Annons

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Publicerad 31 januari 2019

Fakta

Utredningens förslag i korthet

  • Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
  • Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
  • Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
  • Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
  • Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Här kan du läsa utredningen i sin helhet.

Relaterat

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

Regeringens utredning ”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle” är nu klar och enligt David Spak som är studie- och yrkesvägledare och bloggare på Skolvärlden är den mycket efterlängtad.

– Vi är många som har väntat på det här och jag ser positivt på många av de förslagen som har lagts fram. Det känns verkligen som att vägledning de senaste åren har blivit ett mycket mer aktuellt och prioriterat område och den här utredningen tror jag är startskottet för något stort. 

Särskilt lyfter han fram förslaget om ett förtydligande av uppdraget, rollen och ansvaret för studie- och yrkesvägledare.

– Just att uppdraget har varit lite luddigt gör att man också blir anställd på de premisserna, vilket gör att arbetsgivaren inte riktigt vet vad man anställer och vilka resurser man besitter. I förlängningen leder det ofta till att man åker på arbetsuppgifter som egentligen inte bör åligga en studie- och yrkesvägledare.

Mikaela ZelmerlööwMikaela Zelmerlööw är undervisningsråd på Skolverket och har varit sekreterare för utredningen. Hon bekräftar bilden av att det har saknats kunskap om studie- och yrkesvägledning.

– Generellt har man inte tillräcklig styrning och ledning och det hänger ofta ihop med att man inte har tillräcklig kunskap kring vad man kan använda studie- och yrkesvägledningen till, vilka möjligheter och vilken kraft den har och det är mot den bakgrunden vi har lagt våra förslag.

Förutom förslag om förtydligande av uppdraget och ökad styrning och ledning, märks införandet av 80 timmar obligatorisk studie- och yrkesvägledning under högstadiet under namnet framtidsval.

David Spak välkomnar initiativet.

– Jag tror att det kan vara avgörande att tilldela obligatorisk tid för att studie- och yrkesvägledningen ska kunna bli likvärdig för eleverna. Men för att kunna genomföra det så blir det extra viktigt att man preciserar uppdraget och frigör tid för oss. 

Han menar dock att det kan drabba en redan hårt pressad yrkesgrupp med ökad arbetsbelastning.

– För de som har tid och utrymme i sin tjänst kommer det nog vara väldigt positivt medan jag tror för de som redan har det tufft kan det betyda fler sjukskrivningar och faktiskt ganska drastiska uppsägningar på grund av arbetsbördan som det innebär. Som det är nu har vissa av mina kollegor ansvar för flera tusen elever och då finns det givetvis inte tid för att jobba med framtidval, så det är något man måste se över för att det ska fungera.  

Mikaela Zelmerlööw poängterar att det givetvis inte handlar om att lägga på arbetsuppgifter.

– Man behöver organisera verksamheten så att man både har utrymme för framtidsval och goda förutsättningar att kunna erbjuda eleverna enskild studie- och yrkesvägledning efter behov. På vissa håll har ju studie- och yrkesvägledare flera skolor i sin tjänst och det får man se över – det kanske inte är möjligt att mäkta med det om man ska ha både framtidsval och den enskilda vägledningen. Men det beror på skolornas storlek och hur huvudmannen organiserar verksamheten.

Tiden till framtidsval ska tas från elevens val.

– Vi har resonerat väldigt mycket kring var tiden ska tas. Vi har till slut landat i att föreslå att ta tiden från elevens val, eftersom det av de få undersökningar som har gjorts verkar det vara så att det inte utnyttjas i särskilt hög grad, förklarar Mikaela Zelmerlööw.

David SpakBland de delar som David Spak saknar i utredningen finns krav på en yrkesexamen.

– Det är trist att man inte vågar sätta ner foten när det gäller behörighetskrav. Istället hänvisar man till att på lång sikt, när behovet av studie- och yrkesvägledare är tillfredsställt, då kan man tänka sig att se över behörighetskrav. Det ser jag som problematiskt. När anser man att behovet är tillfredsställt? Kommer behovet någonsin att bli tillfredsställt och hur länge ska man som arbetsgivare kunna anställa obehöriga vägledare? Obehöriga vägledare äventyrar tillgång och kvalitet på vägledningen, vilket är problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv.

Mikaela Zelmerlööw menar att ett krav på examen helt enkelt inte är möjligt med den brist som råder.

– Vi tycker att man på sikt ska ha ett krav på examen, men det är svårt att gå fram med ett krav på examen samtidigt som det är så stor brist. Det finns ungefär 2500 studie- och yrkesvägledare idag och vi behöver kanske 450 till. Det behövs en kraftfull utökning av antalet utbildningsplatser.

Ett annat av förslagen är ett namnbyte från studie- och yrkesvägledare till karriärvägledare. David Spak är positiv till ett namnbyte men ställer sig ambivalent till begreppet karriär.

– Det är viktigt att särskilja yrkestiteln från uppdraget. I dagsläget kan jag se att det är en problematik att studie- och yrkesvägledning blandas ihop och likställs med studie- och yrkesvägledare. I förlängningen leder det till att ansvaret tas bort från övriga och så ska det inte vara – studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. I Sverige är dock ”karriär” ett hierarkiskt begrepp, det är förknippat med avancemang framåt och befordringar – vilket är problematiskt. Ett namnbyte kräver alltså att vi jobbar med begreppet genom att konkretisera och avdramatisera det.

Mikaela Zelmerlööw är medveten om problematiken.

– Vi har tittat på hur det ser ut i forskningen och internationellt, där är karriärbegreppet det rådande. Vi vet dock att det inte är ett helt oproblematiskt begrepp, det signalerar för många någon slags strävan efter att klättra uppåt, men vår uppfattning är att det inte är så för barn. När vi har intervjuat barn så ser de mer på begreppet som något linjärt, där karriär är det man gör genom sin livstid i olika sammanhang. Dessutom signalerar det en förändring.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår ansvariga politiker

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Annons
Annons

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Annons
Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Lärarutbildning

Efter antagningsprov: Här minskar avhoppen

Lärarutbildningen

Var tredje svensk lärarstudent hoppar av utbildningen redan första läsåret. Men det finns ett undantag.

Annons
Annons
Höstbudgeten

Åsa Fahlén: Det bästa och sämsta med budgeten

Höstbudgeten

Det bästa med regeringens budget är att det finns ambitioner – det sämsta är att de inte är tillräckliga. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons

”Budgeten ger Anna Ekström bara dåliga val för skolan”

Debatt

”Finansministerns budget har satt utbildningsminister Anna Ekström i en situation där det bara finns dåliga val för skolan att välja mellan”, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans.

Kommentera

Regeringen satsar 1 miljard på lärarassistenter

Lärarassistenter

En kvart om dagen räckte inte – nu satsar regeringen mer pengar på assistenter till lärare.

Likvärdighetsbidrag krymper med dryg miljard

Budget

Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.

Skolvärlden i Buenos Aires

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

Nedläggningshot

Framgångsrik kommunal skola hotas av nedläggning – för att ge plats åt friskola

Nedläggningshot

Kommunen vill lägga ner en 40 år gammal skola med goda resultat och behöriga lärare.

Extra anpassningar eller särskilt stöd

Här får eleverna stöd i tre steg

Särskilt stöd

Gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd är flytande och individuell, men likväl något som många lärare funderar över.

SPSM: ”Det finns ett ständigt behov”

Stöd

Hur ska man som lärare skilja på extra anpassningar och särskilt stöd? Specialpedagogiska skolmyndigheten reder ut.

Intervju

”Jag är jättestolt över att förknippas med disciplin”

Skoldebatt

Läraren Isak Skogstad har gjort sig ett namn i skoldebatten genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna.

Debatt

Skolföräldraupproret: ”Vi kräver förbättrad arbetsmiljö för alla inom skolan”

Debatt

”Vi kräver förbättrad skol- och arbetsmiljö för alla barn och anställda”, skriver James Brocka, för Skolföräldraupproret i Malmö.

Kommentera

”Ökad arbetsbörda botar inte lärarbristen”

Debatt

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Mikael Bruér: Länge leve kritikerna!

Blogg

Före detta läraren Mikael Bruér skriver om risken och fördelen med att vara öppet kritisk mot skolan.

Här testar lärarna flextid: ”Det är precis den riktningen vi vill gå”

Avtal

Karlstad kommun testar flextid för lärarna på vuxenutbildningen i ett år.

Elevassistenter

Två av tre elevassistenter försvinner: ”Slår mot eleverna”

Elevassistenter

75 elevassistenter ska bli 25 när Kiruna kommun sparar.

Jag är lärare

David: Därför är jag lärare

Läraryrket

David Hällman berättar varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Debatt

Debatt: ”Följ varje elevs klassresa”

Debatt

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

Kommentera
Läsning

Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

Läsning

Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna kartläggas – timme för timme

Lokalt

Ulricehamns kommun vill under två veckor se vad lärarna gör med sina arbetsdagar.

Ny organisering av lärare

Åsa Fahlén: Nej, förbunden kommer inte slås ihop

Organisering

Kommenterar förvirringen kring beskedet om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet: "Det är långt ifrån verkligheten".

Lärarförbundet: ”Ett viktigt steg i rätt riktning”

Organisering 

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand svarar på reaktionerna på den nya organiseringen av lärare.

Lärarfacken öppnar för ny organisering av lärare

Beslut

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska samtala för att hitta konturerna av en ny organisering av lärare.

Skolbibliotek

Här satsar man på skolbiblioteket: ”Läsning har blivit något spännande”

Skolbibliotek

På Elundskolan i Köping har biblioteket blivit en naturlig del av undervisningen. 

Skolans dag

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Modersmål

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019.

Politiker skuggade lärare: ”Känner inte igen mig i bilden av skolan”

Skolpolitik

17 politiker skuggade lärare i klassrummen inför skolans dag.

Nationella prov

Skolinspektionen: Minskad spridning av nationella prov

Nationella prov

Skolor har blivit bättre på att hantera nationella prov, visar en ny granskning.

Arbetsmiljö

9 av 10 lärare får ingen avsatt tid för VFU: ”Ideellt arbete”

VFU

En majoritet av lärarna som agerar VFU-handledare tvingas utföra sitt uppdrag på fritiden, visar en ny undersökning. Ofta utan någon ekonomisk kompensation.

Här får lärarna både tid och betalt för att handleda studenter

VFU

I Finland driver universiteten egna övningsskolor som lärarstudenterna gör sin praktik på.
– Närheten mellan verkstadsgolvet och lärarutbildningen är oerhört värdefull, säger Bernt Klockars som är ledande rektor för Vasa övningsskola.

Hjärnsmart

Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

Hjärnsmart

Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter. Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.

Betyg

Rektor höjde betyg trots lärarens protest

Betygsättning

Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgifter till facket är det inte första gången.

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Elever med cancer

Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

Tipsa oss – vad vill du läsa mer om i Skolvärlden?

Läsning

Vi på Skolvärlden vill veta vad du saknar eller vill läsa mer om i tidningen. Kanske vill du berätta om aktuella problem eller lösningar på din skola?

Arbetsmiljö

Skolflytt av hundratals elever oroar lärare: ”Får inte plats”

Arbetsmiljö

Flytten, som rör 380 högstadieelever, skulle leda till minskad trygghet och ökad risk för konflikter, menar läraren Tomas Antonsson.

Statsbidrag

Lärarjobb i fara efter att statsbidrag plötsligt togs bort

Statsbidrag

Satsning på tvålärarsystem hotas läggas ner och flera lärarjobb kan försvinna. Det kan bli utfallet av att Fagersta kommun blivit av med statsbidrag på över 5 miljoner kronor från Skolverket. 

Blogg

Kornhall: Centerns förslag om obehöriga lärare är en rysare

Blogg

”Om man menar allvar med att göra något åt lärarbristen bör man skriva en lag att staten har ansvaret för lärarkåren och rektorerna, samt att alla kommuner ska ha en statlig skolchef”, skriver Per Kornhall. 

BEO-anmälde läraren

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Legitimation

Skolverkets satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Karin Boberg: ”Jag är inte bäst på allt och det står jag för”

Blogg

”Ibland kan det vara så att jag helt enkelt inte lägger tid på att installera den där skrivaren eller starta om min dator”, skriver läraren Karin Boberg.

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Värdeskapande lärande

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande. Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Lärare stoppas från att äta i skolmatsalen: ”Blir stökigare”

Skolmat

Lärarna i Kungälv tillåts inte längre köpa skollunch och sitta med och äta i skolmatsalen. Beslutet har väckt skarpa reaktioner bland kommunens lärare.

Lågaffektivt bemötande

LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Verksamhetspedagogen Jennie Linde vill bredda bilden av lågaffektivt bemötande.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Likvärdighet

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Likvärdighet

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Lovskola

”Är lovskolan ett nytt sätt att frisera måluppfyllelsen?”

Bedömning

Sara Bruun sågar sommarskolan:
”Ingenstans rapporteras sommarskolans resultat in och bestämmelsen om att de nationella proven i årskurs nio ska väga tyngre blev ett slag i luften. Svensk skola kan inte hålla på att jaga ökad måluppfyllelse och nöjda kunder – kunskaperna måste finnas med.”

Debatt

Idrottsläraren larmar: ”Bristen på idrottshallar är akut”

Debatt

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons