Annons
Hjälpmedel i olika former finns alltid tillgängliga i klassrummen på Källbrinksskolan. Foto: Magnus Glans

Så blev deras skola NPF-säkrad

Publicerad 10 augusti 2018

Fakta

Anpassningar på Källbrink

Övergripande anpassningar

  • Följsamhet – lyssna på eleven.
  • Vad behöver du? 
  • Anpassningsblankett – skapar egenmakt
  • Avskalad miljö i klassrum och övriga lokaler
  • SOS-lådor med kognitiva verktyg 
  • Färgkodade scheman
  • Tydliga anvisningar i lokalerna
  • 10:3 – fylla på energitanken
  • Förberedelse inför aktiviteter, idrottsdagar, studiebesök 
  • Riktlinjer för läxor 
  • Mat 
  • Organiserad rastverksamhet
  • Life Kinetics

Anpassningar i klassrummet

  •  Agenda på tavlan – med syfte
  • Tydlig start och avslut på lektionen
  • Korta och varierade genomgångar
  • Delmål 
  • Varierade arbetssätt under lektionen
  • Positiv förstärkning – tydlig och positiv feedback
  • Fasta placeringar i klassrummen
  • Individuella anpassningar på platsPauser, tuggummi, keps, luva – ”whatever rocks your boat”

Relaterat

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Källbrinksskolan får en hel del uppmärksamhet för sin ambition att vara en ”NPF-säker” skola. Såväl familjer som representanter från andra skolor och kommuner köar för att få en plats eller ett studiebesök. 

Klass 8D har bänkat sig för dagens första lektion – svenska. Några elever sitter i grupper runt sammanfösta bord, andra håller till vid ståborden längst bak i klassrummet. Ingen använder för tillfället de avskärmade, enskilda platserna som finns utefter den ena långsidan. De flesta sitter på vanliga stolar, med eller utan kudde, någon föredrar en pilatesboll. 

Klassrumsmiljön är påtagligt rensad från intryck: väggar, golv och tak går i vitt och ljusgrått, och här finns inga affischer eller andra grälla, kontrastrika detaljer. Lysrören i taket är inte tända, solljuset räcker som belysning.

– Känner man att man behöver hämta en boll eller något så gör det, för vi ska jobba lite självständigt, säger läraren Carina Backström Landegren. 

Några elever går fram till lådan vid whiteboard-tavlan och hämtar varsitt hjälpmedel att sysselsätta händerna med när Carina Backström Landegren håller en kort genomgång på dagens tema, språkriktighet.

– Tar du en till mig också? frågar någon en kompis på väg fram för att hämta något att klämma på.

Källbrinksskolan är ingen resursskola eller specialskola. Det är en vanlig, kommunal högstadieskola. De olika sitt- och ståplatserna, pilatesbollarna, den nedtonade färgskalan, sittkuddarna och stressbollarna är några exempel på de anpassningar man gjort för att uppnå målet att vara en NPF-säker skola.

–  Jag ser det som att vi på Källbrinksskolan uppfyller skollagen. Den är tydlig: Vi ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser så långt som möjligt. Och det är precis det vi gör här. Vi ger alla barn möjligheten att ha en schysst skolgång med bra lärare och bra anpassningar. Jag upplever att många faktiskt inte tittar på vad skollagen säger, och vad det innebär, säger skolans rektor Elinor Kennerö Tonner.

För att komma dit skolan är i dag har hon skickat snart sagt varenda individ som jobbar på Källbrinksskolan på kurs. Minst en gång om året kommer Riksförbundet Attention och föreläser och då bjuds alla in, inklusive personalen i skolköket. Andra gånger är det mer specialiserade kurser med stora namn som Bo Hejlskov och Ross Green för utvalda individer. 

Fortbildning kostar pengar. Hur har ni råd?

– Ja fortbildning kostar pengar. Men det är ännu dyrare att inte göra det, tänker jag. Elever med en NPF-diagnos hamnar ofta i riskzonen för att inte klara behörigheten till gymnasiet. En elev som inte lyckas i skolan, som inte kommer vidare, som inte känner sig sedd och hörd och stark, den eleven kommer ju att kosta samhället enorma summor längre fram, säger Elinor Kennerö Tonner.

Samtidigt är hon tydlig med att en förutsättning för att gå i land med NPF-säkringen – såväl ekonomiskt som organisatoriskt – har varit att prioritera bort annat.

– Jag har aktivt motat bort andra satsningar. Förutom digitaliseringen så är det här vad vi har gjort i fem år. Jag har valt att satsa på det här, det innebär att jag har valt att inte satsa på andra saker, till exempel läro-medel. Det går att flytta om i budget. Vi är en digitaliserad skola och jag förväntar mig att mina lärare tar med eleverna ut i den världen och går ifrån de traditionella lektionerna som utgår från en bok.

Men digitala läromedel kostar också pengar?

– Ja fast vi har inte så mycket digitala läromedel. Vi har faktiskt inte hittat något vi gillar, säger Elinor Kennerö Tonner.

Carina Backström Landegren och Elinor Kennerö Tonner.

Källbrinksmodellen handlar i grund och botten om att på allvar ta konsekvenserna av ett förhållningssätt som säger att det alltid är lärarens uppgift att stötta eleven, oavsett svårigheter. Men det betyder inte att varje individuell lärare står själv med hela lasset utan tvärtom, menar Carina Backström Landegren, som utöver svensklärare också är förstelärare och har varit  involverad i att ta fram modellen.

– Vi är mentorer för varsin klass. Men vi är ett arbetslag som jobbar kring årskurs 8. Så det spelar ingen roll om jag är mentor för dig, men du hellre har kontakt med en av mina kollegor. Det är VÅRA barn, gemensamt, och vi litar på varandra. Och vi struntar i att lägga tid på att diskutera – ursäkta uttrycket – skitsaker, så vi har tid att prata om elever. Det gör att om det är någon elev där jag inte vet hur jag ska göra, då kan någon annan säga ”jag gjorde si och så”. Om man behöver ta ett samtal med en förälder till exempel, så handlar det om att vi som arbetslag jobbar kring en elev. Det gör att jag aldrig är ensam, och det är en grej som för mig som lärare är otroligt skönt, säger hon.

Källbrinksskolan har en grundlista med anpassningar som ska finnas på plats under varje lektion. Det är saker som har sin grund i NPF-säkringen, men som enligt Carina Backström Landegren gynnar alla elever.

– Vi skriver alltid en agenda och ett syfte med lektionen på tavlan. Under det skriver jag punkter vi ska jobba med. För att eleverna ska veta, ha en karta. Det är svårt att ta sig någonstans om man inte har en karta. 

– Och det är viktigt att ha delmål. Tidigare trodde jag att elever mådde bra av att höra att ”nu har ni fyra veckor på er att göra det här”, men nu tar jag dem i handen. Vi har fortfarande delmål, men det är jag som sätter upp dem. ”Den här lektionen ska ni vara klara med det här”, så jag inte tappar någon på vägen, säger hon.

Andra grundläggande anpassningar är att tydligt starta och avsluta lektionen, hålla korta och tydliga genomgångar, och använda varierande arbetssätt under lektionen.

– Förut så utgick jag nog ganska mycket från mig själv. ”Nu ska vi skriva i en timme, och komma in i flow”. Men då sitter hälften av eleverna en timme och bara ”jag vet inte vad jag ska skriva”. Nu måste vi jobba snabbare och hela tiden hitta nästa hook. Det är mycket jobbigare, och man måste planera mera. Men det fungerar, säger Carina Backström Landegren.

Det är ju lärarna som är elevhälsan, det är där den ska vara levande.

När Elinor Kennerö Tonner tillträdde som biträdande rektor på skolan 2012 hade hon en vision om en skola där elevhälsan alltid var levande i arbetslagen. Hennes tidigare erfarenheter som lärare och handledare av en elevhälsa som utvecklas till att bli en enskild sak, lite vid sidan om verksamheten, gjorde att hon ville pröva något annat.

– För mig är det tvärtom, det är ju lärarna som är elevhälsan, det är där den ska vara levande. Inte i första hand hos mig som rektor, säger hon.

Det arbetet mynnade med tiden ut i den NPF-säkring som i dag är skolans signum. 

– Hela tiden under det här arbetet så sade vi att ”grunden är NPF:en, den är vår första byggsten”. Det perspektivet fanns med i allt, IT-satsningen, miljön och allt annat. Så kom vi fram till det här Källbrinks-konceptet, säger Carina Backström Landegren.

Det svåraste med processen menar båda, var att ändra synsättet hos pedagogerna. Att få med alla på samma tåg, även om det innebar att ändra sitt sätt att arbeta. Att gå från ”eleven ska ju” till att ”vi ska, för att eleven ska kunna”.

– Det handlar inte om att lärarna inte ville nå det här målet, eller inte redan jobbade med det i någon form. Den svåra övergången var väl egentligen att hamna i det här att det är vi som utgör NPF-säkringen, det är vi som ska göra det jobbet. Vi fick diskussioner om att ”vi ska väl inte curla eleverna”, säger Elinor Kennerö Tonner.

– Man jobbar mycket med sig själv här. Och det är jobbigt. Och har man då gått omkring i sina tofflor i 15 år och tycker att det är rätt skönt, då är det ännu jobbigare. Även om man i grunden har rätt synsätt, säger Carina Backström Landegren.

Vi har stött och blött, och vi har varit osams och gått vidare i handledning.

Det kostade en del blod, svett och tårar. Och det var inte alla lärare som ville vara kvar och slåss för den här idén.

– Två har slutat under den här perioden, uttalat på grund av arbetssättet. Sen är det fler som har slutat av andra skäl. Men någon speciellt stor personalomsättning har vi inte haft, säger Elinor Kennerö Tonner.

– Ur ett lärarperspektiv fick vi tid. Det är ju annars ofta så i skolan att man får höra ”nu ska alla tuta i den här tutan” och så går man kurser i att tuta. Och sen är det ute efter tre månader, och då ska vi göra något annat , säger Carina Backström Landegren. 

– Men här fick vi handledning i de nya arbetslagen, vi fick sitta och ventilera och tycka saker och vara kritiska. Vi har stött och blött, och vi har varit osams och gått vidare i handledning. Och det mynnar ut i någonting som man kan jobba kring, som vi känner oss delaktiga i. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons