Arbetsmiljö

Ny undersökning: Administration är lärarnas största arbetsmiljöproblem

Rear,View,Of,Male,High,School,Teacher,Standing,At,Front

Trots politiska löften om att minska lärarnas administrativa börda fortsätter det att vara yrkesgruppens största arbetsmiljöproblem.

Så svarar lärarna i enkäten

Lärare har svarat på frågan ”Vilka är de tre största arbetsmiljöproblemen på din skola (ange högst tre).
Så här stor andel kryssade för respektive alternativ, från högst till lägst:

  • Hög administrativ arbetsbelastning: 53%
  • Stökiga elever/klasser: 33%
  • Bristande stöd från skolledningen 29%
  • Dålig schemaläggning 25%
  • Dåliga lokaler 23%
  • Höga ljudnivåer 18%
  • Annat: 17%
  • Orimliga krav från föräldrar: 11%
  • Undermålig digital arbetsmiljö: 10%
  • Elever som mobbar och/eller kränker lärare: 7%
  • Det finns inga nämnvärda arbetsmiljöproblem på min arbetsplats: 5%
  • Bristande stöd från mina kollegor: 4%
  • Kollegor som mobbar och/eller kränker andra kollegor: 3%

Källa: Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning 2022.
Urvalet, som dras från förbundets medlemspanel, omfattade 6100 lärare år 2022. Ett tekniskt fel vid utskicket ledde till att närmare 1000 personer aldrig nåddes av undersökningen. Svarsfrekvensen beräknat på nettourvalet blev 49 procent. 

 

Administration, stök och brist på stöd från skolledningen. Det är lärarnas tre största arbetsmiljöproblem enligt en ny enkätundersökning genomförd av Lärarnas Riksförbund.
– Det är bedrövligt att dokumentationsproblemet kvarstår, säger huvudskyddsombudet Lars Santelius.

Hög administrativ arbetsbelastning toppar listan över lärarnas största arbetsmiljöproblem enligt Lärarnas Riksförbunds nya arbetsmiljöundersökning – med råge. 53 procent av de svarande har angett det som ett av det tre största problemen. Två på listan med 33 procent är stökiga elever och klasser, trea är brist på stöd från skolledningen, med 29 procent. Andra stora arbetsmiljöproblem är dålig schemaläggning och dåliga lokaler.

Lars Santelius är huvudskyddsombud för LR i Stockholm och han känner igen de problem som lärarna beskriver i studien.

– Det här är vad vi hör från medlemmar, det finns inget skyddsombud eller fackligt ombud som inte är bekant med de här problemen, säger han.

Samma resultat i fem år

Att fler än hälften av lärarna anger administrativa arbetsuppgifter som ett av sina största arbetsmiljöproblem i årets studie rimmar med hur det sett ut tidigare. De senaste fem årens arbetsmiljöundersökningar LR genomför visar på samma sak. År efter år, i undersökning efter undersökning, har lärare berättat om hur kraven på dokumentation och andra administrativa uppgifter skapar ohållbara arbetsvillkor – trots att snart sagt alla riksdagspartier länge sagt sig vilja minska just den bördan.

Att det inte skett någon förbättring på den punkten menar Lars Santelius är ett rejält underbetyg till arbetsgivarna.

– Det är bedrövligt att det här problemet kvarstår, och på sina håll ökar i omfattning. Det är väl ungefär tio år sedan det togs både nationella och lokala beslut att man ska minska lärares administrativa börda. Men det har ju inte hänt, säger han.

NPM-filosofins tanke

Han menar att motkraften mot lärarnas krav på minskad dokumentation är styrsystemets inbyggda incitament för att samla så mycket data som möjligt om elevernas utveckling, ibland på extrem detaljnivå.

– Det finns ju ett direktiv till skolorna att kontinuerligt följa upp varje elevs kunskapsutveckling. Det är ju en god tanke, men när det manifesteras i att lärare på veckobasis förväntas fylla i statistik som inte efterfrågas av varken lärare, vårdnadshavare eller elever så blir det absurt. Det är i grund och botten new public management-filosofins tanke på det skenbart mätbara, att kvalitet hela tiden ska gå att utvärdera.

”Det tynger lärarna”

Han menar att lärare enbart borde lägga tid på den administration som är ålagd i skollag, förordningar och Skolverkets stödmaterial. Allt utöver det, det som skapas av huvudmän eller på den enskilda skolan måste bort.

­– Vi förstår att det ofta är välmenande men det tynger lärarna och det är ju vad den här statistiken visar, säger han.

Lärarfacken lyfter de här problemen året runt, år efter år, men mycket tycks vara oförändrat. Behöver ni göra någonting annorlunda?

– Vi måste arbeta hårdare för att säkerställa att våra lokala ombud får tid att arbeta fackligt på arbetsplatserna. Det kan man tycka är självklart, men ombud och skyddsombud ges inte per automatiskt förutsättningar att arbeta fackligt trots den lagstiftning som finns.

– Sedan kan jag tycka att huvudmännen måste ställa högre krav på att man lokalt på skolan gör verklighet av de planer som läggs. Vi ser att det som beslutas centralt inte i tillräckligt hög grad sipprar ut på de enskilda skolorna, säger Lars Santelius.

Kommentera