Annons
Ulf Fredriksson har arbetat med Pisa i många år. Foto: Clément Morin

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Publicerad 4 december 2019

Fakta

Pisa 2018 resultaten

Läsförståelse

  • PISA 2018: 506 poäng.
  • PISA 2015: 500 poäng.
  • PISA 2012: 483 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 487 poäng. Bara fyra OECD-länder har nu statistiskt säkerställt högre resultat än Sverige, däribland Finland.

Matematik

  • PISA 2018: 502 poäng.
  • PISA 2015: 494 poäng.
  • PISA 2012: 478 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

Naturvetenskap

  • PISA 2018: 499 poäng.
  • PISA 2015: 493 poäng.
  • PISA 2012: 485 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

Här kan du läsa hela rapporten.

Relaterat

Efter Pisa-resultatet har de elever som av olika skäl undantogs från att skriva provet fått stor uppmärksamhet i medier.
– Det har fått lite för stora proportioner, säger Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

På tisdagen kom beskedet att formkurvan för Sverige fortsätter att peka uppåt i Pisa i samtliga ämnen som mäts: Läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Uppgången gäller dock inte de lägst presterande eleverna. Men en annan grupp uppmärksammas mer än vanligt i Pisa-sammanhang just i år: de elever som av olika skäl exkluderats från att delta.

Anledningen är att den gruppen växt från fem procent 2015 till elva procent 2018. Kritiker menar att resultaten därför ger en falsk bild av hur det går för svensk skola.

Ulf Fredriksson är universitetslektor vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet. Han menar att kritiken till stor del bottnar i att folk inte riktigt vet vad det är Pisa egentligen mäter, eller hur processen ser ut.

– Eftersom andelen som exkluderas är högre än den brukar den här gången, och högre än andra OECD-länder, så det är väl värt att fundera över. Men det har fått lite för stora proportioner. Det är osannolikt att de som för fram kritiken har läst Pisas tekniska handbok. Pisa undersöker hur väl skolsystem fungerar över tid. Det är en utvärdering på systemnivå för långsiktig planering. Det finns en manual för genomförandet och de enskilda länderna kan inte ändra på det, säger han.

Att gruppen som exkluderas är så pass mycket större i år antas bero på att det tillkommit många nyanlända sedan förra Pisa-mätningen. Det har lett till reaktioner om att man försöker ”dölja sanningen” om den svenska skolan.

– Det där tycker jag är konspiratoriskt tänkande. Det är samma regler för exkludering som man använt tidigare. Skulle de här eleverna ha ingått i studien så hade antagligen gruppen som har problem i ämnena ökat något. Men det är spekulationer, inget vet hur det skulle sett ut, säger han. Och det är inte bara elever som har bristande kunskaper i svenska som exkluderas. Här ingår elever med koncentrationssvårigheter, synproblem och så vidare, säger Ulf Fredriksson.

Han tycker att det rimligare att fokusera på den grupp på 18 procent av de som faktiskt skrev provet som inte lyckades särskilt bra.

– Den stora förändringen över tid har varit att gruppen elever som har problem har ökat, så det är det största problemet. 18 procent är inte en särskilt hög siffra internationellt sett, men tittar du däremot på Sverige över tid så har den växt, och det har den gjort sedan första början. Likvärdigheten i skolan är problematisk, och den har blivit sämre, säger Ulf Fredriksson.

* * *

Resultatskillnader i läsförståelse mellan elever med inhemsk bakgrund och elever födda i landet med utländsk bakgrund respektive födda utomlands med utländsk bakgrund. Negativa värden innebär att elever med utländsk bakgrund presterar bättre än elever med inhemsk bakgrund:

  • Källa: Skolverket

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons