Annons

Stor enkät: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Publicerad 27 december 2017

Relaterat

Del 1 Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
Skolvärlden ställde frågorna till landets lärare, forskare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra personer i skolans värld. Här är deras svar.

Marcus Samuelsson, leg. lärare i slöjd och disputerad forskare i pedagogik

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Att fler och fler, praktiker i kommuner och på enskilda skolor, lärarutbildare och forskare såväl som privata aktörer och politiker på kommunal och riksnivå tänkt på och talat om hur avgörande lärares ledarskap är för elevers utveckling och lärande såväl för skolklimat och mobbning. Detta gäller såväl det förebyggande, det dagliga och det uppföljande arbetet för att åstadkomma lust, vilja och förändring hos enskilda och grupper av barn.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Fastän det alltjämt finns utvecklingsbehov för skolan som institution eller organisation önskar jag arbetsro för alla dem som arbetar däri. Att till exempel lärare får möjlighet att identifiera vad de är bra på, möjlighet att göra mer av det, liksom vad de ännu inte är bra på och hur de ska kunna bli bra på det. På både individ, grupp och organisationsnivå. På samma sätt att rektor får eller tar vara på möjligheten att upptäcka vad lärare är bra på och vad de är mindre bra på klassrumsobservationer och återkoppling till sina lärare. Jag har generellt stor tilltro till lärares och skolledares förmåga att identifiera och samverka för utveckling, eller kollegialt lärande. 

 

Fredrik Astin, SO-lärare på högstadiet på Fenestra Centrum i Göteborg.

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det viktigaste för mig var att min son började ettan och min dotter började fyran. Dessutom var det bra att skolkommissionens slutbetänkande äntligen blev klart. Förväntningarna på kommissionens arbete var stort och flera intressanta slutsatser finns med där.  Det var även viktigt att #tystiklassen och #ickegodkänt uppmärksammades.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Det jag önskar mig av 2018 är att mina barn, och även alla andras barn, kommer känna sig trygga, glada och känna lust för att lära sig nya saker i skolan. Dessutom hoppas jag att det inte bara blir prat utan även verkstad kring skolkommissionens idéer. En viktig fråga för mig är att vi måste fortsätta stärka lärarprofessionen. Läraryrket måste få vara ett yrke som ger mer än det tär. Det är viktigt att läraryrket blir kreativt istället för att fokus hamnar på administration. Lärare måste få möjligheten att förfina sin undervisning. Det tjänar elever, lärare, föräldrar och samhället på i långa loppet.

 

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– #metoo är det viktigaste som hänt skolan – och samhället – under året. I alla tider har vi kvinnor utsatts för sexuella trakasserier och kränkningar och alltför länge reagerat genom att lägga skulden på oss själva. Nu är det dags att vi slutar skämmas och lägger skammen där den här hemma – hos dem som utsätter andra för kränkningar. Jag hoppas att vi om några år kommer att titta tillbaka på det här och säga att ”tänk att den här #metoo-kampanjen och kvinnors och mäns hårda arbete för ökad jämställdhet medförde att vi slutade normalisera sexuella kräkningar”. Jag kommer att göra allt som står i min makt för att det blir så.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar mig att skolan får ta steg bort från dagens marknadsstyrning till en skola som har fokus på kunskap och bildning. En skola där lärare får fokusera på kunskap och bildning och inte på marknadsföring, söktryck och glädjebetyg.

 

Barbro Westlund, filosofie doktor i didaktik; lektor i läs- och skrivutveckling

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– PIRLS 2016, som nyligen publicerades, visar att svenska elever i åk 4 har god läsförståelse, även om vi inte tillhör toppskiktet. Det är ett styrkebesked. Samtidigt står vi inför flera utmaningar, som att skolan inte kompenserar tillräckligt för olika hembakgrund, det är stora skillnader mellan pojkar och flickors läsförståelse och endast 18 % av eleverna uppger att de tycker mycket om att läsa. Dessutom: Enbart 36 % av lärarna uppger att de själva läser barn- eller ungdomslitteratur i kompetenssyfte minst en gång i månaden och 17 % läser aldrig barn- och ungdomsböcker. Detta är en viktig väckarklocka för både skolan och i lärarutbildningen!

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag hoppas att viktiga skolfrågor inte blir ett politiskt slagträ inför valet. Tänk om vi kunde etablera ett svenskt läsforskningscentrum, dit lärare, men också politiker och tjänstemän kunde vända sig med sina funderingar! En förutsättning för att sådan tankesmedja av forskare skulle fungera är att den inte är beroende av svängningar i skolpolitiken, utan bygger på det som står i skollagen, nämligen att undervisningen ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Då krävs långsiktig planering och långsiktiga satsningar. Jag önskar också att vi kraftfullt lyckas motarbeta den främlingsfientlighet som alltmer verkar sprida sig både i skolan och i samhället.

 

Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Vi har fått två viktiga styrkebesked om svensk skola genom de internationella undersökningarna PIRLS och ICCS. Svenska fjärdeklassare är bland de bästa på läsning och åttondeklassarna bland de bästa på samhälls- och demokratikunskaper. Tillsammans med de förbättrade resultaten i PISA och TIMSS stärks bilden av att den svenska skolan är på rätt väg. Många lärare och elever gör ett fantastiskt jobb och jag hoppas att vi nu kan lyfta bort krisstämpeln från skolan. Det finns stora problem i vissa skolor som har tuffa förutsättningar. De skolorna måste få allt stöd de behöver, men svensk skola som helhet är inte i kris.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att få bukt med lärarbristen är en ödesfråga för skolan och samhället. Att lyckas möta skolans utmaningar står och faller med att det finns tillräckligt många engagerade och behöriga lärare. Därför är min tveklöst största önskan att fler ska söka sig till det fantastiska yrke som läraryrket är. Vi behöver få fler unga att söka till lärarutbildningarna och fler lärare behöver välja att stanna i skolan och återvända till yrket. Det måste bli mer attraktivt att vara lärare och då är det helt avgörande att vi och alla andra som har inflytande över skolan, inte minst lärarnas arbetsgivare, ser till att skolan blir en attraktiv arbetsplats. Lärare måste ges förutsättningar att göra ett bra jobb.

 

Daniel Johansson, speciallärare på Sandgärdskolan i Borås

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det viktigaste som hände i skolvärlden under 2017 var att regeringen beslutade att utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska bli ett obligatoriskt inslag för alla som läser till speciallärare och specialpedagog. En högre kunskapsnivå om exempelvis ADHD och autism och vilka pedagogiska konsekvenser de kan ge är ett mycket viktigt steg mot att göra Sveriges skolor mer tillgängliga för barn med NPF. Speciallärare och specialpedagoger kommer i och med detta beslut att bli ännu tydligare bärare av den fördjupade kunskap om funktionsnedsättningar som varje skola behöver.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Under 2018 önskar jag att alla vi som arbetar i skolans värld blir ännu vassare på att möta de barn som inte riktigt verkar passa in i mallen. Trots alla engagerade och kompetenta pedagoger som finns i Sverige är det fortfarande alldeles för många barn med funktionsnedsättningar som möter ett skolsystem som inte anpassar sig efter deras behov. Alldeles för många barn lämnar den svenska grundskolan utan fullständiga betyg och behörighet till ett nationellt program på gymnasiet. Vi kan bättre. Låt oss, efter en välförtjänt ledighet med klappar och Kalle Anka och raketer och champagne, arbeta ännu mer kreativt för att skapa en flexiblare och mer tillgänglig skola för dessa barn! God jul och gott nytt år!

 

Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Som många andra, väntade även jag på Skolkommissionens slutbetänkande och vad det skulle innehålla. Där fanns också flera intressanta och goda förslag, som bland annat viktad elevpeng beroende på elevunderlagets socioekonomiska bakgrund. och förslaget på modell för finansiering, som innebär ett större statligt ansvarstagande. Det senare, ytterligare ett bevis på misstaget att kommunalisera den svenska skolan. Förvånande var dock betänkandets tystnad kring vinstintresse, där man helt tycktes ha avskärmat sig från den offentliga diskussion som pågått. Att man inte alls tar upp målkonflikten mellan utbildningskvalitet och vinstuttag är förbluffande. Att skolans resurser till fullo används för verksamhetens tänkta ändamål, borde väl vara en självklarhet.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag hoppas att tilltron till professionen återvänder. Att lärare och studie- och yrkesvägledare får möjligheter att utföra sina kärnuppdrag, undervisning och vägledning, utifrån en ändamålsenlig tidsanvändning av resurserna. Tillit i stället för kontroll. Att man tar krafttag vad gäller arbetsmiljöfrågorna, med den orimliga arbetsbelastning som många befinner sig i. Låt oss arbeta med det vi är utbildade för, vare sig mer eller mindre. Även om den av regeringen aviserade utredningen för att utveckla studie- och yrkesvägledningen kommer väldigt sent, hoppas jag att den verkligen leder till en utveckling och en förändring av verksamheten. Att alla politiska partier tar sitt ansvar i frågan. Att oavsett vem som vinner valet nästa år, är detta en prioriterad fråga.

Nu är det din tur att tycka till. Hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Klicka här för att delta i enkäten.

Här kan du läsa del 2del 3del 4del 5 och del 6 av årsenkäten. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons