Annons

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Publicerad 31 januari 2019

Fakta

Utredningens förslag i korthet

  • Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
  • Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
  • Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
  • Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
  • Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Här kan du läsa utredningen i sin helhet.

Relaterat

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

Regeringens utredning ”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle” är nu klar och enligt David Spak som är studie- och yrkesvägledare och bloggare på Skolvärlden är den mycket efterlängtad.

– Vi är många som har väntat på det här och jag ser positivt på många av de förslagen som har lagts fram. Det känns verkligen som att vägledning de senaste åren har blivit ett mycket mer aktuellt och prioriterat område och den här utredningen tror jag är startskottet för något stort. 

Särskilt lyfter han fram förslaget om ett förtydligande av uppdraget, rollen och ansvaret för studie- och yrkesvägledare.

– Just att uppdraget har varit lite luddigt gör att man också blir anställd på de premisserna, vilket gör att arbetsgivaren inte riktigt vet vad man anställer och vilka resurser man besitter. I förlängningen leder det ofta till att man åker på arbetsuppgifter som egentligen inte bör åligga en studie- och yrkesvägledare.

Mikaela ZelmerlööwMikaela Zelmerlööw är undervisningsråd på Skolverket och har varit sekreterare för utredningen. Hon bekräftar bilden av att det har saknats kunskap om studie- och yrkesvägledning.

– Generellt har man inte tillräcklig styrning och ledning och det hänger ofta ihop med att man inte har tillräcklig kunskap kring vad man kan använda studie- och yrkesvägledningen till, vilka möjligheter och vilken kraft den har och det är mot den bakgrunden vi har lagt våra förslag.

Förutom förslag om förtydligande av uppdraget och ökad styrning och ledning, märks införandet av 80 timmar obligatorisk studie- och yrkesvägledning under högstadiet under namnet framtidsval.

David Spak välkomnar initiativet.

– Jag tror att det kan vara avgörande att tilldela obligatorisk tid för att studie- och yrkesvägledningen ska kunna bli likvärdig för eleverna. Men för att kunna genomföra det så blir det extra viktigt att man preciserar uppdraget och frigör tid för oss. 

Han menar dock att det kan drabba en redan hårt pressad yrkesgrupp med ökad arbetsbelastning.

– För de som har tid och utrymme i sin tjänst kommer det nog vara väldigt positivt medan jag tror för de som redan har det tufft kan det betyda fler sjukskrivningar och faktiskt ganska drastiska uppsägningar på grund av arbetsbördan som det innebär. Som det är nu har vissa av mina kollegor ansvar för flera tusen elever och då finns det givetvis inte tid för att jobba med framtidval, så det är något man måste se över för att det ska fungera.  

Mikaela Zelmerlööw poängterar att det givetvis inte handlar om att lägga på arbetsuppgifter.

– Man behöver organisera verksamheten så att man både har utrymme för framtidsval och goda förutsättningar att kunna erbjuda eleverna enskild studie- och yrkesvägledning efter behov. På vissa håll har ju studie- och yrkesvägledare flera skolor i sin tjänst och det får man se över – det kanske inte är möjligt att mäkta med det om man ska ha både framtidsval och den enskilda vägledningen. Men det beror på skolornas storlek och hur huvudmannen organiserar verksamheten.

Tiden till framtidsval ska tas från elevens val.

– Vi har resonerat väldigt mycket kring var tiden ska tas. Vi har till slut landat i att föreslå att ta tiden från elevens val, eftersom det av de få undersökningar som har gjorts verkar det vara så att det inte utnyttjas i särskilt hög grad, förklarar Mikaela Zelmerlööw.

David SpakBland de delar som David Spak saknar i utredningen finns krav på en yrkesexamen.

– Det är trist att man inte vågar sätta ner foten när det gäller behörighetskrav. Istället hänvisar man till att på lång sikt, när behovet av studie- och yrkesvägledare är tillfredsställt, då kan man tänka sig att se över behörighetskrav. Det ser jag som problematiskt. När anser man att behovet är tillfredsställt? Kommer behovet någonsin att bli tillfredsställt och hur länge ska man som arbetsgivare kunna anställa obehöriga vägledare? Obehöriga vägledare äventyrar tillgång och kvalitet på vägledningen, vilket är problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv.

Mikaela Zelmerlööw menar att ett krav på examen helt enkelt inte är möjligt med den brist som råder.

– Vi tycker att man på sikt ska ha ett krav på examen, men det är svårt att gå fram med ett krav på examen samtidigt som det är så stor brist. Det finns ungefär 2500 studie- och yrkesvägledare idag och vi behöver kanske 450 till. Det behövs en kraftfull utökning av antalet utbildningsplatser.

Ett annat av förslagen är ett namnbyte från studie- och yrkesvägledare till karriärvägledare. David Spak är positiv till ett namnbyte men ställer sig ambivalent till begreppet karriär.

– Det är viktigt att särskilja yrkestiteln från uppdraget. I dagsläget kan jag se att det är en problematik att studie- och yrkesvägledning blandas ihop och likställs med studie- och yrkesvägledare. I förlängningen leder det till att ansvaret tas bort från övriga och så ska det inte vara – studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. I Sverige är dock ”karriär” ett hierarkiskt begrepp, det är förknippat med avancemang framåt och befordringar – vilket är problematiskt. Ett namnbyte kräver alltså att vi jobbar med begreppet genom att konkretisera och avdramatisera det.

Mikaela Zelmerlööw är medveten om problematiken.

– Vi har tittat på hur det ser ut i forskningen och internationellt, där är karriärbegreppet det rådande. Vi vet dock att det inte är ett helt oproblematiskt begrepp, det signalerar för många någon slags strävan efter att klättra uppåt, men vår uppfattning är att det inte är så för barn. När vi har intervjuat barn så ser de mer på begreppet som något linjärt, där karriär är det man gör genom sin livstid i olika sammanhang. Dessutom signalerar det en förändring.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons