Annons
Hjälpmedel i olika former finns alltid tillgängliga i klassrummen på Källbrinksskolan. Foto: Magnus Glans

Så blev deras skola NPF-säkrad

Publicerad 10 augusti 2018

Fakta

Anpassningar på Källbrink

Övergripande anpassningar

  • Följsamhet – lyssna på eleven.
  • Vad behöver du? 
  • Anpassningsblankett – skapar egenmakt
  • Avskalad miljö i klassrum och övriga lokaler
  • SOS-lådor med kognitiva verktyg 
  • Färgkodade scheman
  • Tydliga anvisningar i lokalerna
  • 10:3 – fylla på energitanken
  • Förberedelse inför aktiviteter, idrottsdagar, studiebesök 
  • Riktlinjer för läxor 
  • Mat 
  • Organiserad rastverksamhet
  • Life Kinetics

Anpassningar i klassrummet

  •  Agenda på tavlan – med syfte
  • Tydlig start och avslut på lektionen
  • Korta och varierade genomgångar
  • Delmål 
  • Varierade arbetssätt under lektionen
  • Positiv förstärkning – tydlig och positiv feedback
  • Fasta placeringar i klassrummen
  • Individuella anpassningar på platsPauser, tuggummi, keps, luva – ”whatever rocks your boat”

Relaterat

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Källbrinksskolan får en hel del uppmärksamhet för sin ambition att vara en ”NPF-säker” skola. Såväl familjer som representanter från andra skolor och kommuner köar för att få en plats eller ett studiebesök. 

Klass 8D har bänkat sig för dagens första lektion – svenska. Några elever sitter i grupper runt sammanfösta bord, andra håller till vid ståborden längst bak i klassrummet. Ingen använder för tillfället de avskärmade, enskilda platserna som finns utefter den ena långsidan. De flesta sitter på vanliga stolar, med eller utan kudde, någon föredrar en pilatesboll. 

Klassrumsmiljön är påtagligt rensad från intryck: väggar, golv och tak går i vitt och ljusgrått, och här finns inga affischer eller andra grälla, kontrastrika detaljer. Lysrören i taket är inte tända, solljuset räcker som belysning.

– Känner man att man behöver hämta en boll eller något så gör det, för vi ska jobba lite självständigt, säger läraren Carina Backström Landegren. 

Några elever går fram till lådan vid whiteboard-tavlan och hämtar varsitt hjälpmedel att sysselsätta händerna med när Carina Backström Landegren håller en kort genomgång på dagens tema, språkriktighet.

– Tar du en till mig också? frågar någon en kompis på väg fram för att hämta något att klämma på.

Källbrinksskolan är ingen resursskola eller specialskola. Det är en vanlig, kommunal högstadieskola. De olika sitt- och ståplatserna, pilatesbollarna, den nedtonade färgskalan, sittkuddarna och stressbollarna är några exempel på de anpassningar man gjort för att uppnå målet att vara en NPF-säker skola.

–  Jag ser det som att vi på Källbrinksskolan uppfyller skollagen. Den är tydlig: Vi ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser så långt som möjligt. Och det är precis det vi gör här. Vi ger alla barn möjligheten att ha en schysst skolgång med bra lärare och bra anpassningar. Jag upplever att många faktiskt inte tittar på vad skollagen säger, och vad det innebär, säger skolans rektor Elinor Kennerö Tonner.

För att komma dit skolan är i dag har hon skickat snart sagt varenda individ som jobbar på Källbrinksskolan på kurs. Minst en gång om året kommer Riksförbundet Attention och föreläser och då bjuds alla in, inklusive personalen i skolköket. Andra gånger är det mer specialiserade kurser med stora namn som Bo Hejlskov och Ross Green för utvalda individer. 

Fortbildning kostar pengar. Hur har ni råd?

– Ja fortbildning kostar pengar. Men det är ännu dyrare att inte göra det, tänker jag. Elever med en NPF-diagnos hamnar ofta i riskzonen för att inte klara behörigheten till gymnasiet. En elev som inte lyckas i skolan, som inte kommer vidare, som inte känner sig sedd och hörd och stark, den eleven kommer ju att kosta samhället enorma summor längre fram, säger Elinor Kennerö Tonner.

Samtidigt är hon tydlig med att en förutsättning för att gå i land med NPF-säkringen – såväl ekonomiskt som organisatoriskt – har varit att prioritera bort annat.

– Jag har aktivt motat bort andra satsningar. Förutom digitaliseringen så är det här vad vi har gjort i fem år. Jag har valt att satsa på det här, det innebär att jag har valt att inte satsa på andra saker, till exempel läro-medel. Det går att flytta om i budget. Vi är en digitaliserad skola och jag förväntar mig att mina lärare tar med eleverna ut i den världen och går ifrån de traditionella lektionerna som utgår från en bok.

Men digitala läromedel kostar också pengar?

– Ja fast vi har inte så mycket digitala läromedel. Vi har faktiskt inte hittat något vi gillar, säger Elinor Kennerö Tonner.

Carina Backström Landegren och Elinor Kennerö Tonner.

Källbrinksmodellen handlar i grund och botten om att på allvar ta konsekvenserna av ett förhållningssätt som säger att det alltid är lärarens uppgift att stötta eleven, oavsett svårigheter. Men det betyder inte att varje individuell lärare står själv med hela lasset utan tvärtom, menar Carina Backström Landegren, som utöver svensklärare också är förstelärare och har varit  involverad i att ta fram modellen.

– Vi är mentorer för varsin klass. Men vi är ett arbetslag som jobbar kring årskurs 8. Så det spelar ingen roll om jag är mentor för dig, men du hellre har kontakt med en av mina kollegor. Det är VÅRA barn, gemensamt, och vi litar på varandra. Och vi struntar i att lägga tid på att diskutera – ursäkta uttrycket – skitsaker, så vi har tid att prata om elever. Det gör att om det är någon elev där jag inte vet hur jag ska göra, då kan någon annan säga ”jag gjorde si och så”. Om man behöver ta ett samtal med en förälder till exempel, så handlar det om att vi som arbetslag jobbar kring en elev. Det gör att jag aldrig är ensam, och det är en grej som för mig som lärare är otroligt skönt, säger hon.

Källbrinksskolan har en grundlista med anpassningar som ska finnas på plats under varje lektion. Det är saker som har sin grund i NPF-säkringen, men som enligt Carina Backström Landegren gynnar alla elever.

– Vi skriver alltid en agenda och ett syfte med lektionen på tavlan. Under det skriver jag punkter vi ska jobba med. För att eleverna ska veta, ha en karta. Det är svårt att ta sig någonstans om man inte har en karta. 

– Och det är viktigt att ha delmål. Tidigare trodde jag att elever mådde bra av att höra att ”nu har ni fyra veckor på er att göra det här”, men nu tar jag dem i handen. Vi har fortfarande delmål, men det är jag som sätter upp dem. ”Den här lektionen ska ni vara klara med det här”, så jag inte tappar någon på vägen, säger hon.

Andra grundläggande anpassningar är att tydligt starta och avsluta lektionen, hålla korta och tydliga genomgångar, och använda varierande arbetssätt under lektionen.

– Förut så utgick jag nog ganska mycket från mig själv. ”Nu ska vi skriva i en timme, och komma in i flow”. Men då sitter hälften av eleverna en timme och bara ”jag vet inte vad jag ska skriva”. Nu måste vi jobba snabbare och hela tiden hitta nästa hook. Det är mycket jobbigare, och man måste planera mera. Men det fungerar, säger Carina Backström Landegren.

Det är ju lärarna som är elevhälsan, det är där den ska vara levande.

När Elinor Kennerö Tonner tillträdde som biträdande rektor på skolan 2012 hade hon en vision om en skola där elevhälsan alltid var levande i arbetslagen. Hennes tidigare erfarenheter som lärare och handledare av en elevhälsa som utvecklas till att bli en enskild sak, lite vid sidan om verksamheten, gjorde att hon ville pröva något annat.

– För mig är det tvärtom, det är ju lärarna som är elevhälsan, det är där den ska vara levande. Inte i första hand hos mig som rektor, säger hon.

Det arbetet mynnade med tiden ut i den NPF-säkring som i dag är skolans signum. 

– Hela tiden under det här arbetet så sade vi att ”grunden är NPF:en, den är vår första byggsten”. Det perspektivet fanns med i allt, IT-satsningen, miljön och allt annat. Så kom vi fram till det här Källbrinks-konceptet, säger Carina Backström Landegren.

Det svåraste med processen menar båda, var att ändra synsättet hos pedagogerna. Att få med alla på samma tåg, även om det innebar att ändra sitt sätt att arbeta. Att gå från ”eleven ska ju” till att ”vi ska, för att eleven ska kunna”.

– Det handlar inte om att lärarna inte ville nå det här målet, eller inte redan jobbade med det i någon form. Den svåra övergången var väl egentligen att hamna i det här att det är vi som utgör NPF-säkringen, det är vi som ska göra det jobbet. Vi fick diskussioner om att ”vi ska väl inte curla eleverna”, säger Elinor Kennerö Tonner.

– Man jobbar mycket med sig själv här. Och det är jobbigt. Och har man då gått omkring i sina tofflor i 15 år och tycker att det är rätt skönt, då är det ännu jobbigare. Även om man i grunden har rätt synsätt, säger Carina Backström Landegren.

Vi har stött och blött, och vi har varit osams och gått vidare i handledning.

Det kostade en del blod, svett och tårar. Och det var inte alla lärare som ville vara kvar och slåss för den här idén.

– Två har slutat under den här perioden, uttalat på grund av arbetssättet. Sen är det fler som har slutat av andra skäl. Men någon speciellt stor personalomsättning har vi inte haft, säger Elinor Kennerö Tonner.

– Ur ett lärarperspektiv fick vi tid. Det är ju annars ofta så i skolan att man får höra ”nu ska alla tuta i den här tutan” och så går man kurser i att tuta. Och sen är det ute efter tre månader, och då ska vi göra något annat , säger Carina Backström Landegren. 

– Men här fick vi handledning i de nya arbetslagen, vi fick sitta och ventilera och tycka saker och vara kritiska. Vi har stött och blött, och vi har varit osams och gått vidare i handledning. Och det mynnar ut i någonting som man kan jobba kring, som vi känner oss delaktiga i. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolmarschen

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Sju av tio kommuner planerar att spara på skolan under 2020

Nedskärningar

Åtta av tio kommuner har i år genomfört besparingar på skolan. Samtidigt planerar sju av tio kommuner att skära ner ytterligare på skolan under nästa år.
Det visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Annons
Annons

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Annons

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons