Annons
SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”. Foto: Jonas Fond

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

Publicerad 10 augusti 2018

Relaterat

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. 
Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. 
Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

 

Skolvärlden mötte sex skolprofiler under årets politikervecka i Visby. I intervjuserien ”På språng med…” diskuterar Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) generaldirektör Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov” skolans bristande NPF-kunskaper.

Jiang Millington.Jiang Millington är själv förälder till ett barn med NPF och har länge varit aktiv inom föräldranätverket ”Barn i behov”, ett nätverk av föräldrar och andra engagerade vuxna som kämpar för att alla barn ska ha rätt till en schysst skolgång. Men nu har hon sadlat om till politiker och riksdagskandidat för Miljöpartiet. 

– Anledningen är att jag under väldigt många år har kämpat som en galning med att lyfta frågorna så att de syns mer i debatten och tas in i den politiska diskussionen. Jag har lagt ner mycket tid på att politikerna ska ta tag i våra frågor och till slut tänkte jag att jag inte kunde hålla på så här, säger hon.

Hur ser du på skolans roll i att skapa en förändring? 

– Det är ju den största påverkningsfaktorn vad gäller om man hamnar innanför eller utanför i samhället. Fixar du inte grundskolan då är lite loppet kört, säger Jiang Millington.  

Hur kan man arbeta bättre med inkludering i skolan? 

– Åh…det är så mycket som behöver göras på så otroligt många nivåer. Jag tror att på en nivå är det väldigt viktigt att man helt enkelt ändrar perspektivet från att man tänker att vi har barn som går i skolan och sedan har vi andra barn som det är problem med. 

Vad behövs för att lärarna ska få bättre förutsättningar att göra ett bra jobb på det här området? 

– Om man bara skulle få önsketänka och inte tänka på att det är lärarbrist eller brist på skolbyggnader och klassrum, då skulle man så klart vilja ha fler utbildade pedagoger och mindre klasser. Men också mycket större flexibilitet att kunna välja och jobba enskilt, eller i smågrupp, eller i storklass. 

Men om man ska tänka mer realistiskt då? 

– Ska man tänka mer realistisktså är det trots allt såatt huvudmännen och rektor har ett väldigt stort ansvar och en väldigt stor makt att påverka för hur situationen i skolan är. Om man till exempel jobbar med elevhälsan som en mycket mer aktiv del i skolans arbete så tror jag att man skulle kunna förebygga så otroligt mycket. Så man slipper de här brandkårsutryckningarna eller att man slipper ta de här barnen ut från sammanhanget. Man kan göra väldigt mycket om man jobbar mer i team i skolan, säger Jiang Millington.

Hur ser du på att alla lärare ska få mer kunskap om NPF på lärarutbildningen? 

– Just när det gäller NPF så är svårigheterna inom exekutiva funktioner och kognitiva funktionsnedsättningar så pass vanligt. Vi pratar om tio procent av elevgruppen. Det innebär att det de facto är flera stycken i varje klass som har det. 

Just för att mängden elever är så stor tror Jiang Millington att det är viktigt att man har någon slags baskunskap inom området.

– För om man inte förstår så förstår man inte heller vad det är man ska hjälpa till med. Och man kanske då gör feltolkningar av barnens attityder. 

Så alla lärare borde få de här kunskaparna på utbildningen? 

– Det korta svaret är ja. Det lite längre svaret är att jag tycker att det är viktigt. Samtidigt så tror jag att det snarare kanske handlar om en värderingsförskjutning. Vi måste gå från det här och tänka att vi har elever som vill vara i skolan och de är bra och sedan har vi andra elever som är vid sidan av, och som man ska skicka iväg på särlösningar eller som någon annan ska ta hand om, säger hon.

– Den skiftningen måste till. För jag tror att man kan göra ganska mycket där bara genom att tänka om. Att vi har de eleverna vi har och det är ganska fantastiskt att de är olika. Men det förutsätter självklart att lärarna får möjlighet att vara de lärare som de kan vara. Man kan inte vara ensam med 30 elever, det fattar vem som helst.

Fredrik Malmberg.I samma avsnitt av intervjuserien deltar även Fredrik Malmberg från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). I fjol utsågs han till ny generaldirektör för skolmyndigheten – efter att tidigare ha arbetat för Barnombudsmannen och Rädda Barnen.

Vilken är den viktigaste skolpolitiska frågan inför valet?

– Det är att alla elever kan nå sina mål i skolan, det är det absolut viktigaste. Vi ser i dag en situation där barn och elever inte går ut skolan med godkända betyg. Dels är det svårt för de barnen redan här och nu, men det skapar också dåliga möjligheter för de här barnen och eleverna i framtiden, säger Fredrik Malmberg.

Vad är det som brister i likvärdigheten i det svenska skolsystemet just nu? 

– Vi har precis (läs; i början av juli) lanserat en rapport som heter ”Villkor i utbildningen” och då kan vi se att det finns väldigt stora brister för många barn och elever med funktionsnedsättningar, och att många av dem får svårare förutsättningar att klara sin skolgång. Det handlar om stora skillnader mellan skolhuvudmän och mellan skolor, säger Fredrik Malmberg.

– Det man behöver göra är att fundera över hur det ser ut för varje elev och också se till hur man jobbar systematiskt på varje skola för att få den här tillgängliga lärarmiljön. 

Hur kan frågan tas vidare för att det ska bli en förändring tror du? 

– Väldigt mycket fokus är på skolan, och alla är överens om att det är viktigt med skolor där elever är trygga och når sina kunskapsmål. Det görs en hel del reformer som man hoppas ska ha effekt om tio år ungefär. Men jag är bekymrad över hur det ser ut för barn och unga i dag, och de kommande tio åren blir väldigt tuffa med lärartapp bland annat, säger han och fortsätter: 

– Vi behöver fundera mycket mer från skolmyndigheternas sida hur vi kan vända skolpyramiden, så att du har eleverna i fokus men också lärarna och elevhälsopersonal som ska göra den här förändringen möjlig. Hur ger vi dem rätt förutsättningar att klara sin uppgift? Där behöver skolmyndigheter bli mycket vassare. 

Fredrik Malmberg tror exempelvis att man runt om i landet behöver jobba med så kallade skolutvecklingskontor.

– Det är där vi skolmyndigheter tillsammans kommer närmare huvudmännen och ger stöd för att klara uppdraget. Säg att Skolinspektionen ser brister i hur man jobbar med en tillgänglig lärmiljö, då vore det ju helt naturligt att kunna haka på det stöd vi har. SPSM har nämligen verktyg och vi vet vad man behöver göra. Vi behöver haka mer in i varandra så att det blir tydligt. 

Hur kan man ge lärarna bättre förutsättningar att bedriva en likvärdig undervisning? 

– Det finns mycket vi behöver göra. En del som jag tror är otroligt viktig är att lärare får med sig rätt verktyg från början, och då pratar vi om lärarutbildningen. Det behöver ingå kunskap om funktionsnedsättningar och hur man ska jobba med extra anpassningar mycket mer än vad det görs nu. 

Sedan krävs det att man får fortbildning och att man får det här och nu, menar Fredrik Malmberg. 

– Samt att huvudmännen inte lämnar läraren ensam i den här situationen. För då blir det lätt så att man hamnar i att kanske se varje elev som en individ där man ser problem, i stället för att fundera över vad man har gjort för att skapa en tillgänglig lärmiljö på den här skolan. 

– Hur har vi tänkt kring lokalerna? Hur har vi tänkt kring det pedagogiska upplägget och det sociala samspelet? Jobbar man med alla de här delarna så kommer man att se att mycket är strukturfrågor som man behöver ta hand om. 

Du är inne på att förändra lärarutbildningen. Rent konkret, vad tycker du att lärarna får lära sig? 

– Nu kom det in i speciallärar- och specialpedagogutbildningen att man ska få mer kunskap kring NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Det tror jag att man också självklart måste ha som en del i lärarutbildningen. Då får man med sig helt andra förutsättningar att tidigt upptäcka och se barn i behov av stöd. 

– Det låter på politikerna som att de tycker att det är en viktig fråga. Så det finns en chans att det i förlängningen kan komma. Men jag vill betona att det redan i dag finns stöd och råd att få från oss på SPSM. 

Intervjuerna med Fredrik Malmberg och Jiang Millington gjordes den 3 juli i Visby. Här kan du se och höra vad de andra skolprofilerna svarar i ”På språng”-intervjuerna.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons