Annons
SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”. Foto: Jonas Fond

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

Publicerad 10 augusti 2018

Relaterat

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. 
Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. 
Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

 

Skolvärlden mötte sex skolprofiler under årets politikervecka i Visby. I intervjuserien ”På språng med…” diskuterar Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) generaldirektör Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov” skolans bristande NPF-kunskaper.

Jiang Millington.Jiang Millington är själv förälder till ett barn med NPF och har länge varit aktiv inom föräldranätverket ”Barn i behov”, ett nätverk av föräldrar och andra engagerade vuxna som kämpar för att alla barn ska ha rätt till en schysst skolgång. Men nu har hon sadlat om till politiker och riksdagskandidat för Miljöpartiet. 

– Anledningen är att jag under väldigt många år har kämpat som en galning med att lyfta frågorna så att de syns mer i debatten och tas in i den politiska diskussionen. Jag har lagt ner mycket tid på att politikerna ska ta tag i våra frågor och till slut tänkte jag att jag inte kunde hålla på så här, säger hon.

Hur ser du på skolans roll i att skapa en förändring? 

– Det är ju den största påverkningsfaktorn vad gäller om man hamnar innanför eller utanför i samhället. Fixar du inte grundskolan då är lite loppet kört, säger Jiang Millington.  

Hur kan man arbeta bättre med inkludering i skolan? 

– Åh…det är så mycket som behöver göras på så otroligt många nivåer. Jag tror att på en nivå är det väldigt viktigt att man helt enkelt ändrar perspektivet från att man tänker att vi har barn som går i skolan och sedan har vi andra barn som det är problem med. 

Vad behövs för att lärarna ska få bättre förutsättningar att göra ett bra jobb på det här området? 

– Om man bara skulle få önsketänka och inte tänka på att det är lärarbrist eller brist på skolbyggnader och klassrum, då skulle man så klart vilja ha fler utbildade pedagoger och mindre klasser. Men också mycket större flexibilitet att kunna välja och jobba enskilt, eller i smågrupp, eller i storklass. 

Men om man ska tänka mer realistiskt då? 

– Ska man tänka mer realistisktså är det trots allt såatt huvudmännen och rektor har ett väldigt stort ansvar och en väldigt stor makt att påverka för hur situationen i skolan är. Om man till exempel jobbar med elevhälsan som en mycket mer aktiv del i skolans arbete så tror jag att man skulle kunna förebygga så otroligt mycket. Så man slipper de här brandkårsutryckningarna eller att man slipper ta de här barnen ut från sammanhanget. Man kan göra väldigt mycket om man jobbar mer i team i skolan, säger Jiang Millington.

Hur ser du på att alla lärare ska få mer kunskap om NPF på lärarutbildningen? 

– Just när det gäller NPF så är svårigheterna inom exekutiva funktioner och kognitiva funktionsnedsättningar så pass vanligt. Vi pratar om tio procent av elevgruppen. Det innebär att det de facto är flera stycken i varje klass som har det. 

Just för att mängden elever är så stor tror Jiang Millington att det är viktigt att man har någon slags baskunskap inom området.

– För om man inte förstår så förstår man inte heller vad det är man ska hjälpa till med. Och man kanske då gör feltolkningar av barnens attityder. 

Så alla lärare borde få de här kunskaparna på utbildningen? 

– Det korta svaret är ja. Det lite längre svaret är att jag tycker att det är viktigt. Samtidigt så tror jag att det snarare kanske handlar om en värderingsförskjutning. Vi måste gå från det här och tänka att vi har elever som vill vara i skolan och de är bra och sedan har vi andra elever som är vid sidan av, och som man ska skicka iväg på särlösningar eller som någon annan ska ta hand om, säger hon.

– Den skiftningen måste till. För jag tror att man kan göra ganska mycket där bara genom att tänka om. Att vi har de eleverna vi har och det är ganska fantastiskt att de är olika. Men det förutsätter självklart att lärarna får möjlighet att vara de lärare som de kan vara. Man kan inte vara ensam med 30 elever, det fattar vem som helst.

Fredrik Malmberg.I samma avsnitt av intervjuserien deltar även Fredrik Malmberg från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). I fjol utsågs han till ny generaldirektör för skolmyndigheten – efter att tidigare ha arbetat för Barnombudsmannen och Rädda Barnen.

Vilken är den viktigaste skolpolitiska frågan inför valet?

– Det är att alla elever kan nå sina mål i skolan, det är det absolut viktigaste. Vi ser i dag en situation där barn och elever inte går ut skolan med godkända betyg. Dels är det svårt för de barnen redan här och nu, men det skapar också dåliga möjligheter för de här barnen och eleverna i framtiden, säger Fredrik Malmberg.

Vad är det som brister i likvärdigheten i det svenska skolsystemet just nu? 

– Vi har precis (läs; i början av juli) lanserat en rapport som heter ”Villkor i utbildningen” och då kan vi se att det finns väldigt stora brister för många barn och elever med funktionsnedsättningar, och att många av dem får svårare förutsättningar att klara sin skolgång. Det handlar om stora skillnader mellan skolhuvudmän och mellan skolor, säger Fredrik Malmberg.

– Det man behöver göra är att fundera över hur det ser ut för varje elev och också se till hur man jobbar systematiskt på varje skola för att få den här tillgängliga lärarmiljön. 

Hur kan frågan tas vidare för att det ska bli en förändring tror du? 

– Väldigt mycket fokus är på skolan, och alla är överens om att det är viktigt med skolor där elever är trygga och når sina kunskapsmål. Det görs en hel del reformer som man hoppas ska ha effekt om tio år ungefär. Men jag är bekymrad över hur det ser ut för barn och unga i dag, och de kommande tio åren blir väldigt tuffa med lärartapp bland annat, säger han och fortsätter: 

– Vi behöver fundera mycket mer från skolmyndigheternas sida hur vi kan vända skolpyramiden, så att du har eleverna i fokus men också lärarna och elevhälsopersonal som ska göra den här förändringen möjlig. Hur ger vi dem rätt förutsättningar att klara sin uppgift? Där behöver skolmyndigheter bli mycket vassare. 

Fredrik Malmberg tror exempelvis att man runt om i landet behöver jobba med så kallade skolutvecklingskontor.

– Det är där vi skolmyndigheter tillsammans kommer närmare huvudmännen och ger stöd för att klara uppdraget. Säg att Skolinspektionen ser brister i hur man jobbar med en tillgänglig lärmiljö, då vore det ju helt naturligt att kunna haka på det stöd vi har. SPSM har nämligen verktyg och vi vet vad man behöver göra. Vi behöver haka mer in i varandra så att det blir tydligt. 

Hur kan man ge lärarna bättre förutsättningar att bedriva en likvärdig undervisning? 

– Det finns mycket vi behöver göra. En del som jag tror är otroligt viktig är att lärare får med sig rätt verktyg från början, och då pratar vi om lärarutbildningen. Det behöver ingå kunskap om funktionsnedsättningar och hur man ska jobba med extra anpassningar mycket mer än vad det görs nu. 

Sedan krävs det att man får fortbildning och att man får det här och nu, menar Fredrik Malmberg. 

– Samt att huvudmännen inte lämnar läraren ensam i den här situationen. För då blir det lätt så att man hamnar i att kanske se varje elev som en individ där man ser problem, i stället för att fundera över vad man har gjort för att skapa en tillgänglig lärmiljö på den här skolan. 

– Hur har vi tänkt kring lokalerna? Hur har vi tänkt kring det pedagogiska upplägget och det sociala samspelet? Jobbar man med alla de här delarna så kommer man att se att mycket är strukturfrågor som man behöver ta hand om. 

Du är inne på att förändra lärarutbildningen. Rent konkret, vad tycker du att lärarna får lära sig? 

– Nu kom det in i speciallärar- och specialpedagogutbildningen att man ska få mer kunskap kring NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Det tror jag att man också självklart måste ha som en del i lärarutbildningen. Då får man med sig helt andra förutsättningar att tidigt upptäcka och se barn i behov av stöd. 

– Det låter på politikerna som att de tycker att det är en viktig fråga. Så det finns en chans att det i förlängningen kan komma. Men jag vill betona att det redan i dag finns stöd och råd att få från oss på SPSM. 

Intervjuerna med Fredrik Malmberg och Jiang Millington gjordes den 3 juli i Visby. Här kan du se och höra vad de andra skolprofilerna svarar i ”På språng”-intervjuerna.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons
Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons