Annons
I den stora sexvåningsbyggnaden i utkanten av Paris är ett helt våningsplan vigt åt utveckling och analys av en rad tester och studier som alla rör undervisning och lärande. Foto: Huang Zheng/Shutterstock

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

Publicerad 4 juni 2019

Fakta

Lästips

  • I rapporten ”Teachers as designers of learning environments” ger Alejandro Paniagua och David Istance konkreta exempel på innovativ pedagogik från hela världen och lyfter fram nätverk där lärare samarbetar om att utveckla sin undervisning och sin pedagogiska hållning.
  • Rapporten bygger på både forskning och samtal med en lång rad lärare, rektorer och skolutvecklare i länder över hela världen. 
  • Läs också rapporten ”Trends shaping education”, OECD 2019. Båda finns på nätet.

Relaterat

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

I det öppna kontorslandskapet faller ljuset in från stora glaspartier som vetter mot floden Seine och tennisklubben strax intill. Vid skrivborden sitter experter inom bland annat pedagogik, psykologi, statsvetenskap, statistik och sociologi och arbetar under tystnad vid sina datorer. 

Det här är OECD:s utbildningskontor.

Att OECD håller i Pisa-testerna känner de flesta till men färre vet antagligen att Pisa bara är en mindre del av det OECD:s utbildningskontor arbetar med. I den stora sexvåningsbyggnaden i utkanten av Paris är ett helt våningsplan vigt åt utveckling och analys av en rad tester och studier som alla rör undervisning och lärande. Flera av dem handlar om hur framtidens skola och lärarroll ser ut.

Andreas Schleicher är högste chef för OECD:s utbildningskontor och han berättar att ju mer han sett och lärt, desto mer har han kommit att förespråka en skola som satsar på att ge eleverna förmågor och värderingar. Sina tankar utvecklar han bland annat i rapporten ”Schools for 21st-century learners” och boken ”World Class”, som också den handlar om skolans framtid. För dem använder han sig av data som hans kollegor i kontorslandskapet samlat in, sammanställt och analyserat, men också av forskning om både pedagogik och samhällsutveckling och han lutar sig också mot sina egna dryga tjugofem år vid utbildningskontoret. 

Andreas Schleicher.Han lever ett liv på ständigt resande fot och besöker skolor och träffar utbildningsministrar och forskare över hela världen.

Andreas Schleicher är en av få på våningsplanet som har eget rum. Det är stort och mycket ljust och har utsikt mot innergården. Han bänkar sig vid konferensbordet och slår fast att en skola som rustar unga för att hantera framtiden behöver ge utrymme för att låta eleverna ta ansvar och bygga social förmåga, nyfikenhet, mod och empati. Han säger också att den allt snabbare teknikutvecklingen gör att vi behöver tänka mycket mer på vad som gör oss mänskliga eftersom det är inom områden som kräver specifikt mänskliga förmågor som framtidens jobb finns. Det andra kan robotarna sköta.

– Det är lätt att utbilda andra klassens robotar, som utbildning för den industriella eran har gjort. Det är mycket svårare att utbilda första klassens människor; sådana som är samvetsgranna, miljömedvetna, som kan tänka runt nästa hörn och vara verkligt geniala. Vi behöver bli bättre på att lära unga att ifrågasätta det vi nu betraktar som etablerad visdom och att lära om.

För att lyckas med det behöver lärarna själva öva sig i precis samma saker, menar Andreas Schleicher. I framtiden kommer lärarna också bli mindre av överförare av kunskap eftersom det tas över av tekniken. Att vara lärare kommer i stället handla mer om att designa miljöer där människor lär och att agera mentorer, vägledare och förebilder. 

– Vi vet inte vilken kunskap och vilka förmågor framtiden kommer kräva men sociala och emotionella förmågor kommer alltid att vara viktiga. Det handlar inte om att undervisa om dem utan om att bygga dem hos eleverna, säger han med eftertryck.

OECD:s utbildningskontor i Paris.

Lärare behöver också tänka mer på hur de förmedlar värden till eleverna, så att de vill bidra till världen och till andras välmående. Vill man att unga ska bli demokratiskt och empatiskt sinnade, ja då måste demokrati och empati vara något som utövas aktivt i skolan och främjas av de arbetssätt man väljer.

– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher.

En bra framtida skoldag, enligt Andreas Schleicher, ger eleverna mycket utrymme för att göra saker och inte bara absorbera kunskap. Det sociala och relationella ges stor plats och lärandet sker ämnesöverskridande, gärna i form av projekt, eller temabaserat. Eleverna tränar på att själva ställa upp mål och lärare övervakar deras inlärningsprocesser och visar att de har höga förväntningar. Eleverna får också känna att det de gör faktiskt ska användas till något. 

Ett exempel på hur skolan kan få elever att känna att de deltar på riktigt är enligt Andreas Schleicher ett projekt i Fukushima i Japan, där tsunamin slog till mycket hårt år 2011 och där han personligen var inblandad i att bygga upp skolorna och undervisningen igen. 

– Vi skapade ett projekt där eleverna fick hjälpa bönder att marknadsföra nya produkter och lärandet gick verkligen upp genom att eleverna fick göra något, bygga något. De var de mest kreativa, innovativa elever jag någonsin sett, säger han.

När kontexten förändras måste också skolan göra det, och det nya undervisningssättet i Fukushima visar att det inte behöver vara särskilt svårt, menar Andreas Schleicher. Projektet pågår fortfarande och har expanderat så att ett nätverk för innovativa skolor i Japan har bildats. 

Alejandro Paniagua.Hur det nya lärandet ska se ut i praktiken är en fråga som Alejandro Paniagua ägnat sin tid åt de senaste åren. Han är före detta grundskollärare för yngre barn men sedan många år verksam som forskare och analytiker på skolområdet, de senaste åren på OECD där han arbetat inom ett projekt kring innovativ pedagogik. Han är också en av författarna till OECD-rapporten ”Teachers as designers of learning environments”. Alejandro Paniagua har ett intensivt och entusiasmerande sätt och i ett av de små mötesrummen som står som kuber i det öppna kontoret berättar han vad han och kollegorna kommit fram till.

– Att vara innovativ som lärare handlar om att vara öppen för att pröva det som är nytt för en själv, eller för eleverna i klassrummet. Många av idéerna går tillbaka på teorier om alternativ pedagogik som kanske är 80 år gamla.

En del av det som kan se ytterst traditionellt ut kan också räknas som innovativt.

– Jag gillar exemplet storytelling. Att ge elever kunskap i form av berättelser är väldigt kraftfullt och en lärare som är duktig på att berätta kan mycket väl ensam prata i tjugo minuter och hålla sina elever fångade hela tiden, säger Alejandro Paniagua. 

I projektet identifierades sex kluster inom vilka mycket nytänkande både behövs och redan sker:

  • Blandade lärmiljöer – ”blended learning”, som till exempel flippat klassrum.
  • Datalogiskt tänkande – som kan beskrivas som problemlösning med hjälp av datorer.
  • Förkroppsligat lärande – ”embodied learning”, vilket innebär att använda sig av kroppsliga och sinnliga aktiviteter som idrott, dans och hantverk.
  • Upplevelsebaserat lärande – som innefattar både praktisk erfarenhet av det man ska lära men också att ställa nya frågor, experimentera och analysera det som händer längs vägen.
  • Spelifiering – som bygger på lärande genom lek, samspel och egen nyfikenhet. 
  • Multiliteracies (i brist på heltäckande motsvarande begrepp på svenska används det engelska uttrycket också i Sverige) och diskussionsbaserat lärande – som handlar om att sätta in kunskap i en politisk och kulturell kontext genom diskussioner och samtal.

En del av de skolor och nätverk vi kontaktade om att vara med i vår rapport blev förvånade

Alla lärare behöver inte utvecklas inom alla dessa områden, men alla lärare behöver fundera över hur de kan utvecklas på ett sätt som passar dem, menar Alejandro Paniagua. 

– Genom att reflektera över vad man redan gör och hur det kan kopplas till de kluster vi identifierat så kan man få inspiration och kunskap att komma vidare.

En del i Alejandro Paniaguas arbete på OECD har varit att identifiera skolor som redan arbetar innovativt på ett klokt sätt och kan vara förebilder. 

– Ett projekt som jag gillar är ”Amico Robot” i Italien, som jobbar med en holistisk infallsvinkel, berättar Alejandro Paniagua.

”Amico Robot” är ett nätverk av skolor som lär ut robotik genom att eleverna får bygga och programmera robotar. Både spelifiering, datalogiskt tänkande och förkroppsligat lärande används. Ett annat exempel Alejandro Paniagua gärna framhåller är spanska ”Amara Berri” där eleverna i de tjugo skolor som ingår i nätverket organiseras efter intressen och behov snarare än efter ålder och man använder sig av aktiv pedagogik med projektbaserat och temainriktat lärande, mycket lek och stor frihet för eleverna. 

Alejandro Paniagua är medveten om att den sortens pedagogiskt arbete kanske inte är något som folk naturligt förknippar med OECD som organisation.

– En del av de skolor och nätverk vi kontaktade om att vara med i vår rapport blev förvånade, konstaterar han med ett leende.

Både Alejandro Paniagua och Andreas Schleicher framhåller nätverkande och kunskapsdelning som viktiga verktyg för utveckling. I framtidens skola har lärare både stort ansvar och stor frihet och det kräver öppenhet för att samarbeta, tänka och göra nytt. 

Hur känner vi mening? Det är vad utbildning bör handla om.

Ett av Andreas Schleichers senaste projekt är ett globalt utbildningsbibliotek där lärare kan ladda upp lektionsplaner eller projekt så att pedagoger över hela världen kan lära och inspireras av varandra och se att det går att göra saker på många sätt. Skolan behöver också, menar han, vara öppen mot omvärlden och lärare behöver samverka med den för att låta eleverna fungera som volontärer i sociala projekt eller vara medarbetare till olika företag. Att skapa en känsla av samhörighet är också oerhört viktigt.

– Folk pratar mycket om framtiden för arbete nu men jag menar att den mycket större och tuffare frågan är hur vi kommer kunna bidra. Samhället kommer inte bryta samman för att folks jobb automatiseras utan för att samhällsförändringarna är så snabba att de inte längre kan se sin egen roll och hur de kan delta. Det leder till att den största rädslan inför framtiden för många är att inte vara relevant. Så hur känner vi mening? Det är vad utbildning bör handla om. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Annons
Annons

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Annons

Så hittade Fredrik tillbaka till läraryrket: ”Jag var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

Annons
Annons
TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Annons

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons