kommunen_obehoriga
Kommunkommentar

”Skulle ljuga om jag sa att vi fixar det”

Drygt var tredje högstadielärare i Eskilstuna är obehörig i ett undervisningsämne. Samtidigt har kommunen svårt att rekrytera nya som matchar behoven.

Med lärarlegitimationen kom också kravet på att alla lärare måste ha ämnesbehörighet. För att skolor ska hinna nyanställa och vidareutbilda sina lärare har reformen haft en övergångsperiod fram till 1 juli nästa år. Men många kommuner har fortfarande långt kvar.

– Jag skulle ljuga om jag sa att vi fixar det här till 100 procent, säger Eskilstunas grundskolechef Hans Ringström.

Behöriga ska vara på plats nästa sommar och ni började inventera i våras. Det låter sent?
– Inventeringen har skett kontinuerligt, men under våren har vi begärt in den och stämt av med rektorerna. Man kan önska att vi gjort det tidigare.

Målet i Eskilstuna är att alla elever ska undervisas av en lärare som är behörig för ämnet och årskursen när det är skarpt läge för legitimationsreformen.

– Ytterst är det huvudmannen som måste se till att lösa det här. Vi har ett ansvar att vidareutbilda medarbetare som blivit anställda en gång i tiden, fortsätter Hans Ringström.

HR-chefen Kristina Nylander beklagar också att kommunen ännu inte har någon fullständig bild av situationen.

– Vi har inte haft något bra system för inventering. Men nu kommer vi att kunna ha alla formella behörigheter inlagda i vårt system till årsskiftet. Absolut borde vi ha haft det klart för länge, länge sen, säger hon.

Enligt Skolverkets statistik saknar varannan lärare i gymnasiet och var tredje lärare i grundskolan behörighet i ämnen de undervisar i. På de kommunala grundskolorna i Eskilstuna är andelen 33 procent och på friskolorna 28 procent. Kommunen har koll på ett tjugotal lärare utan pedagogisk examen. Utöver det läser knappt ett tjugotal legitimerade lärare upp sin behörighet inom Lärarlyftet, men antalet lärare utan tillräcklig behörighet för sin nuvarande undervisning är betydligt större.

– Många lärare har till exempel inte behörighet i alla fyra SO-ämnen, men undervisar ändå i hela blocket. Då är det ett lättare steg att genom lärarlyftet se till att få det sista som behövs. På större högstadieskolor finns också möjlighet att lägga SO-ämnena parallellt så att lärarna kan undervisa i de ämnen man är behörig i, säger Hans Ringström, som ser en fördel i att hålla ihop undervisningen inom SO. 

Hur stimuleras era lärare till vidareutbildning?  
– Det är ett motivationsarbete som varje rektor behöver göra, säger han.

Skolan får viss ersättning för vikarie vid studier kopplat till antalet tagna högskolepoäng. För de lärare som Skolvärlden har talat med betalar skolan också resekostnader och litteratur. 

– Frågan har högsta prioritet och jag följer den med största intresse för jag ser framför mig att det kan bli väldigt svårt när det gäller likvärdigheten mellan skolor. I de skolor som har svårare att rekrytera lärare kan det bli andra förutsättningar för bedömning och betygssättning, säger Hans Ringström.

Varken han eller Kristina Nylander tror att kommunen behöver säga upp tillsvidareanställda lärare utan pedagogisk examen.

– Vi ersätter skolenheten för att sätta in vikarier som möjliggör studier och vi har strypt deras löneutveckling. Det finns en plan för alla och det har gett gott resultat. Sen finns det lärare som skulle behöva så omfattande studier att det inte är aktuellt, säger Kristina Nylander.

Vad gör ni med dem?
– Vi är inte klara med hur vi gör där, men kanske att vi hittar en annan benämning än lärare. Vi har en jättelärarbrist och de här personerna är viktiga i vår organisation.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm