Annons
Foto: Erik Nylund

Så ska skolans tidstjuvar stoppas

Publicerad 15 september 2017

Fakta

Gör din egen lista

När tiden inte räcker till ska läraren tillsammans med sin chef gå igenom listan för att se vilka arbetsuppgifter som ska plockas bort. Tillsammans med kommunen har lärarfacken i Lund tagit fram en prioriteringslista över arbetsuppgifter.

Här hittar du listan för grundskolan.

  • Vakta nationella prov
  • Handledning för lärarstuderande
  • Rätta nationella prov
  • Arbetslagsmöten
  • Ämneslagsmöten
  • Uppföljning av elevers frånvaro
  • Ledighetsansökningar från elever
  • Utvecklingssamtal
  • Personalmöten/APT
  • Skolutvecklingsuppdrag
  • Läromedelshantering
  • Kompetensutveckling
  • Institutionsvård
  • Mentorskap
  • Ledamot i olika arbetsgrupper
  • Marknadsföring
  • Samtalsgrupp
  • Samtalsgruppsledare
  • Tillsyn
  • Undervisning
  • Föräldramöten
  • Ämnesansvarig
  • Ansvar för olika arbetsgrupper
  • Arbetslagsledare
  • Vikariera för andra lärare

Relaterat

Genom minskad arbetsbelastning och renodling ska läraryrket göras mer attraktivt.
– Skolan och undervisningen behöver organiseras om för att lärarnas arbetsmiljö ska kunna förbättras samtidigt som andelen obehöriga lärare ökar, säger Niclas Westin som är enhetschef på Skolverket.

Dagligen vittnar lärare runt om i Sverige om dålig arbetsmiljö, om stress, utbrändhet och ständigt ökande arbetsbelastning.

Häromåret konstaterade Skolverket i en rapport att ungefär häften av lärarna ofta eller alltid känner sig stressade i arbetet. Det som många lärare upplever som mest stressande är administration, dokumentation, för lite tid till planering av undervisningen och att många elever behöver extra stöd och hjälp.

Sedan 2010 har LR i Lund med hjälp av enkäter undersökt arbetsmiljön för LR-medlemmar inom kommunens grund- och gymnasieskolor.

Den senaste undersökningen (2016) visar bland annat på fortsatt ökande arbetsbörda.

  • Nästan hälften av de svarande uppgav att de har fått högre arbetsbelastning under det senaste året. 
  • 65 procent svarade att de inte hinner med sina arbetsuppgifter.
  • 81 procent uppgav att de haft besvär av stress under de senaste åren. Drygt hälften hade haft sömnproblem.

Robert Jivegård.– Det är skrämmande resultat. Våra undersökningar visar att lärarnas arbetsbelastning måste minska. För att vi ska få en rimlig arbetsbörda behöver vissa uppgifter helt enkelt plockas bort, säger Robert Jivegård som är huvudskyddsombud och kommunombud för LR i Lund.

Vilka arbetsuppgifter bör tas bort?

– Tillsammans med utbildningsförvaltningen har vi från lärarfackens sida tagit fram en prioriteringslista. Tanken är att när tiden inte räcker till, ska den enskilde läraren tillsammans med sin chef gå inom listan för att se vilka arbetsuppgifter som ska plockas bort.

Ingenting i skollagen säger att vi ska ha föräldramöten.

– Högst prioriterat är så klart undervisning och vad som direkt hör till den, till exempel planering och efterarbete. Det är en lärares centrala uppgift. Samtidigt finns det många arbetsuppgifter som vi gör i dag som kan tas bort eller utföras av annan personal. Ett tydligt sådant exempel är att vakta på nationella prov, säger Robert Jivegård. 

Föräldramöten?

– Det finns ingenting i skollagen som säger att vi ska ha föräldramöten eller att lärarna ska vara med på dem. Har lärarna hög arbetsbelastning, tycker jag inte att de behöver vara med på föräldramöten. Kärnan i vår verksamhet måste vara det som skollagen och Skolverket säger att vi ska göra och i det ingår inte föräldramöten.

Lunds kommuns prioriteringslista gäller än så länge bara för gymnasiet plus en internationell grundskola. Arbete pågår med att ta fram en lista för grundskolan som helhet.

Kan listorna också användas för att prioritera på gruppnivå och innan problem uppstår?

– Det kan man absolut göra. Det är också en fråga som vi från LR driver, säger Robert Jivegård.

Häromåret visade OECD i en studie att svenska lärare i årskurs 7–9 ägnar sig mer åt administration och mindre åt undervisning än lärare i jämförbara länder. 

2015 konstaterade Skolverket att svenska grundskolelärare använder ungefär en tredjedel av arbetstiden till att undervisa eleverna, en tiondel till att bedöma och dokumentera elevernas utveckling och lika mycket till planering av undervisningen. Drygt tio procent av arbetstiden går åt till administrativt och praktiskt kringarbete och resterande del till bland annat reflektion, kompetensutveckling, återkoppling till elever och föräldrar och förflyttningar.

– Det har inte gjorts någon uppföljning. Vi vet därför inte med säkerhet hur lärarnas arbetsdag har utvecklats, säger Niclas Westin som är enhetschef på Skolverket.

– Men det har skett en del förändringar av regelverken i syfte att minska administrationen för lärare, bland annat när det gäller nationella prov och skriftliga omdömen. Karriärtjänstereformen har också börjat sätta sig. På många håll har man fått igång kollegiala processer där försteläraren ofta har en central roll. Det kan ha inneburit en liten förändring till det bättre. Sedan har vi den ökande mängden av obehöriga lärare som på olika vis ökar arbetsbördan för de behöriga lärarna.

Lärarassistenter kan stötta lärarna.

Hur mycket av lärarnas arbetsuppgifter kan ersättas av andra i skolan?

– En del kan absolut utföras av andra, till exempel enklare dokumentation, frånvarorapportering, ställa ordning i klassrummet, plocka fram material och tillsyn under raster. Men jag tror att man förenklar alldeles för mycket om man tror att man kan låta andra än lärare ta hand om allt som inte direkt tillhör undervisningen. Däremot kan lärarassistenter och andra yrkesgrupper på olika sätt stötta lärarna så att de kan fokusera på sina kärnuppgifter, säger Niclas Westin. 

– Skolor har ofta varit organiserade så att lärare sköter sina sysslor själva. Utvecklingen går nu mot att man arbetar mer tillsammans. När jag har lyssnat på lärare som jobbar i skolor där man arbetar mer tillsammans, tycker de i regel att deras arbetssituation förbättrats avsevärt. Det bästa är inte alltid och i alla lägen att skära bort arbetsuppgifter. Man behöver ta ett helhetsgrepp på hur man organiserar skolans verksamhet.

När tiden inte räcker till, ska lärarna i Lund tillsammans med sina chefer prioritera de viktigaste arbetsuppgifterna och välja bort övriga. Så här ser deras  prioritering ut.Trots senare års diskussioner om lärarassistenter har Arbetsförmedlingen ingen statistik över hur många tjänster som utannonserats under det senaste året. Det beror på att lärarassistenter inte är ett specifikt yrke i den officiella yrkesklassificeringen, utan ingår i samma grupp som bland annat klassmormor, klassmorfar, ungdomsgårdsarbetare och kamratstödjare.

En enkätundersökning som Skolvärlden gjort bland ett 20-tal av Sveriges mellanstora kommuner visar på ett mycket varierande, ofta nyvaknat, intresse för att anställa lärar-assistenter. 

Jessica Ljung, HR-chef vid utbildningsförvaltningen i Gävle berättar:

– I dag har vi totalt tio lärarassistenter anställda, varav fyra är tillsvidareanställda och sex tidsbegränsat anställda.

Planerar ni att anställa fler lärarassistenter? 

– Det är inte aktuellt under läsåret 2017. Det kan bli aktuellt tidigast under 2018. Det pågår partsgemensamt arbete kring detta.

Sjöbo kommun har i dag inte några lärarassistenter anställda inom grundskolan. I Umeå arbetar det tre lärarassistenter inom den kommunala grund- och gymnasieskolan. Det finns inga planer på att utöka antalet.

Varbergs grundskolechef Joachim Wadström berättar att kommunen i dag inte har några lärarassistenter anställda.

– Men i samarbete med Katrinebergs folkhögskola tar vi emot sex lärarassistentspraktikanter. Vi vill med samarbetet öppna upp för en möjlighet att införa lärar-assistenter i kommunen, säger han.

Viktoria Näsvall, HR-specialist på barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstad, berättar att man kommer att se över behovet av lärarassistenter.

Håkan Persson, utvecklingschef på Ystads gymnasium, säger att man från och med i höst har två elevstödjare och två mentorsansvariga anställda. Ingen av dem är lärarutbildad.

– Vi kallar inte dessa funktioner för ”lärarassistenter” men i deras uppdrag ingår att arbeta med frågor som lärare kan hamna i och ska hantera. På så vis kan man se dem som lärarassistenter, säger Håkan Persson.

Lärare ska inte användas som diversearbetare.

I en diskussion i Sveriges Radios ”Studio Ett” i augusti i år, med bland andra Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond, sa Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning:

– Lärare ska inte användas som diversearbetare, utan det som de är utbildade för. Mellan 10–15 procent av lärarnas arbetstid i grundskolan går åt till administration eller ordningsfrågor som skulle kunna skötas av andra yrkeskategorier. Det är viktigt att vi lyfter av administrativa pålagor som tar tid från undervisningen.

Åsa Fahlén.Hon får medhåll av LR:s ordförande Åsa Fahlén.

– I dag är det ganska mycket av många lärares tid som läggs på saker och ting som inte har med undervisning att göra, till exempel att agera rastvakt, servera frukost, städa lektionssalar, tillverka eget material, vakta på och rätta nationella prov, sköta frånvarorapportering, fixa teknisk utrustning som strular och en massa administrativa uppgifter, säger Åsa Fahlén.

Vore inte en enkel första åtgärd att digitalisera de nationella proven och ta in externa provvakter?

– Jo, och det är en utveckling som måste komma. I dag är de nationella proven en stor uppgift för många lärare.

Bör föräldramötena läggas ner?

– Det är något som bör diskuteras lokalt. Förhållandena kan variera mycket mellan skolor, inte minst beroende på elevernas ålder. Men det bör vara skolledningarna som ansvarar och organiserar föräldramötena. Lärarnas roll bör minimeras, menar Åsa Fahlén. 

Hon säger att det krävs en tydligare statlig styrning för att lärarnas arbetsmiljö ska bli bättre.

– Det skulle minska utrymmet för kommuner och andra huvudmän att hitta på egna regler och arbetsuppgifter åt lärarna. I dag kan det vara svårt för en rektor att säga nej när skolförvaltningen kommer med olika enkäter som ska fyllas i, med krav på att det ska genomföras projekt kring olika frågor, för en säker trafik till exempel. Det är oftast i grunden bra saker, men till slut blir det för mycket.

– Samtidigt som det tillkommit en mängd nya arbetsuppgifter och krav, utan att några gamla tagits bort, har det skurits ner på bland annat expeditionspersonal, vaktmästeri, elevhälsa och måltidspersonal. Arbetsuppgifterna har lagts på lärarna, säger Åsa Fahlén.

Vad bör man göra?

– Börja med att renodla läraruppdraget. Det skulle ge lärarna en rimligare arbetssituation och möjlighet att göra ett bättre jobb.  

Kan lärarassistenter lösa en del av lärarbristen?

– Ja, genom att en renodling av läraruppdraget kan bidra till att fler stannar kvar i läraryrket och fler väljer att utbilda sig till lärare. Men det går inte att lägga på lärarna mer undervisning.

– Det finns en del lärare som har delade tjänster där de, förutom att undervisa, är mentorer, IT-ansvariga, programsamordnare eller liknande. En del gör det av intresse, andra för att de tycker att det är skönt att göra något annat än att undervisa. Sannolikt finns det en viss dold lärarkapacitet som kan frigöras med hjälp av fler yrkesgrupper i skolan, men den är inte så stor som många tror och hoppas, säger Åsa Fahlén.

Det största missnöjet gäller arbetsmiljön.

Hösten 2016 fanns det 99 336 lärare i tjänst på de svenska grundskolorna och 34 476 på gymnasieskolorna, enligt Skolverkets statistik. Enligt statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S), används 10–15 procent av lärarnas arbetstid till annat än vad de är utbildade för.

Sedan 2010 har LR i Lund undersökt arbetsmiljön för LR-medlemmar inom kommunens grund- och gymnasieskolor. Den senaste undersökningen (2016) visar bland annat detta.Innebär det att det finns en dold lärarreserv på 15 000 lärare?

– Nej, det går inte att räkna så. Det största missnöjet bland lärarna gäller arbetsmiljön och arbetssituationen. Jag tror att man med hjälp av fler lärarassistenter, socialpedagoger och andra yrkesgrupper i skolan kan underlätta lärarnas vardag så att de kan ge eleverna en så bra undervisning som möjligt. Det är det som man ska fokusera på, säger Skolverkets Niclas Westin.

Vad har hänt om fem år?

– Allt talar för att behörigheten sjunker, trots att det redan är en väldigt utmanande situation på många håll. Skillnaderna kommer dessutom att förstärkas mellan olika delar av Sverige. Landet dras isär ännu mer i detta avseende.

– Det går helt enkelt inte att fortsätta som förut. Bristen på behöriga lärare kommer att tvinga fram en förändring. Vi måste se över hur vi organiserar skolan och undervisningen i en situation där vi har färre och färre behöriga lärare och fler och fler obehöriga, säger Niclas Westin.

Hur?

– Första steget är att se till så att arbetsmiljön förbättras så att inte fler legitimerade lärare lämnar skolan. Fler ungdomar behöver söka till läraryrket, och lärare som har lämnat skolan i förtid, behöver lockas tillbaka.

– Jag tror också att man måste överge tanken på en lärare – ett klassrum. Det finns en tradition i skolan som går ut på att lärarna i stor utsträckning sköter sig själva. Förutom att forskning visar att det rent allmänt inte är ett framgångsrecept, fungerar det inte i en situation med många obehöriga lärare som inte självständigt får ansvara för undervisningen och sätta betyg. Frågan är därför hur skolan ska organiseras så att de behöriga lärarna har en bra arbetsmiljö och goda förutsättningar att göra sitt arbete när de också ska fungera som mentorer och stötta ett växande antal obehöriga lärare, säger Niclas Westin. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Annons

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Annons
Annons
Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Annons
Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Målet: Bästa sparkommun 2020

Fackligt

Lärarfackens nya kampanj: Ge oss dina bästa tips för att spara på skolan!
– Det är en travesti på det besinningslösa sparandet, säger Åsa Elfving på LR.

Isak Skogstad lämnar skoldebatten – blir politisk expert för Liberalerna

Politik

– Man kan inte vara skoldebattör hela livet, säger Isak Skogstad till Skolvärlden.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Kommunens beslut slår mot 98 procent av skolans elever

NPF

”Smockan kommer att bli stor och vi kan inte trolla med knäna”, säger Helleborusskolans rektor Johan Danielsson.

Debatt

Debatt: ”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

”Sex argument för att Bibeln ger mäktig kunskap”

Debatt

”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet

Kommentera

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Så undviker du att jobba gratis

Arbetstid

Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid.

”Vi lärare måste bli bättre på att säga stopp”

Arbetsmiljö

Lärarupprorets företrädare uppmanar lärare att sluta jobba gratis i november.

Antalet fackligt anslutna på friskolejätten ökar i rekordfart

Fackligt

På friskolor är färre lärare anslutna till facket. Men inom IES växer medlemsantalet nu rekordsnabbt.

Nya siffror: Så många lärarstudenter fattas

Lärarbristen

Det kommer att vara brist på studenter inom samtliga lärarinriktningar de närmaste15 åren, och behovet växer.

Gymnasielärare prisas för arbete kring tvålärarskap

Lärarpris

Lärarna Marie Gilbertsson och Magdalena Lind tilldelas Helgepriset. 

Lågaffektivt bemötande

”Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder”

Lågaffektivt bemötande

”När debatten blir så svart eller vit som vi på senare tid har sett kring lågaffektivt bemötande missar den ofta perspektivet som kallas fronesis”, skriver Alexander Skytte.

Ordbråk efter profilernas debatt om lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Efter TV-sändningen fortsatte den livliga diskussionen mellan Bo Hejlskov Elvén och Isak Skogstad.

”Nej, barn gör inte rätt om de kan”

Debatt

”Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar”, skriver läraren Andreas Carlsson.

Kommentera

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

5 anledningar att undervisa på komvux

Vuxenutbildning

”Studiero, ingen betygshets, erfarenhet... Är du fortfarande nyfiken, eller har du blivit bortskrämd?” David Haas slår ett slag för att bli vuxlärare.

Debatt

4 enkla sätt: Så ska skolan ge klimatfrågan högsta prioritet

Debatt

”Varje elev har rätt att få uppfatta vidden av klimatkrisen så att hen ges möjlighet att själva agera och engagera sig”, skriver NO-läraren Emma Ådahl.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kö till lärarlegitimation – nya lärare drabbas

Lärarlegitimation

Skolverket håller inte tiden. Fler än 1 500 lärare har väntat längre än fyra månader på sin legitimation.

Debatt

”Får Skolverket hållas har vi en generation utan kunskaper”

Debatt

”Om Skolverkets förslag till nya kursplaner går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD).

Kommentera

Kornhall: Jag fick med egna ögon se vad som gjort Vårbyskolan till en så bra skola

Skolutveckling

”Mitt möte med Vårbyskolan var så intressant eftersom det blottade en del saker som jag tycker det finns anledning att belysa”, skriver Per Kornhall.

Likvärdighet

Så kan lärare lyckas med sambedömning

Sambedömning

Specialpedagogen Helena Wallberg ger sina tips på hur lärare kan lyckas med sambedömning.

Här kan tre terminer bli verklighet nästa läsår

Skolsystemet

Två kommuner vill testa ett kortare sommarlov.

Särskilt stöd

SPSM: Minskningen av särskilt stöd är naturlig

Särskilt stöd

Andelen elever som får särskilt stöd i grundskolan minskar, enligt siffror från Skolverket. Enligt SPSM är minskningen helt i sin ordning.
 

Här riskerar undervisningstiden öka när kommunen sparar

Undervisningstid

En lokal överenskommelse i Uddevalla kom till när USK:en försvann – begränsade arbetsgivarens rätt att öka lärarnas undervisningstid.

Kommunen betalade 2,6 miljoner för lärar-app som ingen vill ha

Digitalisering

Appen som ska effektivisera lärarnas arbete förbryllar facket.
– Det är pengar i sjön, säger Gunnar Hermansson på LR i Uddevalla.

Debatt

”Utveckla samarbetet mellan skola och föräldrar kring läxor”

Hemläxor

Debattören menar att ett utvecklat samarbete skulle skapa förusättningar för elever att lyckas.

Kommentera

Larm om osäker arbetsmiljö för kemilärare: ”Kan vara farlig”

Arbetsmiljö

Många kemilärare upplever en stor stress av att kemikaliehanteringen är bristfällig på skolan, menar Kemilärarnas resurscentrum.

Läslov

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Det visar Skolvärldens granskning.

Hot och våld mot lärare

Misstänkt tystnadskultur bakom färre anmälningar

Hot och våld

Anmälningarna har minskat på Hjulsta grundskola och Arbetsmiljöverket har konstaterat att skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder. Samtidigt rapporteras det om en tystnadskultur på skolan som kan ha påverkat anmälningsnedgången.

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Studie- och yrkesvägledning

David Spak är ”Årets vägledare”: Det bästa är att få skapa förändring

SYV

Skolvärldens bloggare David Spak prisas för sitt engagemang.

Blogg

Per Kornhall: Rör inte våra lärarutbildningar – men gör om dem!

Skolutveckling

Skolan i Färjestaden ingår i försöksverksamheten med lärarutbildning och övningsskolor. Per Kornhall besökte skolan – och imponerades av både ledning och medarbetare. 

Sexornas betyg fortsätter falla

Betyg

Andelen elever i årskurs sex som får godkänt i alla ämnen sjönk för fjärde året i rad. Våren 2019 var det största tappet hittills.

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor brister i digital kompetens: ”Är fortfarande rädda”

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor följer inte läroplanens riktlinjer om digitala verktyg. 

Forskning

Forskning: Lärares egen lärprocess avgörande för att höja eleverna

Lärande

För att lyckas förbättra elevernas resultat krävs att lärare får rätt förutsättningar, det menar forskaren Sara Engvall.

Debatt

”Lärare behöver assistenter – men bara med pedagogisk utbildning”

Debatt

”Med undervisningsassistenter får den legitimerade läraren en person till i klassrummet och eleverna någon som är utbildad, någon som har läst pedagogik och ämnet och kan undervisa”, föreslår rektor Jens West.

Kommentera
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons