Så många lärare var kvar i yrket efter fem år – ”Ingen bra siffra”

Åtta av tio grund- och ämneslärare som utexaminerades 2015/16 arbetade som lärare fem år senare. Det visar statistik från SCB.
– Man kan inte säga att det är en bra siffra, säger LR:s andre vice ordförande Sara Svanlund.

Som Skolvärlden tidigare uppmärksammat spelar kvarvaron en mycket viktig roll i lärarförsörjningen. En studie från Karolinska Institutet visar att den självskattade arbetshälsan utgör den enskilt tyngsta faktorn i viljan att fortsätta som lärare.

Nu har SCB valt att undersöka hur många lärare som de facto stannar i yrket. Närmare 80 procent av de lärare som utexaminerades 2015/16 arbetade kvar i yrket fem år senare, medan nio procent var tjänstlediga. Hur stor andel som var verksamma varierade mellan lärarutbildningarnas inriktningar. 81 procent av ämneslärarna jobbade kvar medan motsvarande siffra för förskollärarna var 76 procent.

– Artikeln från SCB verkar positiv. Då tänker jag, har man jämfört med andra yrken? Just läraryrket är ett bristyrke vilket innebär att vi skulle vilja att alla var kvar i yrket efter fem år. Att vara nöjd med 80 procent skulle vara lite sorgligt. Vi har ett stort behov av välutbildade, legitimerade lärare. Målsättningen bör vara 100 procent, säger Sara Svanlund och tillägger:

– Man investerar ganska mycket pengar och tid i en utbildning som pågår i snitt under fyra-fem år. Då borde fler vara kvar i yrket.

Vad tror du ligger bakom besluten att lämna läraryrket?

– Att det är en kombination av hög arbetsbelastning och en låg löneutveckling.

Tolv procent

SCB noterar också att lärarbristen, enligt Skolverkets prognoser, spås fortgå åtminstone fram till 2035. Bristen på ämneslärare på högstadiet och yrkeslärare på gymnasiet väntas bli störst, och även bland förskollärare och mellanstadielärare tror man att det kommer att saknas behörig personal framöver.

Fem år efter lärarexamen arbetade cirka tolv procent inte som lärare eller var tillfälligt tjänstlediga. Omkring sex av tio arbetade inom utbildningssektorn, exempelvis som chefer, administratörer, eller universitets- och högskolelektorer. Lärare som lämnat utbildningssektorn helt arbetade oftast inom offentlig förvaltning och försvar eller med vård, omsorg och sociala tjänster.

Av undersökningen går det också att utläsa att 8 570 personer, 80 procent kvinnor och 20 procent män, examinerades från lärarutbildningar läsåret 2014/15. Omkring 7 600 av dessa började arbeta som lärare eller förskollärare inom två år efter examen.

”Sträva efter jämnare könsfördelning”

– Trenden har varit att läraryrket blir mer och mer kvinnodominerat. Den stora gruppen där beror nog på förskollärare där man har en väldigt stor representation av kvinnor. Sedan tror jag att det ser lite olika ut gällande yrkes- och ämneslärare. Men tittar vi på våra medlemsgrupper är majoriteten kvinnor så siffran är inte jätteförvånande. Man skulle sträva efter att läraryrket hade en jämnare könsfördelning, säger Sara Svanlund.