Annons
Skolvärlden träffar Andreas Schleicer i den stora sexvåningsbyggnaden i utkanten av Paris. Här är ett helt våningsplan vigt åt utveckling och analys av en rad tester och studier som alla rör undervisning och lärande.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

Publicerad 4 juni 2019

Fakta

Lästips

  • I rapporten ”Teachers as designers of learning environments” ger Alejandro Paniagua och David Istance konkreta exempel på innovativ pedagogik från hela världen och lyfter fram nätverk där lärare samarbetar om att utveckla sin undervisning och sin pedagogiska hållning.
  • Rapporten bygger på både forskning och samtal med en lång rad lärare, rektorer och skolutvecklare i länder över hela världen. 
  • Läs också rapporten ”Trends shaping education”, OECD 2019. Båda finns på nätet.

Relaterat

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

I det öppna kontorslandskapet faller ljuset in från stora glaspartier som vetter mot floden Seine och tennisklubben strax intill. Vid skrivborden sitter experter inom bland annat pedagogik, psykologi, statsvetenskap, statistik och sociologi och arbetar under tystnad vid sina datorer. 

Det här är OECD:s utbildningskontor.

Att OECD håller i Pisa-testerna känner de flesta till men färre vet antagligen att Pisa bara är en mindre del av det OECD:s utbildningskontor arbetar med. I den stora sexvåningsbyggnaden i utkanten av Paris är ett helt våningsplan vigt åt utveckling och analys av en rad tester och studier som alla rör undervisning och lärande. Flera av dem handlar om hur framtidens skola och lärarroll ser ut.

Andreas Schleicher är högste chef för OECD:s utbildningskontor och han berättar att ju mer han sett och lärt, desto mer har han kommit att förespråka en skola som satsar på att ge eleverna förmågor och värderingar.

Sina tankar utvecklar han bland annat i rapporten ”Schools for 21st-century learners” och boken ”World Class”, som också den handlar om skolans framtid. För dem använder han sig av data som hans kollegor i kontorslandskapet samlat in, sammanställt och analyserat, men också av forskning om både pedagogik och samhällsutveckling och han lutar sig också mot sina egna dryga tjugofem år vid utbildningskontoret. 

Vi vet inte vilken kunskap och vilka förmågor framtiden kommer kräva men sociala och emotionella förmågor kommer alltid att vara viktiga.

Han lever ett liv på ständigt resande fot och besöker skolor och träffar utbildningsministrar och forskare över hela världen.

Andreas Schleicher är en av få på våningsplanet som har eget rum. Det är stort och mycket ljust och har utsikt mot innergården. Han bänkar sig vid konferensbordet och slår fast att en skola som rustar unga för att hantera framtiden behöver ge utrymme för att låta eleverna ta ansvar och bygga social förmåga, nyfikenhet, mod och empati.

Han säger också att den allt snabbare teknikutvecklingen gör att vi behöver tänka mycket mer på vad som gör oss mänskliga eftersom det är inom områden som kräver specifikt mänskliga förmågor som framtidens jobb finns. Det andra kan robotarna sköta.

– Det är lätt att utbilda andra klassens robotar, som utbildning för den industriella eran har gjort. Det är mycket svårare att utbilda första klassens människor; sådana som är samvetsgranna, miljömedvetna, som kan tänka runt nästa hörn och vara verkligt geniala. Vi behöver bli bättre på att lära unga att ifrågasätta det vi nu betraktar som etablerad visdom och att lära om.

För att lyckas med det behöver lärarna själva öva sig i precis samma saker, menar Andreas Schleicher. I framtiden kommer lärarna också bli mindre av överförare av kunskap eftersom det tas över av tekniken. Att vara lärare kommer i stället handla mer om att designa miljöer där människor lär och att agera mentorer, vägledare och förebilder. 

– Vi vet inte vilken kunskap och vilka förmågor framtiden kommer kräva men sociala och emotionella förmågor kommer alltid att vara viktiga. Det handlar inte om att undervisa om dem utan om att bygga dem hos eleverna, säger han med eftertryck.

OECD:s utbildningskontor i Paris.

Lärare behöver också tänka mer på hur de förmedlar värden till eleverna, så att de vill bidra till världen och till andras välmående. Vill man att unga ska bli demokratiskt och empatiskt sinnade, ja då måste demokrati och empati vara något som utövas aktivt i skolan och främjas av de arbetssätt man väljer.

– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher.

En bra framtida skoldag, enligt Andreas Schleicher, ger eleverna mycket utrymme för att göra saker och inte bara absorbera kunskap. Det sociala och relationella ges stor plats och lärandet sker ämnesöverskridande, gärna i form av projekt, eller temabaserat.

Eleverna tränar på att själva ställa upp mål och lärare övervakar deras inlärningsprocesser och visar att de har höga förväntningar. Eleverna får också känna att det de gör faktiskt ska användas till något. 

Ett exempel på hur skolan kan få elever att känna att de deltar på riktigt är enligt Andreas Schleicher ett projekt i Fukushima i Japan, där tsunamin slog till mycket hårt år 2011 och där han personligen var inblandad i att bygga upp skolorna och undervisningen igen. 

– Vi skapade ett projekt där eleverna fick hjälpa bönder att marknadsföra nya produkter och lärandet gick verkligen upp genom att eleverna fick göra något, bygga något. De var de mest kreativa, innovativa elever jag någonsin sett, säger han.

När kontexten förändras måste också skolan göra det, och det nya undervisningssättet i Fukushima visar att det inte behöver vara särskilt svårt, menar Andreas Schleicher. Projektet pågår fortfarande och har expanderat så att ett nätverk för innovativa skolor i Japan har bildats. 

Alejandro Paniagua.Hur det nya lärandet ska se ut i praktiken är en fråga som Alejandro Paniagua ägnat sin tid åt de senaste åren. Han är före detta grundskollärare för yngre barn men sedan många år verksam som forskare och analytiker på skolområdet, de senaste åren på OECD där han arbetat inom ett projekt kring innovativ pedagogik.

Han är också en av författarna till OECD-rapporten ”Teachers as designers of learning environments”. Alejandro Paniagua har ett intensivt och entusiasmerande sätt och i ett av de små mötesrummen som står som kuber i det öppna kontoret berättar han vad han och kollegorna kommit fram till.

– Att vara innovativ som lärare handlar om att vara öppen för att pröva det som är nytt för en själv, eller för eleverna i klassrummet. Många av idéerna går tillbaka på teorier om alternativ pedagogik som kanske är 80 år gamla.

En del av det som kan se ytterst traditionellt ut kan också räknas som innovativt.

– Jag gillar exemplet storytelling. Att ge elever kunskap i form av berättelser är väldigt kraftfullt och en lärare som är duktig på att berätta kan mycket väl ensam prata i tjugo minuter och hålla sina elever fångade hela tiden, säger Alejandro Paniagua. 

I projektet identifierades sex kluster inom vilka mycket nytänkande både behövs och redan sker:

  • Blandade lärmiljöer – ”blended learning”, som till exempel flippat klassrum.
  • Datalogiskt tänkande – som kan beskrivas som problemlösning med hjälp av datorer.
  • Förkroppsligat lärande – ”embodied learning”, vilket innebär att använda sig av kroppsliga och sinnliga aktiviteter som idrott, dans och hantverk.
  • Upplevelsebaserat lärande – som innefattar både praktisk erfarenhet av det man ska lära men också att ställa nya frågor, experimentera och analysera det som händer längs vägen.
  • Spelifiering – som bygger på lärande genom lek, samspel och egen nyfikenhet. 
  • Multiliteracies (i brist på heltäckande motsvarande begrepp på svenska används det engelska uttrycket också i Sverige) och diskussionsbaserat lärande – som handlar om att sätta in kunskap i en politisk och kulturell kontext genom diskussioner och samtal.

En del av de skolor och nätverk vi kontaktade om att vara med i vår rapport blev förvånade

Alla lärare behöver inte utvecklas inom alla dessa områden, men alla lärare behöver fundera över hur de kan utvecklas på ett sätt som passar dem, menar Alejandro Paniagua. 

– Genom att reflektera över vad man redan gör och hur det kan kopplas till de kluster vi identifierat så kan man få inspiration och kunskap att komma vidare.

En del i Alejandro Paniaguas arbete på OECD har varit att identifiera skolor som redan arbetar innovativt på ett klokt sätt och kan vara förebilder. 

– Ett projekt som jag gillar är ”Amico Robot” i Italien, som jobbar med en holistisk infallsvinkel, berättar Alejandro Paniagua.

”Amico Robot” är ett nätverk av skolor som lär ut robotik genom att eleverna får bygga och programmera robotar. Både spelifiering, datalogiskt tänkande och förkroppsligat lärande används.

Ett annat exempel Alejandro Paniagua gärna framhåller är spanska ”Amara Berri” där eleverna i de tjugo skolor som ingår i nätverket organiseras efter intressen och behov snarare än efter ålder och man använder sig av aktiv pedagogik med projektbaserat och temainriktat lärande, mycket lek och stor frihet för eleverna. 

Alejandro Paniagua är medveten om att den sortens pedagogiskt arbete kanske inte är något som folk naturligt förknippar med OECD som organisation.

– En del av de skolor och nätverk vi kontaktade om att vara med i vår rapport blev förvånade, konstaterar han med ett leende.

Både Alejandro Paniagua och Andreas Schleicher framhåller nätverkande och kunskapsdelning som viktiga verktyg för utveckling. I framtidens skola har lärare både stort ansvar och stor frihet och det kräver öppenhet för att samarbeta, tänka och göra nytt. 

Hur känner vi mening? Det är vad utbildning bör handla om.

Ett av Andreas Schleichers senaste projekt är ett globalt utbildningsbibliotek där lärare kan ladda upp lektionsplaner eller projekt så att pedagoger över hela världen kan lära och inspireras av varandra och se att det går att göra saker på många sätt.

Skolan behöver också, menar han, vara öppen mot omvärlden och lärare behöver samverka med den för att låta eleverna fungera som volontärer i sociala projekt eller vara medarbetare till olika företag. Att skapa en känsla av samhörighet är också oerhört viktigt.

– Folk pratar mycket om framtiden för arbete nu men jag menar att den mycket större och tuffare frågan är hur vi kommer kunna bidra. Samhället kommer inte bryta samman för att folks jobb automatiseras utan för att samhällsförändringarna är så snabba att de inte längre kan se sin egen roll och hur de kan delta. Det leder till att den största rädslan inför framtiden för många är att inte vara relevant. Så hur känner vi mening? Det är vad utbildning bör handla om. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kommunen erbjöd politiker coronaskydd – men lärare nekades

Corona

"Jag blir både förbannad och fundersam", säger LR:s Niclas Wahlgren.

Annons

Bildlärarens brev till Skolverket: "Efter oron kommer ilskan"

Öppet brev

"Dessa förändringar innebär en katastrof för bildlärarkåren", skriver bildläraren Ann-Sofi Viklund.

Kommentera
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons