sara_bruun_mikael_bruer_alexander_skytte_pisa

Lärarprofilerna Mikael Bruér, Sara Bruun och Alexander Skytte förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Pisa 2018

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Nedskärningar, likvärdighet och ”systemkollapsbrasor”. Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Pisa 2018 resultaten

Läsförståelse.

  • PISA 2018: 506 poäng.
  • PISA 2015: 500 poäng.
  • PISA 2012: 483 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 487 poäng. Bara fyra OECD-länder har nu statistiskt säkerställt högre resultat än Sverige, däribland Finland.

Matematik

  • PISA 2018: 502 poäng.
  • PISA 2015: 494 poäng.
  • PISA 2012: 478 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

Naturvetenskap

  • PISA 2018: 499 poäng.
  • PISA 2015: 493 poäng.
  • PISA 2012: 485 poäng.
  • OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

Här kan du läsa hela rapporten.

Svenska 15-åringar presterar bättre i såväl naturvetenskap som matematik och läsförståelse jämfört med mätningen från 2015.

Sveriges resultat är nu tillbaka på samma nivå som 2006, vilket betyder att man i princip återhämtat sig från den kraftiga nedgången under början av 2000-talet.

Läs mer om Pisa 2018 här.

I samband med att den internationella mätningen presenterades sattes läraryrket återigen under lupp. Skolvärlden har pratat med tre lärarprofiler som ger sin syn på det senaste Pisa-resultatet.

 

ALEXANDER SKYTTE, lärare i idrott och hälsa på Skälbyskolan i Järfälla och initiativtagare till Lärarmarschen:

Vad säger du om Pisa-resultaten?

– Jag förvånas över att resultatet har gått upp. Jag hade nästan förväntat mig att det skulle gå ner eftersom vi ser en situation i skolan just nu med nedskärningar och där man pushar lärare och elever allt hårdare. Problemet med att Pisa-resultaten går upp är att man ser att det fungerar att pressa lärare och elever. Men frågan är hur länge man klarar av att göra så.

Vad tror du resultaten kan få för konsekvenser i din lärarvardag?

– Jag tror att resultaten kan komma att användas som ett slagträ. Det kan komma att underminera de lärare som klagar på systemet eller lyfter saker som inte fungerar. Det kan leda till problem.

– Problemet med Pisa är att man som lärare inte kan gå ut som vinnare. För om resultatet går ner handlar debatten om att skolan suger och att lärare måste ta i lite mer – och lösningen är att vi ska jobba ännu hårdare.

– Om resultatet går upp, som det gör nu, då visar man att det fungerar att pressa lärare – och då kan man göra det lite mer för att få upp resultaten ytterligare.

Hur tror du resultatet kommer att påverka skoldebatten?

– Jag är orolig för hur Pisa-resultaten kommer att användas. Jag är jätteglad för att resultaten går upp, för det är ju målet för alla oss som driver en kamp för en bra skola. Men självklart hade jag hoppats på att likvärdigheten också skulle gå upp. Nu måste vi lägga större fokus på likvärdigheten.

Forskare varnar för att låta Pisa påverka för mycket. Lägger vi för stor vikt på resultaten?

– Ja, jag tycker att vi mäter alldeles för mycket. Det är New public management-grejen att man ska mäta allt in i minsta detalj. Då tappar man de mjuka värdena som har större påverkan än vad man tror. Så länge eleven presterar bra på provet så spelar det ingen roll om du bränner ut sig eller hur trött du är på din fritid.

 

SARA BRUUN, lärare i engelska på Ringsjöskolan i Höör:

Vad säger du om Pisa-resultaten?

– Det är klart att det är glädjande nyheter. Det som gör mig väldigt orolig är skolsegregationen. Det fria skolvalet skapar en högre segregation och det är verkligen någonting som man måste arbeta med. De stökiga skolorna blir stökigare och de högpresterande skolorna blir mer högpresterande – är det så vi vill ha det i Sverige? Det är inte det systemet jag vill ha i alla fall.

Vad tror du resultaten kan få för konsekvenser i din lärarvardag?

– Jag tror faktiskt inte att det får några särskilda konsekvenser. Det kommer inte att spela någon större roll för oss som är ute på golvet. Vi fortsätter slita på i vardagen.

Hur tror du resultatet kommer att påverka skoldebatten?

– Jag hoppas att de här alarmisterna som gapar om hur dålig svensk skola är faktiskt kan dämpa sig och låta lärarna göra ett bra jobb. På Twitter kommer politiker i alla läger slå sig för bröstet för vilken fantastisk skola de har skapat – samma politiker som har gapat om vilken kass skola det är. Snacka om att vända kappan efter vinden.

Forskare varnar för att låta Pisa påverka för mycket. Lägger vi för stor vikt på resultaten?

– Går jag ner i lärarrummet på min skola så tror jag inte så många vill diskutera Pisa, för folk hinner inte läsa om det. Vi är mitt uppe i betygssättning och bedömningar. Man konstaterar att det har hänt något nytt i nyheterna. Det har blåst över om någon vecka. Så för den vanliga läraren spelar inte detta så stor roll, tror jag.

 

MIKAEL BRUÉR, universitetsadjunkt vid Malmö universitet med en bakgrund som lärare i SO på högstadiet och gymnasiet:

Vad säger du om Pisa-resultaten?

– Det är i linje med vad jag personligen förväntade mig. Man får se det som att det här var ett steg i rätt riktning. Det var en pinne mindre på ”systemkollapsbrasan”, och det är väl positivt. Men det som är mest anmärkningsvärt är att likvärdigheten inte har blivit bättre. Vi har ett skolsystem som sliter isär samhället och framförallt missgynnar de som behöver skolan allra mest.

Vad tror du resultaten kan få för konsekvenser i lärarvardagen?

– Jag tror inte att det kommer att få några vidare konsekvenser. Lärarvardagen är hård och tung som den är och i bästa fall kommer resultaten inte att påverka negativt. I värsta fall kan politiker ta det här som en intäkt för att säga: ”titta vad bra det fungerar, nu behöver vi inte satsa något mer”.

– Jag har en tendens att vara pessimistiskt lagd och i det här sammanhanget skulle jag bli förvånad om det inte finns politiker någonstans i de 290 kommunerna som tar det som en intäkt för att visa att de satsningar som har gjorts är tillräckliga.

Hur tror du resultatet kommer att påverka skoldebatten?

– Pisa-resultaten kommer att påverka skoldebatten som alla stora rapporter gör. Man använder det för att stärka sin egen ståndpunkt. Jag har redan sett att borgliga politiker är ute och poängeter att deras reformer har gett resultat.

– Jag har även sett nuvarande regeringspolitiker som pratar om att bland annat lärarlönelyftet har bidragit till Pisa-ökningen. Pisa har blivit ett slagträ i debatten tyvärr.

Forskare varnar för att låta Pisa påverka för mycket. Lägger vi för stor vikt på resultaten?

– Det gör vi. Det är klart att Pisa-resultaten är betydelsefullt och det ska det vara. Men sedan är frågan i vilken betydelse och hur man använder resultaten. Jag tror att man ska vara rätt försiktig med att använda resultaten som första linjens utgångspunkt när man formulerar sin politik, då tror jag man riskerar att gå fel.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm