Ulla Hamilton: ”Ett tecken på att debatten härsknat”

I sin replik skriver Tommie Petersson att min argumentation bygger på ”argumentum ab auctoritate”. Och sällan har väl användandet av ett latinskt uttryck upplevts mer krystat och konstruerat. Petersson ägnar sedan flera stycken åt att först beskriva mina tidigare uppdrag och sedan Ann-Marie Beglers tid vid Skolinspektionen. Detta avrundas med ”Med dessa faktum försöker jag inte undergräva Skolinspektionens auktoritet”

Tommie Peterssons avsikt vet jag inget om men hans repliks inledning präglas av ”argumentum ad hominem”, för att fortsätta det latinska utbytet.

Slår ifrån sig förklaringar

När Petersson väl ska argumentera mot de sakförhållanden jag tagit upp i texten pekar han på studie- och yrkesvägledare (SYV) per elev för enskilda respektive kommunala skolor. Peterssons slutsats blir ett underkännande av Skolinspektionen eftersom fristående skolor har fler elever per studievägledare. Tanken att det skulle kunna finnas rimliga och naturliga förklaringar till avvikelserna och som Skolinspektionen accepterar slår han ifrån sig.

Likriktning var aldrig syftet med Friskolereformen för 30 år sedan – tvärtom. Alternativen och mångfalden sågs som de främsta argumenten för att låta fristående skolor etableras. Det är därför inget självändamål att räkna och jämföra nyckeltal för att sträva mot samma komposition när det kan finnas andra lösningar som gör att skolan når målen. Jämförelserna ska istället göras för att ge Skolinspektionen ett bra underlag inför granskningar och utvärdering av enheternas målsättningar.

Inga krav i skollagen

Alla elever har rätt till kontinuerlig vägledning för att välja utbildning och yrkesinriktning. Med kontinuerlig vägledning menas att skolan organiserar studie- och yrkesvägledningen som en integrerad del av undervisningen, genom hela skolgången. Det finns i skollagen idag inget krav på att ha en anställd studie- och yrkesvägledare, men det ska finnas personal med kompetens för vägledning.

Det är däremot tydligt att studie- och yrkesvägledningen ska hålla god kvalitet och ge eleverna rätt vägledning och det kravet säkerställer Skolinspektionen i sina granskningar. Det råder idag brist på studie- och yrkesvägledare vilket kan innebära fler elever per anställd vägledare i fristående skolor, men det är alltså inte samma sak som att det är brist på kompetent och god vägledning.

Skolinspektionen är inte tandlös

Tommie Petersson påpekar också att många ansökningar till Skolinspektionen om att starta skola kommer från stora koncerner. Förklaringen till det är den tuffa ägar- och ledningsprövning som gäller från 1.1 2019. Där ställs framför allt krav på en mycket god ekonomi redan inledningsvis för att få starta, vilket många mindre skolenheter inte klarar. Det krävs alltså god ekonomi, stor ansträngning och ett gediget arbete för att ta sig igenom nålsögat och det gynnar företag med expertkompetens och effektiv administration. Skolinspektionen är alltså på inget sätt tandlös.

Jag noterar också att Tommie Petersson bekräftar det jag säger om felaktigheter i debatten genom att påstå att friskolekoncernerna medvetet anställer obehörig personal för att kunna dela ut vinst. Vilken grund finns för det påståendet? Tommie Petersson avslutar sin replik med att önska att rötan i det svenska skolsystemet ska saneras. Till del syftar han då de fristående skolorna. En sådan önskan är om något ett tecken på att i alla fall debatten härsknat.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.