Annons
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. Foto: Pelle Rabe.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Publicerad 11 juni 2018

Relaterat

Den 9 september går Sverige till val och en av de största frågorna är skolpolitiken. Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna. I mötet med Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt vill Ragnar veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Varför ska man som lärare rösta på Vänsterpartiet?

– Vi har en politik för ett mer jämlikt Sverige. Vi är det enda partiet som egentligen har det. Som utjämnar inkomstskillnader och som gör att människor kommer att mötas och blandas i Sverige. Jag tycker att det är så tydligt att vårt stora samhällsproblem i dag är att vi skiljs åt allt mer, och samtidigt blir det mer ojämlikt.

– Jag tror att en grupp som verkligen har märkt av detta är lärare. Ojämlikheten har påverkat skolan enormt. Skolan har ju gått från att verkligen ha varit någonting som gav alla chansen. Vi hade väldigt likvärdiga skolresultat och skolorna var ungefär lika bra – och i dag är det en skola som ofta är jättebra, men ibland brister och ibland faktiskt förstärker skillnaderna i samhället. För mig handlar det både om att få ett jämlikt samhälle i stort, men att skolan är så otroligt viktig för att bryta den här uppdelningen. Vi måste få en likvärdig skola. Vi måste få en skola som ger barn och ungdomar samma chans. Det är det som vår politik går ut på.

– Jag tror också att det är roligare att jobba i en sådan skola. Där barn från olika bakgrunder möts, där man känner att man faktiskt känner att man gör ett bra arbete och där man på något sätt står på samma startlinje när man går i skolan.   

Och rent konkret – vad kan du lova landets lärare om Vänsterpartiet får chansen att påverka skolpolitiken efter valet?

– Vi skulle göra tre stycken stora reformer som vi tycker behövs för att få en likvärdig skola. Det ena är att ta bort hela marknadsstyrningen och vinsttänkandet. Det är så tydligt hur många av de här vinstdrivna skolorna rekryterar de elever som har det lättast för sig och det bidrar otroligt starkt till uppdelningen. Vi har friskolor som bygger på att man ställer sig i kö när barnen får personnummer, så går det januari- och februaribarn i de skolorna. Det är precis motsatsen till en likvärdig skola.

– Sedan tycker jag att skolan ska vara statlig. Det ska inte vara beroende på vilken kommun du bor i, om man har pengar och satsar på skolan, fortbildning eller annat.

Om vi får en likvärdig skola som man kan lita på tror jag det kommer att ge bättre resultat.

– Sedan måste man se över skolvalet. Framför allt i de stora städerna så är skolvalet i dag en motor som delar upp eleverna. Då blir det ”vinnarskolor” och ”förlorarskolor”. Vi måste komma till ett läge där man är i våra grannländer, som Finland och Norge, där man faktiskt kan lita på att den närmaste skolan är en bra skola – och i den kan mina barn gå. Sedan kan man jobba med upptagningsområden så att det blir en allsidig sammansättning. Om vi får en sådan likvärdig skola som man kan lita på tror jag det kommer att ge bättre resultat, och framför allt är det färre elever som kommer att misslyckas i skolan. Är det några som jag tror få ta smällen av dagens system så är det lärarna som upplever det här varje dag.

Om vi tittar tillbaka på den mandatperiod som är slut nu – tycker du att ni i Vänsterpartiet har lyckats påverka i skolpolitiken?

– Ett av de viktigaste förslagen för oss kommer snart upp till beslut i riksdagen (läs; den 7 juni), och det är att ta bort den här vinstjakten. Det skulle ha enorm betydelse. Det skulle verkligen ändra spelplanen på något sätt och kunna göra att vi kan arbeta med en jämlik skola.

Jonas Sjöstedt och Ragnar Sjölander på Blackebergs gymnasium.

– Sedan har vi jobbat mycket via budgeten. Där har det gjorts ganska stora satsningar på skolan, både på skolor som har speciella utmaningar men också i allmänhet. Det tycker jag är viktigt att det har gjorts. Jag tycker också att det är viktigt att satsa på sådant som elevhälsa. Lärarna får ju i dag göra mycket utöver lärarjobbet och har man ingen bra elevhälsa så märks det för lärarna också.

– Sedan är det på väg en förändring som jag hoppas att vi ska se, som går från kursbetyg till ämnesbetyg. Det är också någonting som vi har arbetat för.

Det märker jag som lärare här att kursbetygen skapar en stress för eleverna.

– Det gör ju det. Ett misslyckande kan stå väldigt dyrt. Jag tycker att ämnesbetyg är mycket mer rimligt och att stressen också är ett utav de stora problemen i skolan i dag. Vi har lite fått en kontrollskola där man ska ha så mycket nationella prov och så mycket kurser så att friheten också har inskränkt också för lärarna. Någonstans så tror jag att lärare drömmer om att vara någonting mer än det. Det är rimligt att ha färre nationella prov tycker vi.  

Vi har haft en skoldebatt där många politiker har snackat ner den svenska skolan rätt hårt.

Vad tycker ni i Vänsterpartiet att man borde göra för arbetssituationen och arbetsbelastningen för att få fler att vilja bli lärare och fler att vilja stanna i yrket? 

– Det är en utmaning på flera plan. En del saker är ganska naturliga som att man inte ska ha för stora klasser, man ska ha en rimlig löneutveckling, man ska kunna få fortbildning, och det ska finnas kuratorer och elevhälsa så att man inte känner sig maktlös när elever har stora problem. Utan att det faktiskt finns någon som kan kliva in och hjälpa en lärare i de situationerna.

– Men ibland tänker jag att det är ett större problem. Vi har haft en skoldebatt där många politiker har snackat ner den svenska skolan rätt hårt. Man har liksom inte sett tycker jag alla de här lärarna som gör ett otroligt bra jobb, det är ändå det normala i den svenska skolan. Det är faktiskt det som sker och som jag ser via mina egna barn – att det fungerar bra och lärarna jobbar jätteengagerat. Jag tycker att det är lite sorgligt med en skoldebatt som går ut på att man ska säga att det är ett kaos av kepsar och mobiltelefoner i skolan – det är det inte.

– Sedan finns det skolor som har problem, och det tror jag beror på segregering, för att vi har fått en marknadsskola och mycket annat också. Om vi har en tydlig politik för en likvärdig skola som inte detaljstyr lärarna, utan där man litar på lärarna att de kan sitt jobb. Det behövs inte kollas allting och vara nationella prov på allting.   

Som rikspolitiker. Går det att styra regelverket kring lärares arbetssituation hårdare i Sverige?   

– Det är klart att det går att göra. Men det hade varit mycket lättare om det vore statligt. Att kunna få likvärdighet och att det fungerar bättre. Att staten skulle ha arbetsgivaransvaret för lärarna är ett av argumenten. Om man ser på en sådan sak som förstelärarreformen, som jag tycker ha slagit ganska fel på många sätt. Tänk om kan kunde ha en dialog mellan lärarfacken om hur man skulle kunna utvecklas i yrket, man skulle kunna forska, man skulle kunna ha större ansvar. Så gör man det tillsammans över hela landet. Nu gör kommunerna väldigt olika med sådana saker. Jag tror att ibland leder lite mer centralstyrning till lite mindre detaljstyrning. Så skulle jag vilja ha skolan.

 – En del med förstelärarreformen gav ju bara högre lön till några, sedan fortsatte allt som vanligt. Och i andra kommuner gjorde man på ett helt annat sätt. Jag förstår om lärare är frustrerade över det. 

Jag är övertygad om att den här ökade stressen och ökade ohälsan märks i skolan.

Vi har sett över en lång tid att skolpolitiken har varit en stor politisk stridsfråga, där det finns stora motsättningar mellan blocken. Kan du i det här läget se något i exempelvis Alliansens skolpolitik som ni i Vänsterpartiet tycker är bra?

–  Det finns korn av sanning även där. Även om skillnaden är stor när det gäller vinster och marknad. Jag skulle vilja lyfta upp två saker. Vi har sett att Liberalerna precis som vi är för en statlig skola. Jag tror att det kommer. Man märker även på de partier som inte är där än att de går åt det hållet. Det är väldigt intressant och bra.

– Något annat som gjorde mig uppriktigt glad det var när Centerpartiet gick ut och sa att vi måste satsa mycket mer mot psykisk ohälsa. Vi måste verkligen rusta upp möjligheten för ungdomar att få hjälp. Det är precis det vi tycker i Vänsterpartiet också och har fått igenom en del reformer.

– Jag är övertygad om att den här ökade stressen och ökade ohälsan märks i skolan. Är det så att de här eleverna verkligen skulle få snabb, professionell och lätt hjälp. Många av de kan inte lyckas i skolarbetet om man mår dåligt. Det är ett direkt hinder för att kunna fungera i skolmiljön. Det tror jag är otroligt viktigt att se det, framförallt är det unga tjejer som har sämre psykisk hälsa. Skulle vi kunna göra någonting stort där tillsammans så vore det fantastiskt.

Kan du lova, om du får chansen att påverka regeringspolitiken, att ni arbetar för stora blocköverskridande lösningar?

– Ja, där skulle det vara möjligt på till exempel de två områdena. Men sedan är det så att i synen på det här med vinstjakt, marknad eller likvärdig skola så har det blivit en höger- och vänsterfråga. Det finns många borgerliga som också inser att det här inte håller. Men de försvarar företagen i dag, och vi gör inte det. Så i en del frågor står vi också långt ifrån varandra. Det kan man inte sticka under stolen med.

All forskning visar att dagens skolval gör det svårare för skolan.

Om du fick chansen att påverka en fråga inom svensk skolpolitik i grunden – vilken skulle du då vilja förändra?

– Det är en fråga där vi är helt unika, och det är att ifrågasätta skolvalet som det är i dag. Det är inte alltid så populärt. Därför att många föräldrar och elever tycker att skolvalet gynnar ”mig”, men all forskning visar att dagens skolval gör det svårare för skolan. Då skulle jag gå in och göra någonting där och att vi får skolor igen där elever från olika bakgrunder möts. För mig handlar det om vilket Sverige jag vill ha i dag. Jag tror att det är dåligt när människor inte träffar varandra, när man är lite rädda för varandra och där skillnaderna är väldigt stora. Skolan är ju en spegel av det, men skolan kan också vara vårt viktigaste verktyg för att bryta ner det för att göra någonting åt det.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons