Annons

Ny dom: Diskriminering att inte tillåta hjälpmedel vid nationella prov

Publicerad 20 november 2019

Fakta

Skolverket om skadeståndsanspråken

Skolverket skriver om skadeståndsanspråken på sin hemsida ”med anledning av rättsfall rörande hjälpmedel vid nationella prov”.

Relaterat

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska. 
Advokaten som driver fallet rekommenderar kommuner att inte följa Skolverkets direktiv.

Fallet är ett av tre som drivs av Dyslexiförbundet och Talerättsfonden mot diskriminering, och det första av dem som lett till en fällande dom. Tidigare har Södertörns och Malmö tingsrätt friat respektive kommun. Samtliga ärenden befinner sig i överklagandeprocess och domen i Södertörn väntas tas upp i hovrätten i december.

– Här blir en kommun skadeståndsskyldig på grund av att man följt Skolverkets instruktioner. Jag skulle rekommendera kommunerna att inte iaktta de direktiven, säger Stellan Gärde, advokaten som driver fallet.

Det hela handlar om att elever med läs- och skrivsvårigheter enligt Skolverkets instruktioner inte tillåts använda vanliga hjälpmedel som uppläsning när de skriver de nationella proven i svenska i årskurs 6. Enligt Dyslexiförbundet strider de instruktionerna mot diskrimineringslagstiftningen.

Finns det skillnader i de olika fallen som kan förklara de olika domsluten, eller är det tingsrätterna som tolkar lagen olika?

Stellan Gärde– I Huddinge tyckte rätten att det var tillräcklig anpassning att eleven fick sitta i ett särskilt rum och hade längre tid på sig. Trots att hon inte kan läsa bättre på grund av de sakerna. I Malmö såg de provet som ett sätt att identifiera anpassningar inför framtiden. Vilket inte är sant. Det är ju ett reellt prov med betyg och allting som har betydelse för hennes framtida betygssättning. De nationella proven är inte till för att hitta anpassningar, säger Stellan Gärde.

Skolvärlden intervjuade Dyslexiförbundets ordförande Bengt-Erik Johansson när de började söka en juridisk prövning 2018.

– Nationella prov handlar om att mäta en kunskap hos en elev – vad har den uppnått under de senaste tre åren? När elever med dyslexi inte får använda sina hjälpmedel kan de inte visa hur duktiga de är. Det är som att ta bort glasögonen från en person som inte kan se ordentligt, sa han till Skolvärlden då.

Men Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, tycker inte att den sortens liknelser är rättvisande.

Anders Boman– Det här är en diskussion som pågått i många år. Ytterst så handlar det om en uttolkning vad läsning är för något. Enligt Skolverket är det två saker – kodning och läsförståelse, och båda delar behövs. Om det ena försvinner blir summan noll. Dyslexiförbundet lutar sig mot en annan tolkning, nämligen att läsning endast är förståelse, och därmed kan man läsa med öronen. Och så tolkar vi inte det. Ytterst handlar det om den avvikande synen, säger han.

Det är ju många elever som lyssnar på böcker och läromedel på lektionerna. Blir det inte en krock när nationella provet har egna regler?

– Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver marineras i läsning. Och man kan träna läsning på många olika sätt och med många metoder, bland annat genom att lyssna. Men vi ser inte hur avkodning kan testas i en provsituation om en elev lyssnar på texten.

Han påpekar också att berörda elever får använda sig av hjälpmedel i alla andra nationella prov, där avkodningen inte är en del av det som testas. Det inkluderar proven i svenska i årskurs 9.

– I det fall man bedömer att en elev inte har möjlighet att klara av ett nationellt prov så har rektor alla möjligheter att undanta eleven från provet och jobba med andra texter istället, säger Anders Boman.

Han ställer sig frågande till Stellan Gärdes rekommendation till kommunerna att inte följa instruktionerna för att inte riskera att bryta mot lagen.

– Jag förstår inte alls den analysen. Det finns ingen dom eftersom ingen vunnit laga kraft och Justitiekanslern har slagit fast att instruktionen inte utgör diskriminering. Det är vad vi har att luta oss mot tills vidare.

Stefan Gärde, är det en form av kommunal civil olydnad du uppmanar till?

– Tvärtom. De har en skyldighet att iaktta svensk lag, att inte diskriminera. Om de följer Skolverkets instruktioner finns en uppenbar risk att de bryter mot svensk lag. Instruktionerna är ingen lag, det är bara myndighetens icke juridiskt bindande önskan om hur något ska gå till. Därför rekommenderar jag kommunerna att inte iaktta Skolverkets direktiv, säger Stefan Gärde.

Han och Talerättsfonden mot diskriminering överväger nu att gå vidare och stämma staten och Skolverket före årsskiftet.

På sin hemsida skriver Skolverket om skadeståndsanspråken ”med anledning av rättsfall rörande hjälpmedel vid nationella prov”:

”Företrädare för tre elever har lämnat ett skadeståndsanspråk mot staten genom Skolverket till Justitiekanslern (JK). JK har avslagit det anspråket och slår fast att Skolverket inte har diskriminerat eleverna. Det är ett beslut som inte kan överklagas.

Då JK har slagit fast att våra instruktioner inte utgör diskriminering har Skolverket i detta läge ingen anledning att göra justeringar i våra anvisningar för de prov som är berörda. För skolor och huvudmän gäller fortsatt att vid genomförandet av de nationella proven följa anvisningarna.”

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons