ulf_fredriksson

Ulf Fredriksson har arbetat med Pisa i många år.

| Foto: Clément Morin
Pisa

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Efter Pisa-resultatet har de elever som av olika skäl undantogs från att skriva provet fått stor uppmärksamhet i medier.
– Det har fått lite för stora proportioner, säger Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Pisa 2018 resultaten

Läsförståelse

  • PISA 2018: 506 poäng.
  • PISA 2015: 500 poäng.
  • PISA 2012: 483 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 487 poäng. Bara fyra OECD-länder har nu statistiskt säkerställt högre resultat än Sverige, däribland Finland.

Matematik

  • PISA 2018: 502 poäng.
  • PISA 2015: 494 poäng.
  • PISA 2012: 478 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

Naturvetenskap

  • PISA 2018: 499 poäng.
  • PISA 2015: 493 poäng.
  • PISA 2012: 485 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

Här kan du läsa hela rapporten.

På tisdagen kom beskedet att formkurvan för Sverige fortsätter att peka uppåt i Pisa i samtliga ämnen som mäts: Läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Uppgången gäller dock inte de lägst presterande eleverna. Men en annan grupp uppmärksammas mer än vanligt i Pisa-sammanhang just i år: de elever som av olika skäl exkluderats från att delta.

Anledningen är att den gruppen växt från fem procent 2015 till elva procent 2018. Kritiker menar att resultaten därför ger en falsk bild av hur det går för svensk skola.

Ulf Fredriksson är universitetslektor vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet. Han menar att kritiken till stor del bottnar i att folk inte riktigt vet vad det är Pisa egentligen mäter, eller hur processen ser ut.

– Eftersom andelen som exkluderas är högre än den brukar den här gången, och högre än andra OECD-länder, så det är väl värt att fundera över. Men det har fått lite för stora proportioner. Det är osannolikt att de som för fram kritiken har läst Pisas tekniska handbok. Pisa undersöker hur väl skolsystem fungerar över tid. Det är en utvärdering på systemnivå för långsiktig planering. Det finns en manual för genomförandet och de enskilda länderna kan inte ändra på det, säger han.

Att gruppen som exkluderas är så pass mycket större i år antas bero på att det tillkommit många nyanlända sedan förra Pisa-mätningen. Det har lett till reaktioner om att man försöker ”dölja sanningen” om den svenska skolan.

– Det där tycker jag är konspiratoriskt tänkande. Det är samma regler för exkludering som man använt tidigare. Skulle de här eleverna ha ingått i studien så hade antagligen gruppen som har problem i ämnena ökat något. Men det är spekulationer, inget vet hur det skulle sett ut, säger han. Och det är inte bara elever som har bristande kunskaper i svenska som exkluderas. Här ingår elever med koncentrationssvårigheter, synproblem och så vidare, säger Ulf Fredriksson.

Han tycker att det rimligare att fokusera på den grupp på 18 procent av de som faktiskt skrev provet som inte lyckades särskilt bra.

– Den stora förändringen över tid har varit att gruppen elever som har problem har ökat, så det är det största problemet. 18 procent är inte en särskilt hög siffra internationellt sett, men tittar du däremot på Sverige över tid så har den växt, och det har den gjort sedan första början. Likvärdigheten i skolan är problematisk, och den har blivit sämre, säger Ulf Fredriksson.

* * *

Resultatskillnader i läsförståelse mellan elever med inhemsk bakgrund och elever födda i landet med utländsk bakgrund respektive födda utomlands med utländsk bakgrund. Negativa värden innebär att elever med utländsk bakgrund presterar bättre än elever med inhemsk bakgrund:

Foto: Skolverket

  • Källa: Skolverket
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm