Moderna språk

Pressen på språklärare – två av tre skolor håller inte måttet

Mia Smith språk

”När lärare undervisar i två ämnen, där det ena är ett kärnämne som svenska eller engelska, så prioriteras moderna språk bort för kärnämnena som anses viktigare”, säger Mia Smith som är ordförande i Språklärarnas riksförbund.

| Foto: Carl Sandin

Två skolor av tre behöver utveckla sin undervisning i moderna språk, enligt Skolinspektionens granskning.
En anledning till det dåliga resultatet är att lärarna sällan får bra förutsättningar.
– Resultaten stämmer väldigt väl överens med det vi själva ser, och hör från våra medlemmar runt om i landet, säger Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

Så sent som i september skildrade Skolvärlden vardagen för språklärare och en ofta pressad arbetssituation. Mia Smith är därför inte förvånad när hon tar del av Skolinspektionens nya granskning.

Skolinspektionen har tittat närmare på undervisningen i franska, spanska, och tyska i 34 kommunala och fristående grundskolor i landet. Myndigheten synade dels kvaliteten i att utveckla elevers kommunikativa förmåga, och dels skolans arbete för att ge förutsättningar för elever att fullfölja studierna.

Sällan i forum

Resultaten visar att två tredjedelar av skolorna behöver utveckla sin undervisning i moderna språk. Av rapporten framgår bland annat att:

  • Lärarna sällan får förutsättningar att bedriva bra undervisning.
  • Det är ovanligt att lärare ingår i forum för att utveckla undervisningen.
  • Det är det enda ämne som går att välja bort. I årskurs 6 läser 92 procent av eleverna moderna språk, medan 75 procent gör det i nionde klass.
  • Sällan sker uppföljningar av varför elever väljer bort eller hoppar av ämnet. Bland många elever som hoppat av finns uppfattningen att det troligen hade gjort skillnad om de fått stöd, eller att undervisningen varit annorlunda.
  • Undervisning och måluppfyllelse följs sällan upp och analyseras av rektor och huvudman.
  • Vissa skolor har föreställningen att alla elever inte passar för språkstudier. Det leder till att elevgruppen anpassas efter undervisningen, i stället för att undervisningen anpassas för eleverna.

”Inget stöd i forskningen”

– Det finns en bild av att moderna språk inte passar vissa elever, som elever med annat modersmål. Men det finns inget stöd för det i forskningen, tvärtom, säger Skolinspektionens undervisningsråd Anna Wide till TT.

Mia Smith anser att skolorna påverkas mycket av just det faktum att elever kan välja bort moderna språk. Det i sin tur leder till att ämnet får lägre status.

– I sin rapport lyfter man fram det kollegiala lärandet. När lärare undervisar i två ämnen, där det ena är ett kärnämne som svenska eller engelska så prioriteras moderna språk bort för kärnämnena som anses viktigare.

Hon noterar att lärare i Skolinspektionens rapport uttrycker förvåning på frågan om stöd.

– För det är så otänkbart att det skulle finnas att man inte ens tänkt tanken att lyfta det. Möjlighet till stöd i moderna språk finns inte. Har du svårt i moderna språk plockas det bort. Det görs till och med när någon har svårt i andra ämnen, att moderna språk tas bort snarare än att ge det stöd som krävs.

”Stor brist på språklärare”

Hur ser du på att lärare enligt rapporten sällan ges förutsättningar att bedriva bra undervisning?

– Det ser väldigt olika ut. På ett par ställen finns riktigt goda förutsättningar. Det här hänger också ihop med lärarbristen. Vi har en stor brist på språklärare, många har deltidstjänster på olika skolor samtidigt. Då finns inget utrymme för kollegialt utbyte. Jag ser det här som ett jätteproblem. De skolor som får riktigt goda resultat har nästan samtliga deltagit i Skolverkets ”Språksprånget”. Vissa rektorer känner inte ens till att det existerar.

Av rapporten framgår att målspråket inte används särskilt mycket i undervisningen och att elever sällan pratar eller skriver på språket utanför klassrummet. Vad tänker du kring det?

– Det vill jag koppla till lärares fortbildning. En lärare som inte känner sig trygg i att använda språket i klassrummet har själv kanske inte fått en chans att använda målspråket på länge. Då tappar man den egna kompetensen efterhand. Språk är en färskvara och därför krävs fortbildning.

”Mot sin vilja”

Mia Smith vill också koppla på läromedelsbudgeten i sammanhanget.

– Vad finns det för läromedel på skolan? Har man möjlighet till förnyelse och att skaffa läromedel till alla elever? Tvingas läraren använda digitala läromedel mot sin vilja?

För ett år sedan skrev Skolvärlden om hur moderna språk sorteras bort och hur språklärarna upplevde allt sämre arbetsförhållanden. Då berättade Mia Smith om maxade språkgrupper med sammanslagna klasser, som i stället borde vara mindre än normala undervisningsgrupper.

– Några förändringar sedan dess har vi inte kunnat se. Skolinspektionens förra granskning av det här gjordes 2010 och den nya rapporten säger samma sak: det har inte skett några förändringar alls.

”Otroligt olyckligt”

Du sade också att det ”finns en otrygghet i att ditt språk kan väljas bort. Tidigare har det ofta varit givet att skolorna erbjuder alla tre, men på senare tid har trenden pekat mot att skolor plockar bort ett av språken”.

– Det har till och med skett på kommunnivå, vilket är otroligt olyckligt. Skolinspektionen lyfter också fram motivation. Forskning inom motivation är väldigt relevant för språkstudier. Man pratar om att eleven behöver visualisera sig själv som en målspråksanvändare. Eleven behöver se sig som en person som ”jag är en person som kan prata spanska”. Har du den startvisionen och tvingas läsa ett annat språk riskerar du att tappa motivationen.

Hur ska man lyckas vända utvecklingen?

– Man måste börja med att höja ämnets status för att visa att det tas på allvar och lärarstudenter måste veta att det kommer att finnas jobb när de är färdigutbildade. Språkundervisningen är en jätteviktig del av skolornas demokratiarbete, säger Mia Smith som själv undervisar i årskurs 6–9 på Vallhamra skola i Partille.

Kommentera