Annons
En del av Maria Baldurssons elever lever i misär. Ofta räcker det att ta tunnelbanan, spårvagnen eller bussen från en del av en stad till en annan för att skillnaderna i skolresultat ska bli brutalt tydliga.

En kvarts miljon elever underkända på 10 år

Publicerad 25 maj 2018

Relaterat

Under de senaste tio åren har 142 597 elever gått ut årskurs 9 utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Drygt en kvarts miljon har lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.
– Det är ett stort misslyckande för den svenska skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

I dagarna går fler än 110 000 ungdomar ut årskurs nio. Nästan 20 procent av dem väntas lämna grundskolan utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.

– Oavsett vilka orsakerna är, så är det mer eller mindre en personlig katastrof att inte bli behörig till gymnasieskolan. Vi har i dag ett mycket oförlåtande system när det gäller skolmisslyckanden, säger Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare ordförande i Skolkommissionen.

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar dock stort mellan skolor och bostadsområden. 

Ofta räcker det att ta tunnelbanan, spårvagnen eller bussen från en del av en stad till en annan för att skillnaderna ska bli brutalt tydliga. 

En sådan klassresa har Skolvärlden gjort i Sveriges tre största städer. Men oavsett om vi har rest med busslinje fem i Malmö från Västra hamnen till Rosengård, femmans spårvagn i Göteborg från Norra Biskopsgården till Örgryte eller tunnelbanans röda linje i Stockholm från Östermalm till Skärholmen är resultatet detsamma.

Vid en station eller hållplats är skolresultaten goda, inkomsterna höga, föräldrarna välutbildade, eleverna behöriga att studera vidare på gymnasiet och andelen behöriga lärare hög, medan det vid en annan station är precis tvärtom.

Nyligen konstaterade Skolverket i en rapport att:

  •  Elevernas socioekonomiska bakgrund har ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. 
  •  Skolsegregationen ökar. Eleverna är alltmer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund.
  •  Skolors socioekonomiska elevsammansättning har fått större betydelse för elevernas betyg.
  •  Resultatskillnaderna mellan skolor, den så kallade mellanskolvariationen nästan fördubblades under perioden 2000–2016.

– Vi har en dramatiskt ökande olikvärdighet i det svenska skolsystemet. Sambandet mellan elevernas familjebakgrund och deras skolresultat ökar på ett galopperande sätt som är nästan utan internationell jämförelse, säger Jan-Eric Gustafsson. 

– Den internationella trenden är att sambandet tenderar att minska. I Sverige är det precis tvärtom.

Varför är det så?

– Tidigare var det framför allt den utländska bakgrunden och föräldrarnas utbildningsnivå som var
sorteringsfaktorer mellan skolor. Nu verkar det som om det främst är skolsegregationen avseende föräldrarnas ekonomi som ökar. En bidragande orsak till det är säkert boendesegregationen som tillsammans med det fria skolvalet är en stark determinant när det gäller just skolsegregationen, säger Jan-Eric Gustafsson.

– En tredje orsak, men som inte mäts lika lätt, har med utbildningsambition, studieintresse och liknande att göra.

Hur minskas skolsegregationen?

– Även om det är ett angeläget långsiktigt projekt att minska skolsegregationen, är det viktigaste just nu att stoppa ökningen av den. 

– En åtgärd är att ändra skolvalssystemet så att det inte segregerar på samma sätt som dagens gör. Det nuvarande systemet, där kötid bestämmer vilka som får tillträde, är förmodligen en viktig faktor när det gäller snedheten i rekryteringen av elever till de fristående skolorna. En annan viktig åtgärd är att möta skolsegregationens effekter genom att se till att skolor med de största behoven får de mest erfarna och kvalificerade lärarna, vilket man har prövat med framgång i en del länder, säger Jan-Eric Gustafsson.

Men inte i Sverige?

– I Sverige finns det mycket tydliga tecken på att vi
i stället har en antikompensatorisk fördelning av lärar-resurser. Det är de skolor som mest behöver de duktigaste lärarna som i minst utsträckning har tillgång till dem.

Maria Baldursson, lärare i matematik och NO på Lillholmsskolan i Skärholmen i södra Stockholm, säger att det är viktigt att förstå att skolan inte är en isolerad del av samhället.

– Många elever har mycket svåra hemförhållanden. Några har inte ens någon fast bostad, utan bor i andra eller tredje hand och tvingas ofta flytta. En del lever i ren misär. Det är klart att det då inte är så lätt att få studiero.

– Jag vet en elev som på frågan om vad hon önskade sig svarade: ”En egen lägenhet så att vi att kan hänga upp våra tavlor.” Familjen flyttade nämligen runt hela tiden.

det är inte bara i storstädernas ytterområden som många elever inte klarar skolan. Fyra av tio elever som i fjol gick ut årskurs nio i sörmländska Vingåker var inte gymnasiebehöriga. 

– En förklaring är att många av dem har kommit till Sverige ganska nyligen. Vi har också en ganska stor andel obehöriga lärare, säger Helena Edrenius (S) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Enligt skollagen ska den svenska skolan vara likvärdig. Det innebär att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning, att det ska vara lika kvalitet på utbildningen och att den ska vara kompensatorisk.

– I dag har alla barn och ungdomar rätt till undervisning. Men det är inte lika kvalitet på undervisningen, bland annat beroende på olika tillgång till skickliga och behöriga lärare. Enligt lagen har elever även rätt till stöd och anpassningar när så behövs. Men även där brister det, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

– Av lagens tre likvärdighetskriterier är det i dag bara den första som uppfylls. Detta är dock inget nytt problem, men det har förstärkts över tid. Likvärdigheten har försämrats.

Varför är det så?

– Föräldrarnas utbildningsbakgrund, bostadssegregationen, koncentrationen av nyanlända är exempel på faktorer som påverkar skolornas förutsättningar och har stor betydelse för elevernas resultat. Det fria skolvalet och etableringen av friskolor har bidragit till klustring av elever utifrån social- och migrationsbakgrund  och försämrat förutsättningarna för en likvärdig skola. 

– Men man kan inte bara skylla misslyckandet på faktorer som ligger utanför skolan. Vi vet ganska väl vad man inom skolan kan göra för att stärka kvaliteten och vad som gör att vissa skolor är mer framgångsrika än andra. Jag tycker att vi ska göra upp med myten om att det tar väldigt många år innan man kan förändra vad som händer i en skola. Om man bestämmer sig för att arbeta på ett nytt sätt kan man faktiskt göra det från en dag till en annan. 

Som?

– Huvudmännen bör stödja rektorerna att vara pedagogiska ledare och fördela resurser utifrån skolors olika resultat. Rektorerna bör arbeta systematiskt med kvalitetsarbete och följa upp varje elevs lärande. De skolor som lyckas bra, har koll på eleverna från dag ett. Det är också viktigt att lärarna på skolan är överens om ett gemensamt förhållningssätt, vad man har för mål,
utifrån vilka strategier man ska jobba och att man har gemensamma krav och regler.

– Rektorerna måste ha höga förväntningar både på lärare och elever. Även om vi vet att det finns strukturer som påverkar eleverna på en mer generell nivå måste skolan möta varje enskild elev som en elev med förutsättningar att lyckas. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons