Annons
Rubriker med Pisa-koppling från olika svenska medier.

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Publicerad 26 november 2019

Fakta

Rapporten i korthet

Undersökningen visar att PISA inte bara omskrivs i artiklar som handlar om skola och utbildning utan också i andra sammanhang.

I Sverige framstår Pisa i hög grad som en politiserad företeelse och tongångarna är ibland bombastiska, medan PISA i det finländska materialet i större utsträckning förankras i en pedagogisk diskurs och omskrivs på ett mer nyanserat sätt.

Analysmaterialet består av artiklar publicerade i fyra nyhetstidningar under ett års tid:

  • Dagens Nyheter
  • Aftonbladet
  • Hufvudstadsbladet
  • Vasabladet

Läs hela rapporten här

Relaterat

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Forskningsrapporten ”PISA-press” är resultatet av en studie av hur Pisa-rapporten framställs i medier i Sverige respektive Finland. Tonläget i de svenska medierna är högre, och den tydligaste skillnaden är att politikerna i Sverige i högre utsträckning tenderar att använda rapporten för att legitimera den egna politiken.

– Pisa används på många olika sätt. Det används av journalister, debattörer och politiker. I Sverige använder politiker det som belägg för något: ”Pisa visar att det går dåligt, därför ska vi göra si och så”. Och sedan presenterar man en lösning som skiljer sig åt beroende på vilket parti man tillhör. Pisa funkar med medielogiken, och det kan ju politiker dra nytta av. Det är något konkret att framhålla i något så svårdefinierat som skolans utveckling, säger Hanna Sofia Rehnberg, lektor på Södertörns högskola som skrivit rapporten.

Skillnaden mellan svenska och finska medier kanske delvis kan förklaras av att Finland brukar prestera bättre i Pisa?

– Ja säkerligen. Negativa saker har ju mer nyhetsvärde enligt medielogiken, och väcker ju mer åtgärdsförslag och diskussion.

Utgångspunkten för studien var inte att problematisera Pisa, utan att undersöka hur medierna beskriver rapporten och resultaten.

– Medier spelar en stor roll som granskare av skolan, och det gör PISA också. Och de möts på ett intressant sätt, men det är inte så många som tittat på i detalj på hur det ser ut. Många hävdar att Pisaundersökningen ibland används på ett problematiskt sätt, vilket är intressant, men det var inte min ingång, säger Hanna Sofia Rehnberg.

Hon menar att det blir problematiskt ibland när man drar stora växlar på Pisa.

– De som läser artiklarna, och även reportrarna som skriver, kanske inte har full koll på exakt vad Pisa kan mäta. Om man låter en undersökning ta stor plats i medierna utan att prata om vad den står för kan det vara problematisk. Frågan är varför och hur vi drar nytta av Pisa, säger hon.

På samma sätt som politikerna använder Pisa för att saluföra sitt parti, använder medierna Pisa för att ge nyhetsvärde och legitimitet åt vitt skilda ämnen, enligt studien.

– När skolan ska kommenteras dyker Pisa ofta upp. Ibland är det som att man måste nämna Pisa för att det man säger ska räknas. Det används som symbol, och kan dyka upp i artiklar som inte handlar om skolan, som flyktingpolitik eller kolonisering av mars.

Kolonisering av mars?

– En artikel handlade om att Nasa vill samarbeta med Finland, ”de har ju goda Pisa-resultat”. Pisa är ett samhällsfenomen och ses som ett mått på hur lyckad skolan är, och ibland på hur bra landet går.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons