Annons
En del av Maria Baldurssons elever lever i misär. Ofta räcker det att ta tunnelbanan, spårvagnen eller bussen från en del av en stad till en annan för att skillnaderna i skolresultat ska bli brutalt tydliga.

En kvarts miljon elever underkända på 10 år

Publicerad 25 maj 2018

Relaterat

Under de senaste tio åren har 142 597 elever gått ut årskurs 9 utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Drygt en kvarts miljon har lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.
– Det är ett stort misslyckande för den svenska skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

I dagarna går fler än 110 000 ungdomar ut årskurs nio. Nästan 20 procent av dem väntas lämna grundskolan utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.

– Oavsett vilka orsakerna är, så är det mer eller mindre en personlig katastrof att inte bli behörig till gymnasieskolan. Vi har i dag ett mycket oförlåtande system när det gäller skolmisslyckanden, säger Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare ordförande i Skolkommissionen.

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar dock stort mellan skolor och bostadsområden. 

Ofta räcker det att ta tunnelbanan, spårvagnen eller bussen från en del av en stad till en annan för att skillnaderna ska bli brutalt tydliga. 

En sådan klassresa har Skolvärlden gjort i Sveriges tre största städer. Men oavsett om vi har rest med busslinje fem i Malmö från Västra hamnen till Rosengård, femmans spårvagn i Göteborg från Norra Biskopsgården till Örgryte eller tunnelbanans röda linje i Stockholm från Östermalm till Skärholmen är resultatet detsamma.

Vid en station eller hållplats är skolresultaten goda, inkomsterna höga, föräldrarna välutbildade, eleverna behöriga att studera vidare på gymnasiet och andelen behöriga lärare hög, medan det vid en annan station är precis tvärtom.

Nyligen konstaterade Skolverket i en rapport att:

  •  Elevernas socioekonomiska bakgrund har ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. 
  •  Skolsegregationen ökar. Eleverna är alltmer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund.
  •  Skolors socioekonomiska elevsammansättning har fått större betydelse för elevernas betyg.
  •  Resultatskillnaderna mellan skolor, den så kallade mellanskolvariationen nästan fördubblades under perioden 2000–2016.

– Vi har en dramatiskt ökande olikvärdighet i det svenska skolsystemet. Sambandet mellan elevernas familjebakgrund och deras skolresultat ökar på ett galopperande sätt som är nästan utan internationell jämförelse, säger Jan-Eric Gustafsson. 

– Den internationella trenden är att sambandet tenderar att minska. I Sverige är det precis tvärtom.

Varför är det så?

– Tidigare var det framför allt den utländska bakgrunden och föräldrarnas utbildningsnivå som var
sorteringsfaktorer mellan skolor. Nu verkar det som om det främst är skolsegregationen avseende föräldrarnas ekonomi som ökar. En bidragande orsak till det är säkert boendesegregationen som tillsammans med det fria skolvalet är en stark determinant när det gäller just skolsegregationen, säger Jan-Eric Gustafsson.

– En tredje orsak, men som inte mäts lika lätt, har med utbildningsambition, studieintresse och liknande att göra.

Hur minskas skolsegregationen?

– Även om det är ett angeläget långsiktigt projekt att minska skolsegregationen, är det viktigaste just nu att stoppa ökningen av den. 

– En åtgärd är att ändra skolvalssystemet så att det inte segregerar på samma sätt som dagens gör. Det nuvarande systemet, där kötid bestämmer vilka som får tillträde, är förmodligen en viktig faktor när det gäller snedheten i rekryteringen av elever till de fristående skolorna. En annan viktig åtgärd är att möta skolsegregationens effekter genom att se till att skolor med de största behoven får de mest erfarna och kvalificerade lärarna, vilket man har prövat med framgång i en del länder, säger Jan-Eric Gustafsson.

Men inte i Sverige?

– I Sverige finns det mycket tydliga tecken på att vi
i stället har en antikompensatorisk fördelning av lärar-resurser. Det är de skolor som mest behöver de duktigaste lärarna som i minst utsträckning har tillgång till dem.

Maria Baldursson, lärare i matematik och NO på Lillholmsskolan i Skärholmen i södra Stockholm, säger att det är viktigt att förstå att skolan inte är en isolerad del av samhället.

– Många elever har mycket svåra hemförhållanden. Några har inte ens någon fast bostad, utan bor i andra eller tredje hand och tvingas ofta flytta. En del lever i ren misär. Det är klart att det då inte är så lätt att få studiero.

– Jag vet en elev som på frågan om vad hon önskade sig svarade: ”En egen lägenhet så att vi att kan hänga upp våra tavlor.” Familjen flyttade nämligen runt hela tiden.

det är inte bara i storstädernas ytterområden som många elever inte klarar skolan. Fyra av tio elever som i fjol gick ut årskurs nio i sörmländska Vingåker var inte gymnasiebehöriga. 

– En förklaring är att många av dem har kommit till Sverige ganska nyligen. Vi har också en ganska stor andel obehöriga lärare, säger Helena Edrenius (S) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Enligt skollagen ska den svenska skolan vara likvärdig. Det innebär att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning, att det ska vara lika kvalitet på utbildningen och att den ska vara kompensatorisk.

– I dag har alla barn och ungdomar rätt till undervisning. Men det är inte lika kvalitet på undervisningen, bland annat beroende på olika tillgång till skickliga och behöriga lärare. Enligt lagen har elever även rätt till stöd och anpassningar när så behövs. Men även där brister det, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

– Av lagens tre likvärdighetskriterier är det i dag bara den första som uppfylls. Detta är dock inget nytt problem, men det har förstärkts över tid. Likvärdigheten har försämrats.

Varför är det så?

– Föräldrarnas utbildningsbakgrund, bostadssegregationen, koncentrationen av nyanlända är exempel på faktorer som påverkar skolornas förutsättningar och har stor betydelse för elevernas resultat. Det fria skolvalet och etableringen av friskolor har bidragit till klustring av elever utifrån social- och migrationsbakgrund  och försämrat förutsättningarna för en likvärdig skola. 

– Men man kan inte bara skylla misslyckandet på faktorer som ligger utanför skolan. Vi vet ganska väl vad man inom skolan kan göra för att stärka kvaliteten och vad som gör att vissa skolor är mer framgångsrika än andra. Jag tycker att vi ska göra upp med myten om att det tar väldigt många år innan man kan förändra vad som händer i en skola. Om man bestämmer sig för att arbeta på ett nytt sätt kan man faktiskt göra det från en dag till en annan. 

Som?

– Huvudmännen bör stödja rektorerna att vara pedagogiska ledare och fördela resurser utifrån skolors olika resultat. Rektorerna bör arbeta systematiskt med kvalitetsarbete och följa upp varje elevs lärande. De skolor som lyckas bra, har koll på eleverna från dag ett. Det är också viktigt att lärarna på skolan är överens om ett gemensamt förhållningssätt, vad man har för mål,
utifrån vilka strategier man ska jobba och att man har gemensamma krav och regler.

– Rektorerna måste ha höga förväntningar både på lärare och elever. Även om vi vet att det finns strukturer som påverkar eleverna på en mer generell nivå måste skolan möta varje enskild elev som en elev med förutsättningar att lyckas. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Annons
Annons

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Annons

Så hittade Fredrik tillbaka till läraryrket: ”Jag var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

Annons
Annons
TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Annons

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons