Annons

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Publicerad 31 januari 2019

Fakta

Utredningens förslag i korthet

  • Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
  • Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
  • Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
  • Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
  • Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Här kan du läsa utredningen i sin helhet.

Relaterat

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

Regeringens utredning ”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle” är nu klar och enligt David Spak som är studie- och yrkesvägledare och bloggare på Skolvärlden är den mycket efterlängtad.

– Vi är många som har väntat på det här och jag ser positivt på många av de förslagen som har lagts fram. Det känns verkligen som att vägledning de senaste åren har blivit ett mycket mer aktuellt och prioriterat område och den här utredningen tror jag är startskottet för något stort. 

Särskilt lyfter han fram förslaget om ett förtydligande av uppdraget, rollen och ansvaret för studie- och yrkesvägledare.

– Just att uppdraget har varit lite luddigt gör att man också blir anställd på de premisserna, vilket gör att arbetsgivaren inte riktigt vet vad man anställer och vilka resurser man besitter. I förlängningen leder det ofta till att man åker på arbetsuppgifter som egentligen inte bör åligga en studie- och yrkesvägledare.

Mikaela ZelmerlööwMikaela Zelmerlööw är undervisningsråd på Skolverket och har varit sekreterare för utredningen. Hon bekräftar bilden av att det har saknats kunskap om studie- och yrkesvägledning.

– Generellt har man inte tillräcklig styrning och ledning och det hänger ofta ihop med att man inte har tillräcklig kunskap kring vad man kan använda studie- och yrkesvägledningen till, vilka möjligheter och vilken kraft den har och det är mot den bakgrunden vi har lagt våra förslag.

Förutom förslag om förtydligande av uppdraget och ökad styrning och ledning, märks införandet av 80 timmar obligatorisk studie- och yrkesvägledning under högstadiet under namnet framtidsval.

David Spak välkomnar initiativet.

– Jag tror att det kan vara avgörande att tilldela obligatorisk tid för att studie- och yrkesvägledningen ska kunna bli likvärdig för eleverna. Men för att kunna genomföra det så blir det extra viktigt att man preciserar uppdraget och frigör tid för oss. 

Han menar dock att det kan drabba en redan hårt pressad yrkesgrupp med ökad arbetsbelastning.

– För de som har tid och utrymme i sin tjänst kommer det nog vara väldigt positivt medan jag tror för de som redan har det tufft kan det betyda fler sjukskrivningar och faktiskt ganska drastiska uppsägningar på grund av arbetsbördan som det innebär. Som det är nu har vissa av mina kollegor ansvar för flera tusen elever och då finns det givetvis inte tid för att jobba med framtidval, så det är något man måste se över för att det ska fungera.  

Mikaela Zelmerlööw poängterar att det givetvis inte handlar om att lägga på arbetsuppgifter.

– Man behöver organisera verksamheten så att man både har utrymme för framtidsval och goda förutsättningar att kunna erbjuda eleverna enskild studie- och yrkesvägledning efter behov. På vissa håll har ju studie- och yrkesvägledare flera skolor i sin tjänst och det får man se över – det kanske inte är möjligt att mäkta med det om man ska ha både framtidsval och den enskilda vägledningen. Men det beror på skolornas storlek och hur huvudmannen organiserar verksamheten.

Tiden till framtidsval ska tas från elevens val.

– Vi har resonerat väldigt mycket kring var tiden ska tas. Vi har till slut landat i att föreslå att ta tiden från elevens val, eftersom det av de få undersökningar som har gjorts verkar det vara så att det inte utnyttjas i särskilt hög grad, förklarar Mikaela Zelmerlööw.

David SpakBland de delar som David Spak saknar i utredningen finns krav på en yrkesexamen.

– Det är trist att man inte vågar sätta ner foten när det gäller behörighetskrav. Istället hänvisar man till att på lång sikt, när behovet av studie- och yrkesvägledare är tillfredsställt, då kan man tänka sig att se över behörighetskrav. Det ser jag som problematiskt. När anser man att behovet är tillfredsställt? Kommer behovet någonsin att bli tillfredsställt och hur länge ska man som arbetsgivare kunna anställa obehöriga vägledare? Obehöriga vägledare äventyrar tillgång och kvalitet på vägledningen, vilket är problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv.

Mikaela Zelmerlööw menar att ett krav på examen helt enkelt inte är möjligt med den brist som råder.

– Vi tycker att man på sikt ska ha ett krav på examen, men det är svårt att gå fram med ett krav på examen samtidigt som det är så stor brist. Det finns ungefär 2500 studie- och yrkesvägledare idag och vi behöver kanske 450 till. Det behövs en kraftfull utökning av antalet utbildningsplatser.

Ett annat av förslagen är ett namnbyte från studie- och yrkesvägledare till karriärvägledare. David Spak är positiv till ett namnbyte men ställer sig ambivalent till begreppet karriär.

– Det är viktigt att särskilja yrkestiteln från uppdraget. I dagsläget kan jag se att det är en problematik att studie- och yrkesvägledning blandas ihop och likställs med studie- och yrkesvägledare. I förlängningen leder det till att ansvaret tas bort från övriga och så ska det inte vara – studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. I Sverige är dock ”karriär” ett hierarkiskt begrepp, det är förknippat med avancemang framåt och befordringar – vilket är problematiskt. Ett namnbyte kräver alltså att vi jobbar med begreppet genom att konkretisera och avdramatisera det.

Mikaela Zelmerlööw är medveten om problematiken.

– Vi har tittat på hur det ser ut i forskningen och internationellt, där är karriärbegreppet det rådande. Vi vet dock att det inte är ett helt oproblematiskt begrepp, det signalerar för många någon slags strävan efter att klättra uppåt, men vår uppfattning är att det inte är så för barn. När vi har intervjuat barn så ser de mer på begreppet som något linjärt, där karriär är det man gör genom sin livstid i olika sammanhang. Dessutom signalerar det en förändring.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons