pisarubriker

Rubriker med Pisa-koppling från olika svenska medier.

Pisa

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Rapporten i korthet

Undersökningen visar att PISA inte bara omskrivs i artiklar som handlar om skola och utbildning utan också i andra sammanhang.

I Sverige framstår Pisa i hög grad som en politiserad företeelse och tongångarna är ibland bombastiska, medan PISA i det finländska materialet i större utsträckning förankras i en pedagogisk diskurs och omskrivs på ett mer nyanserat sätt.

Analysmaterialet består av artiklar publicerade i fyra nyhetstidningar under ett års tid:

  • Dagens Nyheter
  • Aftonbladet
  • Hufvudstadsbladet
  • Vasabladet

Läs hela rapporten här

Forskningsrapporten ”PISA-press” är resultatet av en studie av hur Pisa-rapporten framställs i medier i Sverige respektive Finland. Tonläget i de svenska medierna är högre, och den tydligaste skillnaden är att politikerna i Sverige i högre utsträckning tenderar att använda rapporten för att legitimera den egna politiken.

– Pisa används på många olika sätt. Det används av journalister, debattörer och politiker. I Sverige använder politiker det som belägg för något: ”Pisa visar att det går dåligt, därför ska vi göra si och så”. Och sedan presenterar man en lösning som skiljer sig åt beroende på vilket parti man tillhör. Pisa funkar med medielogiken, och det kan ju politiker dra nytta av. Det är något konkret att framhålla i något så svårdefinierat som skolans utveckling, säger Hanna Sofia Rehnberg, lektor på Södertörns högskola som skrivit rapporten.

Skillnaden mellan svenska och finska medier kanske delvis kan förklaras av att Finland brukar prestera bättre i Pisa?

– Ja säkerligen. Negativa saker har ju mer nyhetsvärde enligt medielogiken, och väcker ju mer åtgärdsförslag och diskussion.

Utgångspunkten för studien var inte att problematisera Pisa, utan att undersöka hur medierna beskriver rapporten och resultaten.

– Medier spelar en stor roll som granskare av skolan, och det gör PISA också. Och de möts på ett intressant sätt, men det är inte så många som tittat på i detalj på hur det ser ut. Många hävdar att Pisaundersökningen ibland används på ett problematiskt sätt, vilket är intressant, men det var inte min ingång, säger Hanna Sofia Rehnberg.

Hon menar att det blir problematiskt ibland när man drar stora växlar på Pisa.

– De som läser artiklarna, och även reportrarna som skriver, kanske inte har full koll på exakt vad Pisa kan mäta. Om man låter en undersökning ta stor plats i medierna utan att prata om vad den står för kan det vara problematisk. Frågan är varför och hur vi drar nytta av Pisa, säger hon.

På samma sätt som politikerna använder Pisa för att saluföra sitt parti, använder medierna Pisa för att ge nyhetsvärde och legitimitet åt vitt skilda ämnen, enligt studien.

– När skolan ska kommenteras dyker Pisa ofta upp. Ibland är det som att man måste nämna Pisa för att det man säger ska räknas. Det används som symbol, och kan dyka upp i artiklar som inte handlar om skolan, som flyktingpolitik eller kolonisering av mars.

Kolonisering av mars?

– En artikel handlade om att Nasa vill samarbeta med Finland, ”de har ju goda Pisa-resultat”. Pisa är ett samhällsfenomen och ses som ett mått på hur lyckad skolan är, och ibland på hur bra landet går.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm