pisa_pil_fredriksson

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson presenterade resultatet av Pisa 2018 på en presskonferens. Foto: Emil Hedman

OECD

Pisa: Svenska 15-åringar presterar allt bättre

Trendbrottet håller i sig – svenska elever presterar nu bättre än OECD-genomsnittet i samtliga ämnen. Det visar den senaste Pisa-undersökningen. Likvärdigheten har däremot inte förbättrats.

Pisa 2018 resultaten

Läsförståelse.

  • PISA 2018: 506 poäng.
  • PISA 2015: 500 poäng.
  • PISA 2012: 483 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 487 poäng. Bara fyra OECD-länder har nu statistiskt säkerställt högre resultat än Sverige, däribland Finland.

Matematik

  • PISA 2018: 502 poäng.
  • PISA 2015: 494 poäng.
  • PISA 2012: 478 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

Naturvetenskap

  • PISA 2018: 499 poäng.
  • PISA 2015: 493 poäng.
  • PISA 2012: 485 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

Här kan du läsa hela rapporten.

Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, säger att Pisa 2018 är ett kvitto på att många elever, lärare och rektorer gör ett bra arbete.

– Det är en fortsatt positiv trend, säger han.

De svenska resultaten är nu tillbaka på samma nivå som 2006. 2015 inträffade ett trendbrott, och Pisa 2018 bekräftar att trenden håller i sig.

OECD påpekar att det förbättrade resultatet från 2015 till 2018 inte är statistiskt säkerställd. Det är däremot ökningen mellan 2012 och 2018, enligt OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher.

– I vilket fall är det glädjande resultat för Sverige. Vi såg redan tidigare signaler om att det började vända uppåt, säger han till DN.

Pisa mäter ämnena läsförståelse, matematik och naturkunskap. Svenska 15-åringar fick högre poäng i samtliga ämnen jämfört med förra mätningen och ligger över OECD-genomsnittet.

Vad det gäller läsförmågan i Sverige har gapet mellan pojkarna och flickorna minskat, då pojkarna har knappat in något.

Peter Fredriksson lyfter Pisas förmåga att forma skoldebatten, och menar att den positiva trenden är viktig också ur det perspektivet.

– Pisa påverkar bilden av skolan och av lärarna. Samhället behöver känna tillit till skolan, och när man ser att resultaten stärks så kanske de professionella i större utsträckning kan äga skoldebatten.

Kan den posivitva trenden bibehållas om vi inte kommer till rätta med lärarbristen?

– Nej jag tror att det är helt avgörande att vi kommer tillrätta med den. Lärarbristen är den viktigaste ödesfrågan. Även om vi vet att rektor betyder mycket, att skolans organisation betyder mycket, så är det i slutändan skickliga, utbildade, legitimerade lärare som eleverna behöver, säger Peter Fredriksson.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén säger att resultatet är glädjande, men att det inte räcker.

– Resultatet för svensk skola i Pisa är positivt, men långt ifrån tillräckligt för att återupprätta Sverige som kunskapsnation. Satsningar på skolan ger avkastning i många decennier och underlåtenhet att investera ger problem som biter sig fast. Lärares förutsättningar att både planera och följa upp undervisningen är helt avgörande för undervisningens kvalitet och höjda kunskapsresultat, säger hon.

Utbildningsminister Anna Ekström ser rapporten som ett besked att svensk skola står stark.

– Svensk skola står stark tack vare att Sveriges lärare lyckas upprätthålla en hög kvalitet i undervisningen under väldigt tuffa förutsättningar. Jag är så glad för alla elever, lärare och rektorer som har kämpat och lyckats höja resultaten i alla de här ämnena. De ska vara stolta idag, säger hon till Skolvärlden.

Likvärdigheten har dock inte förbättrats. Där ligger Sverige kvar på en genomsnittlig nivå bland OECD-länderna, och den svenska skolan är mindre likvärdig än skolan i de andra nordiska länderna.

– Vi har stora, alltför stora, resultatskillnader mellan olika elevgrupper och olika skolor, säger Peter Fredriksson.

Pisa-resultatet visar också att elever på skolor med svagare socioekonomisk sammansättning riskerar att få sämre undervisning, då rektorer på på dessa skolor i högre grad upplever problem med rekrytering av lärare. De har även en lägre andel behöriga lärare.

Dessutom visar enkätsvar från elever att sen ankomst, skolk och stök i klassrummet är ett större problem på skolor med svagare socioekonomisk sammansättning.

Andreas Schleicher säger till Dagens Nyheter att elever i Sverige med utländsk bakgrund som hamnar i en skola där det finns en blandning av elever med olika bakgrunder klarar sig bra. Om man däremot går i en skola där många av eleverna har liknande bakgrund är sannolikheten för att du ska prestera bra mindre.

Stök i klassrummet verkar vara lika vanligt i OECD-länderna generellt som i Sverige – var fjärde elev uppger att tid spills på att det ska bli lugnt i klassrummet. 

Vilka är då bäst i klassen? Estland fick högst poäng både i läsning och naturvetenskap. I matematik hade Japan högst poäng. I Norden sticker Finland ut med högst poäng i naturvetenskap och läsförståelse.

* * *

Resultat i läsförståelse dels som andel (%) elever på respektive prestationsnivå, dels efter landets genomsnittliga poäng (medelvärde). Länderna är rangordnade efter sitt medelvärde:

Resultat i matematik dels som andel (%) elever på respektive prestationsnivå, dels efter landets genomsnittliga poäng (medelvärde). Länderna är rangordnade efter sitt medelvärde:

Resultat i naturvetenskap dels som andel (%) elever på respektive prestationsnivå, dels efter landets genomsnittliga poäng (medelvärde). Länderna är rangordnade efter sitt medelvärde:

Källa: Skolverket.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm