger att det alltid är lärarens uppgift att stötta eleven, oavsett svårigheter. Men det betyder inte att varje individuell lärare står själv med hela lasset utan tvärtom, menar Carina Backström Landegren, som utöver svensklärare också är förstelärare och har varit  involverad i att ta fram modellen.

– Vi är mentorer för varsin klass. Men vi är ett arbetslag som jobbar kring årskurs 8. Så det spelar ingen roll om jag är mentor för dig, men du hellre har kontakt med en av mina kollegor. Det är VÅRA barn, gemensamt, och vi litar på varandra. Och vi struntar i att lägga tid på att diskutera – ursäkta uttrycket – skitsaker, så vi har tid att prata om elever. Det gör att om det är någon elev där jag inte vet hur jag ska göra, då kan någon annan säga ”jag gjorde si och så”. Om man behöver ta ett samtal med en förälder till exempel, så handlar det om att vi som arbetslag jobbar kring en elev. Det gör att jag aldrig är ensam, och det är en grej som för mig som lärare är otroligt skönt, säger hon.

Källbrinksskolan har en grundlista med anpassningar som ska finnas på plats under varje lektion. Det är saker som har sin grund i NPF-säkringen, men som enligt Carina Backström Landegren gynnar alla elever.

– Vi skriver alltid en agenda och ett syfte med lektionen på tavlan. Under det skriver jag punkter vi ska jobba med. För att eleverna ska veta, ha en karta. Det är svårt att ta sig någonstans om man inte har en karta. 

– Och det är viktigt att ha delmål. Tidigare trodde jag att elever mådde bra av att höra att ”nu har ni fyra veckor på er att göra det här”, men nu tar jag dem i handen. Vi har fortfarande delmål, men det är jag som sätter upp dem. ”Den här lektionen ska ni vara klara med det här”, så jag inte tappar någon på vägen, säger hon.

Andra grundläggande anpassningar är att tydligt starta och avsluta lektionen, hålla korta och tydliga genomgångar, och använda varierande arbetssätt under lektionen.

– Förut så utgick jag nog ganska mycket från mig själv. ”Nu ska vi skriva i en timme, och komma in i flow”. Men då sitter hälften av eleverna en timme och bara ”jag vet inte vad jag ska skriva”. Nu måste vi jobba snabbare och hela tiden hitta nästa hook. Det är mycket jobbigare, och man måste planera mera. Men det fungerar, säger Carina Backström Landegren.

Det är ju lärarna som är elevhälsan, det är där den ska vara levande.

När Elinor Kennerö Tonner tillträdde som biträdande rektor på skolan 2012 hade hon en vision om en skola där elevhälsan alltid var levande i arbetslagen. Hennes tidigare erfarenheter som lärare och handledare av en elevhälsa som utvecklas till att bli en enskild sak, lite vid sidan om verksamheten, gjorde att hon ville pröva något annat.

– För mig är det tvärtom, det är ju lärarna som är elevhälsan, det är där den ska vara levande. Inte i första hand hos mig som rektor, säger hon.

Det arbetet mynnade med tiden ut i den NPF-säkring som i dag är skolans signum. 

– Hela tiden under det här arbetet så sade vi att ”grunden är NPF:en, den är vår första byggsten”. Det perspektivet fanns med i allt, IT-satsningen, miljön och allt annat. Så kom vi fram till det här Källbrinks-konceptet, säger Carina Backström Landegren.

Det svåraste med processen menar båda, var att ändra synsättet hos pedagogerna. Att få med alla på samma tåg, även om det innebar att ändra sitt sätt att arbeta. Att gå från ”eleven ska ju” till att ”vi ska, för att eleven ska kunna”.

– Det handlar inte om att lärarna inte ville nå det här målet, eller inte redan jobbade med det i någon form. Den svåra övergången var väl egentligen att hamna i det här att det är vi som utgör NPF-säkringen, det är vi som ska göra det jobbet. Vi fick diskussioner om att ”vi ska väl inte curla eleverna”, säger Elinor Kennerö Tonner.

– Man jobbar mycket med sig själv här. Och det är jobbigt. Och har man då gått omkring i sina tofflor i 15 år och tycker att det är rätt skönt, då är det ännu jobbigare. Även om man i grunden har rätt synsätt, säger Carina Backström Landegren.

Vi har stött och blött, och vi har varit osams och gått vidare i handledning.

Det kostade en del blod, svett och tårar. Och det var inte alla lärare som ville vara kvar och slåss för den här idén.

– Två har slutat under den här perioden, uttalat på grund av arbetssättet. Sen är det fler som har slutat av andra skäl. Men någon speciellt stor personalomsättning har vi inte haft, säger Elinor Kennerö Tonner.

– Ur ett lärarperspektiv fick vi tid. Det är ju annars ofta så i skolan att man får höra ”nu ska alla tuta i den här tutan” och så går man kurser i att tuta. Och sen är det ute efter tre månader, och då ska vi göra något annat , säger Carina Backström Landegren. 

– Men här fick vi handledning i de nya arbetslagen, vi fick sitta och ventilera och tycka saker och vara kritiska. Vi har stött och blött, och vi har varit osams och gått vidare i handledning. Och det mynnar ut i någonting som man kan jobba kring, som vi känner oss delaktiga i. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter övervakningskritiken – skolans kameror plockas ner

Bevakning

Men många frågor kvarstår, enligt facket. 

Annons
Annons

Lärarstudenter: Bristande corona-anpassning kan kosta oss vår examen

VFU

Hårda närvaroregler under VFU-perioden ligger fast trots restriktioner som tvingar studenter att stanna hemma.
– Det är befängt, säger LR:s studerandeordförande Rebecca Roth.

Annons
Arbetsmiljö

LR:s krav: Lärare måste få ett stärkt rättsskydd

Arbetsmiljö

LR vill att lärare ska omfattas av ett starkare rättsskydd.

Efter lärarmordet i Frankrike: Kommer förena kåren

Utrikes

I fredags mördades läraren Samuel Paty.

Annons
Annons

”Digitala verktyg kan vara en naturlig del av klassrummet”

Litteratur

Det finns många fördelar med digitala verktyg enligt matematiklärarna Camilla Askebäck Diaz och Helena Kvarnsell.

Annons

Elev begär ut gamla prov – lärare beordras leta fram dem

Sekretesslagstiftning

Åtta lärare i Göteborg har beordrats lämna ut alla prov de använt de senaste fem åren.

Anställningstrygghet

LR: Därför säger vi nej till las-förslaget

Las

Båda lärarfacken gör som LO och säger nej till las-förslaget.

”Försämra inte vår trygghet – det är nu vi behöver den som mest”

Replik

”Om vi lärare vill ha arbetsplatser där man vågar höja rösten måste vi göra allt vi kan för att försvara och stärka anställningstryggheten”, Robert Armblad, lärare i Växjö.

Kommentera

Debatt: ”Förnyad LAS inget hot mot legitimerade lärare”

Debatt

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad", skriver debattören. 

Kommentera

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

Kommentera
Vuxenutbildning

LR kräver bättre arbetsvillkor för vuxenlärare

Komvux

"Sverige är beroende av en befolkning med höga kunskaper."

Blogg

Skytte: ”Skickliga lärare ska inte till förorterna – de är redan där”

Blogg

”En skicklig lärare i innerstan blir inte skicklig per automatik i orten.”

Hot och våld mot lärare

Facket om ökade skolvåldet: ”Behövs mer stöd”

Våld mot lärare

Ombuden är överens – krävs ytterligare resurser. 

Debatt

”Satsning på lärlingsutbildning kan minska gängkriminaliteten”

Debatt

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

Kommentera

Skyddsombudens dag: ”Är det nästan varje dag”

Skyddsombudens dag

Örebros huvudskyddsombud Carin Arnesson upplever att skyddsombuden varit extra uppskattade just nu.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Forskning

”Vinsterna är många med ämnesintegrering.”

Lärarstudent

Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Student

Lärarstudenterna på Gotland blir färre och färre. 

Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Corona

”Rekommendationerna efterlevs definitivt inte.”

 

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Likvärdighet

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

skolverkets lägesbedömning

Skolverkets varning i bedömning av skolan

Arbetsmiljö

"Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt."

Anna Ekström: ”Viktigt att bryta negativ utveckling”

Arbetsmiljö

Utbildningsministern välkomnar Skolverkets förslag om ökad statlig närvaro.

Därför är jag besviken på Skolverkets lägesbedömning

Blogg

Så här skulle Per Kornhall vilja att Skolverket skrev i stället.

coronaviruset

Forskare: Hälften hade undvikit smitta om högstadiet stängt

Corona

Hälften så många högstadielärare skulle ha smittats och blivit allvarligt sjuka om även högstadiet hade stängt i våras, enligt en ny studie.

Debatt

”Skolkoncerner får för stor skolpeng”

Debatt

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

Debatt

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

Kommentera
Hot och våld mot lärare

Förälder tog stryptag på lärare – döms för våld mot tjänsteman

Våld mot lärare

Tidigiare friad pappa döms efter betygsdispyt: ”Allt annat hade varit en katastrof.”

Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

Hot och våld

Efter flera våldsamma händelser på högstadieskolor i Östersund pekar lärarna ut nedskärningar i personal som grundproblemet.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Undervisningsmetod

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg.

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Debatt

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Nedskärningar

Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Samtidigt har lärarna, lärar- och elevassistenterna blivit färre, och eleverna fler.

Kartläggning ska ge fler behöriga lärare

Legitimation 

En av tre grundskollärare i Norrköping saknar behörighet: ”Det är katastrof. Gör man inget radikalt kommer det att bli sämre”

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Forskning

”Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen”

Läraren om talängslan: ”Okej att vara rädd”

Talrädsla

”Det är många elever som är talängsliga och i all den här ängslan så är det främmande språket värst”, säger läraren Daniel Sandin

dokumentation

Lärarprotest mot övernitiska dokumentationskrav i Malmö

Arbetsmiljö

Digitala matriser leder till dubbelarbete och krockar med Skolverkets allmänna råd, enligt LR Malmö.
– Det rör sig om tusentals klick, säger biträdande kommunombud Andreas Lindahl.

Debatt

”Det är inte det fria skolvalet som leder unga in i kriminalitet”

Replik

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Kommentera

”Ett segregerat skolsystem kan leda till att unga mister sina liv”

Debatt

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Kommentera
friskolekoncernernas ekonomi

De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare

Friskolekoncerner

Sammanlagt rörelseresultat: Över fem miljarder kronor de senaste fem åren.

Debatt

”KD:s förslag är inget annat än ett självmål”

Debatt

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

Kommentera

”KD sätter politiskt spel före elevernas lärande”

Debatt

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”

Syv

Bristen på vägledare leder till enorma kostnader, enligt LR.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolstatistiken tillgänglig igen – men bara gamla uppgifter

Sekretess 

Äldre statistik om såväl fristående som kommunala skolor blir åter tillgänglig via Skolverkets webb, efter nytt rättsligt ställningstagande.

BETYG OCH BEDÖMNING

”Särskilt beakta” – en lagstiftning som inte fungerar

Bedömning

”Detta PM har aldrig publicerats av Skolverket men innehåller mycket som förtjänar att komma fram i ljuset”, skriver Nicklas Mörk.

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsmiljö

Skolledning och lärarfack oeniga om arbetstiden. 

Utsatta områden

Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

Rapport

"Varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är". 

Lärarlöner

Svenska lärarlöner långt efter grannländerna

Lönestatistik

Svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, visar en ny EU-rapport.

Saco: Två av tre lärarutbildningar lönar sig inte

Löner

SACO:s nya rapport om livslöner visar att två av tre lärarutbildningar innebär en ekonomisk förlust.

Kommuncheferna: ”Vårt förtroende för kommundirektören är förbrukat”

Arbetsmiljö

Kommunchefer i Hörby anklagar högsta ledningen för att skapa rädsla och en tystnadskultur.

Internationella lärardagen

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Fackligt

Engelskläraren Özgur Bozdogan berättar om sin fackliga kamp i Turkiet för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Derya förlorade allt men vägrar ge upp kampen

Internationellt

Derya Yulcu hade jobbat 20 år som lärare i lågstadiet när hon plötsligt blev uppsagd utan att få veta varför. 

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

Friades för strypgrepp på lärare – nu tas fallet upp i hovrätten

Hot och våld

Enligt vittnen misshandlade pappan sonens lärare för att han inte satt ett A i betyg.

Debatt

”Lagstadga resursskolan som den sista skolformen”

Debatt

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Kommentera

Alexander Skytte: ”Läraren ska inte sära på vänner”

Blogg

”Jag som lärare ska inte sära på vänner. För vänskap är något fint.”

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

Feedback

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. 

 

”Tillsynsansvaret – visst kan jag strunta i det?”

Blogg

”Hur ofta pratas det om det här på våra arbetsplatser?”

Coronaviruset

FHM: Familjeisolering gäller inte elever i grundskolan

Corona

Lärarnas Riksförbund: "Viktigt att lärarnas som känner oro tas på allvar."

Dyster rapport: Så kan pandemin slå mot lärarnas pension

Pension

Pandemin riskerar att minska lärarnas pension kraftigt.    

LR efter kraschade förhandlingar: Dra tillbaka las-förslaget

Arbetsrätt

LR:s ordförande Åsa Falhén befarar drastiska konsekvenser för lärarna om las-utredningen drivs igenom.

Pisa 2018

OECD godkänner Sveriges Pisa-resultat

Pisa

Men det finns reservationer.

Kornhall: Vi behöver en analys av vad som händer med Pisa-testerna

Pisa

”Pisa-undersökningarna är för viktiga för att korrumperas på olika sätt”.

Här har eleverna lunch under lektionstid

Skolmat

”Det är en lugnare matro.”

Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet"

Klädkod

Inga mjukisbyxor eller magväskor. 

Skolinspektionen kartlägger lovskolan under pandemin

Lovskola

Skolinspektionen har kartlagt skolhuvudmännens arbete då pandemin befarats medföra högre tryck på lovskolan.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons