Annons
Foto: Erik Nylund

Så ska skolans tidstjuvar stoppas

Publicerad 15 september 2017

Fakta

Gör din egen lista

När tiden inte räcker till ska läraren tillsammans med sin chef gå igenom listan för att se vilka arbetsuppgifter som ska plockas bort. Tillsammans med kommunen har lärarfacken i Lund tagit fram en prioriteringslista över arbetsuppgifter.

Här hittar du listan för grundskolan.

  • Vakta nationella prov
  • Handledning för lärarstuderande
  • Rätta nationella prov
  • Arbetslagsmöten
  • Ämneslagsmöten
  • Uppföljning av elevers frånvaro
  • Ledighetsansökningar från elever
  • Utvecklingssamtal
  • Personalmöten/APT
  • Skolutvecklingsuppdrag
  • Läromedelshantering
  • Kompetensutveckling
  • Institutionsvård
  • Mentorskap
  • Ledamot i olika arbetsgrupper
  • Marknadsföring
  • Samtalsgrupp
  • Samtalsgruppsledare
  • Tillsyn
  • Undervisning
  • Föräldramöten
  • Ämnesansvarig
  • Ansvar för olika arbetsgrupper
  • Arbetslagsledare
  • Vikariera för andra lärare

Relaterat

Genom minskad arbetsbelastning och renodling ska läraryrket göras mer attraktivt.
– Skolan och undervisningen behöver organiseras om för att lärarnas arbetsmiljö ska kunna förbättras samtidigt som andelen obehöriga lärare ökar, säger Niclas Westin som är enhetschef på Skolverket.

Dagligen vittnar lärare runt om i Sverige om dålig arbetsmiljö, om stress, utbrändhet och ständigt ökande arbetsbelastning.

Häromåret konstaterade Skolverket i en rapport att ungefär häften av lärarna ofta eller alltid känner sig stressade i arbetet. Det som många lärare upplever som mest stressande är administration, dokumentation, för lite tid till planering av undervisningen och att många elever behöver extra stöd och hjälp.

Sedan 2010 har LR i Lund med hjälp av enkäter undersökt arbetsmiljön för LR-medlemmar inom kommunens grund- och gymnasieskolor.

Den senaste undersökningen (2016) visar bland annat på fortsatt ökande arbetsbörda.

  • Nästan hälften av de svarande uppgav att de har fått högre arbetsbelastning under det senaste året. 
  • 65 procent svarade att de inte hinner med sina arbetsuppgifter.
  • 81 procent uppgav att de haft besvär av stress under de senaste åren. Drygt hälften hade haft sömnproblem.

Robert Jivegård.– Det är skrämmande resultat. Våra undersökningar visar att lärarnas arbetsbelastning måste minska. För att vi ska få en rimlig arbetsbörda behöver vissa uppgifter helt enkelt plockas bort, säger Robert Jivegård som är huvudskyddsombud och kommunombud för LR i Lund.

Vilka arbetsuppgifter bör tas bort?

– Tillsammans med utbildningsförvaltningen har vi från lärarfackens sida tagit fram en prioriteringslista. Tanken är att när tiden inte räcker till, ska den enskilde läraren tillsammans med sin chef gå inom listan för att se vilka arbetsuppgifter som ska plockas bort.

Ingenting i skollagen säger att vi ska ha föräldramöten.

– Högst prioriterat är så klart undervisning och vad som direkt hör till den, till exempel planering och efterarbete. Det är en lärares centrala uppgift. Samtidigt finns det många arbetsuppgifter som vi gör i dag som kan tas bort eller utföras av annan personal. Ett tydligt sådant exempel är att vakta på nationella prov, säger Robert Jivegård. 

Föräldramöten?

– Det finns ingenting i skollagen som säger att vi ska ha föräldramöten eller att lärarna ska vara med på dem. Har lärarna hög arbetsbelastning, tycker jag inte att de behöver vara med på föräldramöten. Kärnan i vår verksamhet måste vara det som skollagen och Skolverket säger att vi ska göra och i det ingår inte föräldramöten.

Lunds kommuns prioriteringslista gäller än så länge bara för gymnasiet plus en internationell grundskola. Arbete pågår med att ta fram en lista för grundskolan som helhet.

Kan listorna också användas för att prioritera på gruppnivå och innan problem uppstår?

– Det kan man absolut göra. Det är också en fråga som vi från LR driver, säger Robert Jivegård.

Häromåret visade OECD i en studie att svenska lärare i årskurs 7–9 ägnar sig mer åt administration och mindre åt undervisning än lärare i jämförbara länder. 

2015 konstaterade Skolverket att svenska grundskolelärare använder ungefär en tredjedel av arbetstiden till att undervisa eleverna, en tiondel till att bedöma och dokumentera elevernas utveckling och lika mycket till planering av undervisningen. Drygt tio procent av arbetstiden går åt till administrativt och praktiskt kringarbete och resterande del till bland annat reflektion, kompetensutveckling, återkoppling till elever och föräldrar och förflyttningar.

– Det har inte gjorts någon uppföljning. Vi vet därför inte med säkerhet hur lärarnas arbetsdag har utvecklats, säger Niclas Westin som är enhetschef på Skolverket.

– Men det har skett en del förändringar av regelverken i syfte att minska administrationen för lärare, bland annat när det gäller nationella prov och skriftliga omdömen. Karriärtjänstereformen har också börjat sätta sig. På många håll har man fått igång kollegiala processer där försteläraren ofta har en central roll. Det kan ha inneburit en liten förändring till det bättre. Sedan har vi den ökande mängden av obehöriga lärare som på olika vis ökar arbetsbördan för de behöriga lärarna.

Lärarassistenter kan stötta lärarna.

Hur mycket av lärarnas arbetsuppgifter kan ersättas av andra i skolan?

– En del kan absolut utföras av andra, till exempel enklare dokumentation, frånvarorapportering, ställa ordning i klassrummet, plocka fram material och tillsyn under raster. Men jag tror att man förenklar alldeles för mycket om man tror att man kan låta andra än lärare ta hand om allt som inte direkt tillhör undervisningen. Däremot kan lärarassistenter och andra yrkesgrupper på olika sätt stötta lärarna så att de kan fokusera på sina kärnuppgifter, säger Niclas Westin. 

– Skolor har ofta varit organiserade så att lärare sköter sina sysslor själva. Utvecklingen går nu mot att man arbetar mer tillsammans. När jag har lyssnat på lärare som jobbar i skolor där man arbetar mer tillsammans, tycker de i regel att deras arbetssituation förbättrats avsevärt. Det bästa är inte alltid och i alla lägen att skära bort arbetsuppgifter. Man behöver ta ett helhetsgrepp på hur man organiserar skolans verksamhet.

När tiden inte räcker till, ska lärarna i Lund tillsammans med sina chefer prioritera de viktigaste arbetsuppgifterna och välja bort övriga. Så här ser deras  prioritering ut.Trots senare års diskussioner om lärarassistenter har Arbetsförmedlingen ingen statistik över hur många tjänster som utannonserats under det senaste året. Det beror på att lärarassistenter inte är ett specifikt yrke i den officiella yrkesklassificeringen, utan ingår i samma grupp som bland annat klassmormor, klassmorfar, ungdomsgårdsarbetare och kamratstödjare.

En enkätundersökning som Skolvärlden gjort bland ett 20-tal av Sveriges mellanstora kommuner visar på ett mycket varierande, ofta nyvaknat, intresse för att anställa lärar-assistenter. 

Jessica Ljung, HR-chef vid utbildningsförvaltningen i Gävle berättar:

– I dag har vi totalt tio lärarassistenter anställda, varav fyra är tillsvidareanställda och sex tidsbegränsat anställda.

Planerar ni att anställa fler lärarassistenter? 

– Det är inte aktuellt under läsåret 2017. Det kan bli aktuellt tidigast under 2018. Det pågår partsgemensamt arbete kring detta.

Sjöbo kommun har i dag inte några lärarassistenter anställda inom grundskolan. I Umeå arbetar det tre lärarassistenter inom den kommunala grund- och gymnasieskolan. Det finns inga planer på att utöka antalet.

Varbergs grundskolechef Joachim Wadström berättar att kommunen i dag inte har några lärarassistenter anställda.

– Men i samarbete med Katrinebergs folkhögskola tar vi emot sex lärarassistentspraktikanter. Vi vill med samarbetet öppna upp för en möjlighet att införa lärar-assistenter i kommunen, säger han.

Viktoria Näsvall, HR-specialist på barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstad, berättar att man kommer att se över behovet av lärarassistenter.

Håkan Persson, utvecklingschef på Ystads gymnasium, säger att man från och med i höst har två elevstödjare och två mentorsansvariga anställda. Ingen av dem är lärarutbildad.

– Vi kallar inte dessa funktioner för ”lärarassistenter” men i deras uppdrag ingår att arbeta med frågor som lärare kan hamna i och ska hantera. På så vis kan man se dem som lärarassistenter, säger Håkan Persson.

Lärare ska inte användas som diversearbetare.

I en diskussion i Sveriges Radios ”Studio Ett” i augusti i år, med bland andra Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond, sa Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning:

– Lärare ska inte användas som diversearbetare, utan det som de är utbildade för. Mellan 10–15 procent av lärarnas arbetstid i grundskolan går åt till administration eller ordningsfrågor som skulle kunna skötas av andra yrkeskategorier. Det är viktigt att vi lyfter av administrativa pålagor som tar tid från undervisningen.

Åsa Fahlén.Hon får medhåll av LR:s ordförande Åsa Fahlén.

– I dag är det ganska mycket av många lärares tid som läggs på saker och ting som inte har med undervisning att göra, till exempel att agera rastvakt, servera frukost, städa lektionssalar, tillverka eget material, vakta på och rätta nationella prov, sköta frånvarorapportering, fixa teknisk utrustning som strular och en massa administrativa uppgifter, säger Åsa Fahlén.

Vore inte en enkel första åtgärd att digitalisera de nationella proven och ta in externa provvakter?

– Jo, och det är en utveckling som måste komma. I dag är de nationella proven en stor uppgift för många lärare.

Bör föräldramötena läggas ner?

– Det är något som bör diskuteras lokalt. Förhållandena kan variera mycket mellan skolor, inte minst beroende på elevernas ålder. Men det bör vara skolledningarna som ansvarar och organiserar föräldramötena. Lärarnas roll bör minimeras, menar Åsa Fahlén. 

Hon säger att det krävs en tydligare statlig styrning för att lärarnas arbetsmiljö ska bli bättre.

– Det skulle minska utrymmet för kommuner och andra huvudmän att hitta på egna regler och arbetsuppgifter åt lärarna. I dag kan det vara svårt för en rektor att säga nej när skolförvaltningen kommer med olika enkäter som ska fyllas i, med krav på att det ska genomföras projekt kring olika frågor, för en säker trafik till exempel. Det är oftast i grunden bra saker, men till slut blir det för mycket.

– Samtidigt som det tillkommit en mängd nya arbetsuppgifter och krav, utan att några gamla tagits bort, har det skurits ner på bland annat expeditionspersonal, vaktmästeri, elevhälsa och måltidspersonal. Arbetsuppgifterna har lagts på lärarna, säger Åsa Fahlén.

Vad bör man göra?

– Börja med att renodla läraruppdraget. Det skulle ge lärarna en rimligare arbetssituation och möjlighet att göra ett bättre jobb.  

Kan lärarassistenter lösa en del av lärarbristen?

– Ja, genom att en renodling av läraruppdraget kan bidra till att fler stannar kvar i läraryrket och fler väljer att utbilda sig till lärare. Men det går inte att lägga på lärarna mer undervisning.

– Det finns en del lärare som har delade tjänster där de, förutom att undervisa, är mentorer, IT-ansvariga, programsamordnare eller liknande. En del gör det av intresse, andra för att de tycker att det är skönt att göra något annat än att undervisa. Sannolikt finns det en viss dold lärarkapacitet som kan frigöras med hjälp av fler yrkesgrupper i skolan, men den är inte så stor som många tror och hoppas, säger Åsa Fahlén.

Det största missnöjet gäller arbetsmiljön.

Hösten 2016 fanns det 99 336 lärare i tjänst på de svenska grundskolorna och 34 476 på gymnasieskolorna, enligt Skolverkets statistik. Enligt statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S), används 10–15 procent av lärarnas arbetstid till annat än vad de är utbildade för.

Sedan 2010 har LR i Lund undersökt arbetsmiljön för LR-medlemmar inom kommunens grund- och gymnasieskolor. Den senaste undersökningen (2016) visar bland annat detta.Innebär det att det finns en dold lärarreserv på 15 000 lärare?

– Nej, det går inte att räkna så. Det största missnöjet bland lärarna gäller arbetsmiljön och arbetssituationen. Jag tror att man med hjälp av fler lärarassistenter, socialpedagoger och andra yrkesgrupper i skolan kan underlätta lärarnas vardag så att de kan ge eleverna en så bra undervisning som möjligt. Det är det som man ska fokusera på, säger Skolverkets Niclas Westin.

Vad har hänt om fem år?

– Allt talar för att behörigheten sjunker, trots att det redan är en väldigt utmanande situation på många håll. Skillnaderna kommer dessutom att förstärkas mellan olika delar av Sverige. Landet dras isär ännu mer i detta avseende.

– Det går helt enkelt inte att fortsätta som förut. Bristen på behöriga lärare kommer att tvinga fram en förändring. Vi måste se över hur vi organiserar skolan och undervisningen i en situation där vi har färre och färre behöriga lärare och fler och fler obehöriga, säger Niclas Westin.

Hur?

– Första steget är att se till så att arbetsmiljön förbättras så att inte fler legitimerade lärare lämnar skolan. Fler ungdomar behöver söka till läraryrket, och lärare som har lämnat skolan i förtid, behöver lockas tillbaka.

– Jag tror också att man måste överge tanken på en lärare – ett klassrum. Det finns en tradition i skolan som går ut på att lärarna i stor utsträckning sköter sig själva. Förutom att forskning visar att det rent allmänt inte är ett framgångsrecept, fungerar det inte i en situation med många obehöriga lärare som inte självständigt får ansvara för undervisningen och sätta betyg. Frågan är därför hur skolan ska organiseras så att de behöriga lärarna har en bra arbetsmiljö och goda förutsättningar att göra sitt arbete när de också ska fungera som mentorer och stötta ett växande antal obehöriga lärare, säger Niclas Westin. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons