Annons

Del 4: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Publicerad 2 januari 2018

Relaterat

Del 4 Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
Skolvärlden ställde frågorna till lärare, Specialpedagogiska skolmyndigheten och andra personer i skolans värld. Här är deras svar.

Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det viktigaste som pågår i skolans värld är det som händer varje dag i klassrummet, lärare som varje dag undervisar och anpassar till elevers olika behov av stöd och utmaningar. Om jag ska nämna en enskild händelse så är Skolkommissionens slutbetänkande viktig eftersom den kommer med genomgripande förslag för svensk skola. Därför är det oroande att elever med funktionsnedsättning osynliggörs i betänkandet. Generella åtgärder utifrån socioekonomi är bra, men otillräckliga utifrån de specifika behov elever med funktionsnedsättning kan ha.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag vill se ett 2018 där rättigheterna för elever med funktionsnedsättning hamnar i centrum för skoldebatten. Det krävs en kraftsamling för att skapa en tillgänglig lärmiljö där fysiska, pedagogiska och sociala hinder undanröjs. Vi har kunskapen, verktygen och metoderna. Men då måste styrkedjan fungera hela vägen.  Jag vill verka för ett utökat samarbete mellan skolmyndigheterna. Det måste bli lättare för skolhuvudmän att hitta rätt och enkelt få ta del av den kunskap och det stöd vi tillsammans kan erbjuda. Skolhuvudmän måste i sin tur ge rektorer förutsättningar att satsa på kompetensutveckling för lärare och annan personal. Och personalen måste få förutsättningar att tidigt genomföra de åtgärder som krävs för att alla elever ska kunna nå målen.

 

Åsa Melander, skoldebattör

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag har svårt att utse något som viktigast, men det är bra att flera kommuner har sett över sin skolantagning och vissa har infört ett gemensamt skolval till alla sina grundskolor. Det finns inget antagningssystem som är helt rättvist, men det är bättre att reducera orättvisan än att låta bli. Nu väntar jag på att även friskolor skall komma med i varje kommuns/regions gemensamma skolval.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att valrörelsen inte fylls av orealistiska utspel, utan att vi får ett seriöst samtal om skolan, gärna med mer fokus på arbetsmiljön för lärare. I min twitterfeed läser jag alltför ofta om omöjliga situationer som lärare försätts i: kommentarer som ”det är lärarens fel om eleven inte får godkänt”, lärares ”samhällsansvar” för allt möjligt, krav från föräldrar och huvudmän, och till och med om hot och våld. Det är inte konstigt att lärare som har det så väljer att lämna yrket – vi har inte råd att låta det fortgå.
Eller... att vi får läsa många artiklar om välmeriterade unga som ”rasar” över att de inte kom in på lärarutbildningen för att antalet ansökningar mirakulöst ökat med 500 %.

 

Per Berggren, lärare Ma/NO 4–9, ordförande i Sveriges MatematikLärarförening

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– De ämnesspecifika förmågorna (som fortfarande kallas långsiktiga mål ibland av Skolverket, lol) fungerar suveränt för att diskutera elevers utveckling men är trubbigt/otydligt när det kommer till betygsättning. Denna otydlighet gällande kunskaper/förmågor/matriser/betyg har lyfts till en nivå som jag hoppas gör att ett nytt uppdrag ska ges till Skolverket gällande utformning av nya kunskapskrav.
I Skolverkets egna kommentarmaterial när de redovisade sitt uppdrag för regeringen skrev de att den största svårigheten var att koppla/inte koppla kunskapskraven till det centrala innehållet. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Revidering av Lgr11 så att matriser som bedömningsunderlag tas bort (vilket var ett av kraven till Skolverket när de skulle börja arbeta med revidering av Lpo94/Lpo200, kunskapskraven fick inte skrivas som punktlistor eller matriser. De skulle skrivas i en holistisk text.) och så att man kan formulera användbara och likvärdiga kriterier/instrument för alla skolor. 

 

Daniel Sandin, författare och lärare på Katedralskolan i Lund

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Lärare har länge varit utsatta för stark påverkan av politiker, skolledare, föräldrar och elever. Detta är inget som förändrats radikalt 2017, men kanske ser vi början till en vändning. Jag tror och hoppas det. För skolans framtida framgång finns att finna i de förutsättningar lärare ges. Lärare måste åter få vara i toppen av skolans pyramid, för att sammanfatta det med tesen i den viktiga debattboken Flip the system, som kom ut i början av 2017. Jag vill i detta sammanhang gärna se Skolverkets beslut om möjligheten att reducera antalet nationella prov på gymnasiet som ett utryck för en svängande pendel. Beslutet ger lärare större frihet att utforma undervisningen på bästa sätt.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar att min spaning för 2017 stämmer och att 2018 blir ett år då denna utveckling mot en ökad tilltro till lärares förmåga att utföra sitt uppdrag på bästa sätt fortsätter. Det är en lång väg –  men den måste vandras – och jag hoppas vi tar några rejäla kliv 2018. Jag hoppas vidare att det faktum att det är valår inte ska förleda politiker att kräva än mer styrning av skolan; det kan tyckas som rätt väg när man ser betygsinflation och andra orättvisor, men vi har också tydligt sett att en generellt ökad styrning inte leder framåt. Det är bara i tilliten till lärares förmåga att utforma undervisningen på bästa sätt som vi kan lägga den grund på vilken framtidens skola måste byggas.

 

Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– För Sveriges Elevkårer och våra 330 elevkårer är det av värde att likvärdighet utifrån kunskapsresultat varit på agendan för att säkerställa alla elevers rätt till en god utbildning oavsett bakgrund eller framtidsdrömmar. Vi har särskilt arbetet med den bristande psykosociala arbetsmiljön i skolan och därför är vi glada över de två utredningar om elevhälsa som tillsatts och att flera viktiga aktörer ser värdet att arbeta systematiskt med frågan. Vi har också sett en upptrappning av trakasserier och diskriminering och därför var uppropet Me Too extra viktigt för oss. Det befäste vad elevkårerna problematiserat och länge velat förbättra. 


2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Vi önskar oss att det tas fram möjligheter för elever att ges mer tid med sina lärare då vi vet att undervisningstid med lärare är av särskild vikt för goda resultat och möjlighet till kontinuerlig uppföljning. Det är också viktigt att Me Too inte tar slut med berättelserna, utan att skolan med skolledare i spetsen tar fram handlingsplaner tillsammans med elever för att säkerställa en skola utan trakasserier. Men framför allt vill vi att skolledare och lärare slutar inskränka förenings- och yttrandefriheten genom att försvåra elevernas självständiga organisering och tillsammans fokusera på att skapa en mer givande skoltid för Sveriges elever. 

 

Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Beslutet att blivande speciallärare och specialpedagoger ska lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), där regeringen fastställt nya examensmål för dessa utbildningar. De som studerar på dessa utbildningar ska i framtiden ha kunskap om NPF och de ska kunna tillämpa kunskaperna i olika lärmiljöer. Studenterna ska också kunna granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter. Särskilt glädjande för oss är att ansvarig minister ser detta som ett första steg och att alla lärarutbildningar framöver bör innehålla kunskap om NPF. Det har vi arbetat för väldigt länge.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att fler och fler ska inse att kunskap är nyckeln till att skapa en fungerande skolgång för våra elever. Det gäller inte bara lärare utan också skolledarna. Våra medlemmar har svårt att förstå varför den samlade kunskap om NPF som nu finns inte når ut till skolorna. SPSM studiepaket som nu har något år på nacken är bra och dessutom gratis. Vi vill se en skola där alla elever får det stöd som de behöver. En skola där det är ok att vara olika, som tar hänsyn till individuella behov och där man har en levande dialog med föräldrarna. Då får vi en skola dit eleverna vill gå och kanske till och med längtar till.

 

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

1.Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Viktigaste händelsen under 2017 var att Skolkommissionen kom med sitt förslag för vad som behövs för att stärka svensk skola. Det var ju en i stort sett enig kommission som verkligen tog ett helhetsgrepp kring skolan. Man visade att det inte går att lösa skolans problem med en åtgärd utan att det behövs flera olika sammanlänkade insatser och förändringar.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag önskar att vi får en skola där lärare och studie- och yrkesvägledare får möjlighet att göra ett bra jobb med god kvalitet, och samtidigt må bra själva. Då kan vi få en likvärdig skola där alla elever får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Kan vi genomföra Skolkommissionens förslag i bred politiskt enighet så tror jag vi skapar goda förutsättningar för det.

 

Sara Bruun, lärare och ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Jag tycker att det var väldigt viktigt inriktningsbeslut att NP ska väga tyngre vid betygsättning. Tyvärr tycker många att detta med bedömning och betygsättning är svårt, vilket det såklart också är, men det finns trots allt riktlinjer att följa. Alldeles för ofta ser jag att dessa inte följs. Det är enklare idag att sätta ett E istället för ett F. Sätter du E blir eleven glad, föräldrarna blir glada och rektor blir glad. Här krävs det kunskap och råg i ryggen hos läraren för att stå upp för sin yrkesheder och inte godkänna elever som faktiskt inte klarar av kunskapskraven. Jag menar att NP kan ge läraren det stöd och det råg i ryggen som krävs vid betygsättningen. 

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Det jag önskar mest av allt är att bedömningsanvisningarna till NP i engelska ska göras om. Idag är det så dumt att man blir galen varje gång man ska bedöma. Idag kan eleven tex få F på ett delmoment på NP och ändå få ett totalt sammanvägt betyg på E. Dessutom ska vi bedöma eleverna enligt E-, E+, D-, D+, C-, C+ etc trots att vi + och - inte finns när vi ska betygsätta. Dumheter. Jag tycker att det är bra att NP finns och ger tyngd vid betygsättningen, men då måste de för tusan följa riktlinjerna för hur betyg ska sättas. Proven i sig är bra och kan absolut användas i bedömningen om man själv fattar att man inte kan använda sammanräkningen till någonting.. !
Jag önskar också att politikerna ska ta i med hårdhandskarna för att minska lärarbristen. Vi lärare går på knäna för att hjälpa obehöriga kollegor. Att satsa på vår arbetsmiljö, att ha färre antal elever per klass och minskad administrativ börda blir viktigt. Här måste kommunerna leta flexibla lösningar. 

Nu är det din tur att tycka till. Hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Klicka här för att delta i enkäten.

Här kan du läsa del 1del 2del 3del 5 och del 6 av årsenkäten.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarbefogenheter

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Annons
Annons

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Annons

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO om överklagan: Läraren ignorerade särskilda behov

Åtal

BEO bryter tystnaden kring den uppmärksammade rättsprocessen – det fanns en särskild handlingsplan som inte efterlevdes.

Annons
Annons

”Det finns en rädsla för att ingripa”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Annons

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Barn- och elevombudet

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000.

Sex och samlevnad

6 tips till lärare: Så pratar du om sex och relationer i skolan

Undervisning

Många lärare upplever en stor osäkerhet kring sex- och samlevnadsundervisningen och behovet av kompetensutveckling är stort. Därför lanserar RFSU en digital metodbank för lärare som vill bli bättre på att prata om kropp och sexualitet.

Per Kornhall: ”Det är dags för en ny omskakning av svenska skolväsendet”

Krönika

Skolexperten Per Kornhall reste till Chile för att studera skolreformer. Här skriver han om:
* Den undangömda OECD-rapporten.
* Den svidande sågningen av regeringen Bildts sätt att utföra politik.
* Dåvarande diktaturen Chile – som i dag har lämnat det skolsystem som Sverige nu är ensamt i världen att bedriva.

Kommunbudget

Skola för 425 elever ska rymma 580 – pengar saknas till lokaler

Kommunbudget

Om ett par år planeras antalet elever på kommunala Färsingaskolan vida överstiga vad skolan klarar av. Men politikerna vill inte budgetera för att bygga om.

Arbetsmiljö

Sex av tio gymnasielärare har övervägt att lämna yrket

Undervisningstid

Tung arbetsbörda, sömnsvårigheter och funderingar på att lämna yrket. Det är bilden som målas upp av en majoritet av gymnasielärarna i en ny undersökning.

Särskolan

Så skapas meningsfullt lärande för elever i särskolan

Undervisning

När elever i särskolan upplever undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Det menar specialpedagogen Marie Nilsson Nordfors som är aktuell med en ny bok om hur lärare kan utveckla undervisningen och skapa meningsfullt lärande.

”Betyg är inget straff”

Debatt

”Betyg måste sättas på eleverna i varje svensk offentligt finansierad skola. Inte för att straffa lågpresterande elever, utan för att förbereda elever för framtiden och för att värna om varje skattekronas värde”, skriver företrädare för Moderat skolungdom.

Kommentera
Terminsstart

Lista

Höstterminen 2019 är här. Här hittar du 13 artiklar som hjälper dig komma igång inför hösten.

Nytt läsår: Du vet att du är lärare när...

Gif-lista

Sommaren är på upphällningen och ledigheten är över. Nu väntar nya elever, nya utmaningar men samma slit, hela vägen fram till jul. Känner du igen dig i de här situationerna?

Därför riskerar statsbidraget att öka ojämlikheten mellan skolor

Likvärdighetsbidrag

Det finns en risk för att statsbidraget för likvärdighet i framtiden kan få motsatt effekt – och förstärka ojämlikheten. Det menar Skolverket i en ny utvärdering.

Kurs- och ämnesplaner

Betygssystemet ska göras om: ”Minskar kraven på dokumentation”

Betyg

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om. Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.

Lärare om betygsreformen: ”Man har inte förstått vad problemet är”

Betygssystemet ska göras om, bland annat genom att kunskapskraven ska förenklas. Men läraren Nicklas Mörk menar att förändringarna skjuter över målet.
– Det stora problemet med kunskapskraven är inte att de är för långa, det är att de inte fungerar.

Lärare om sena inlämningar: ”Det är ett vansinnigt system”

Sena inlämningar

Att elever kan lämna in uppgifter efter deadline skapar stress hos lärare – och elever.
– Det finns ingen rättvisa när någon som lämnar in efter en månad kan få ett A, medan den som lämnar in i tid får ett B, säger läraren Henrik Nilsson Tröst.

Skolan löste lärarkrisen – med tydlig pedagogisk idé

Lärarbrist

På Lustigkulla skola har man lyckats lösa lärarkrisen – genom att satsa på en tydlig pedagogisk inriktning.

Lärarstudent

Här ökar söktrycket att bli lärare: ”Väldigt nöjda”

Lärarutbildning

Runt om i landet pausas allt fler lärarutbildningar på grund av lågt söktryck. På Mälardalens högskola går man mot strömmen med att locka blivande lärare. 

Lärarutbildningar ställs in – för få sökande

Utbildning

4 av 5 ämneslärarutbildningar vid Högskolan i Kristianstad pausas på grund av lågt söktryck.

8 tips för att maxa lärarutbildningen

Tips

Hur får du ut maximalt av din utbildning? Lärarstudenten Sofie Delltorp berättar om vanliga fallgropar och vad hon önskar att hon själv hade vetat när hon började plugga.

Forskning

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

Läsning

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

Lista – kommun för kommun

Lärarbristen – snart är var femte pensionär

Lärarbrist

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare som väljer att lämna yrket i förtid.

Inkludering

Forskaren om inkludering: ”Lärare känner sig utlämnade”

Inkludering

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon.

Här skapas fler grupper för elever i behov av särskilt stöd

Inkludering

En kommun som svängt mycket i frågan om inkludering är Stockholm. För två år sedan togs beslutet att lägga ner Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning. Nu byggs de i stället ut.

”Särskilt beakta” – ett lamt försök att stävja betygsinflationen

Betyg

”Långa formulerade kunskapskrav för olika betygssteg är en återvändsgränd. Men det har inte Skolverket, regeringen och Sveriges riksdag insett än”, skriver läraren Nicklas Mörk.

WEBB-TV

6 skolprofiler om ordningsomdömen, nedskärningar och ökad status för lärare

Skola

Är ordningsomdömen ”en osedvanligt dum idé” eller en ”viktig signal till eleverna”? Nedskärningarna inom skolan – vad händer nu? Hur ska läraryrkets status stärkas?

Nya lagar och regler för skolan

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Digitala verktyg

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen

Digitalt

Letar du just nu efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem appar som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Blogg

Alltid redo med en penna

Blogg

”Ett litet fodral fullt av pennor kan vara skillnaden mellan en lugn lektion med fokus på kunskap och en timme av vandrande bort från det som är svårt”, skriver läraren Karin Boberg.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav honom en nytändning att återvända och börja jobba i skolan igen.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera
Lön

Forskning: Individuella löner lockade inte fler lärare

Lön

Med införandet av individuell lönesättning ville man höja lärarnas löner och statusen på yrket – och därmed lyckas rekrytera fler lärare.
Reformen ledde till att lärarlönerna ökade, men de höjda lönerna verkar inte ha påverkat vilka som valde att bli lärare. Det visar en ny rapport från IFAU.

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.

Rektorn: ”Hårdare tag eller bättre mandat för skolan?”

Debatt

”Skolverkets formulering kan ge en otrolig kraft i skolans arbete och inte minst fördelar i mandat – men riktas kraften åt fel håll kommer klyftor öka där sprickor redan finns”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera
Forskning

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV
Debatt

Roger Haddad: ”Kritiken borde riktas mot de som inte förebygger skolket”

Replik

”Det krävs politisk envishet, men kritiken bör främst riktas mot de skolor och huvudmän som inte gör någonting för att förhindra skolket”, skriver Roger Haddad, vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

”Skolpolitik utan hjärna och hjärta”

Debatt

”Vilka elever skolkar? Varför skolkar de? Vilka effekter får CSN:s indragning av studiebidraget på grund av skolk? Svaren på dessa frågor borde ha legat till grund för beslutet”, skriver Per Acke Orstaduis.

Kommentera
Språk

Transspråkande ger snabbare utveckling för elever

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.

 

Debatt

”Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag”

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfull, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Kommunerna tvingas betala tillbaka bidrag för likvärdighet

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar: Relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

”Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen”

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskarens knep för meningsfull undervisning

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons