obehoriga_larare_illustration
Foto: Erik Nylund
Lärarbrist

Skolor söker inte aktivt legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.
– Tyvärr tycker en del rektorer att det både är enklare och billigare att behålla obehöriga som de gillar, än att leta efter behöriga, säger högstadieläraren Pär Boström.

Av de drygt 10 000 som förra året nyanställdes som grundskollärare i Sverige hade 35 procent en lärarexamen, enligt Statistiska centralbyrån. Andelen behöriga lärare i grundskolan var cirka 70 procent, vilket var en svag minskning jämfört med året innan.

– Det råder utan tvekan en stor brist på behöriga och legitimerade lärare. Samtidigt är det många lediga lärartjänster som inte utannonseras på ett riktigt sätt, åtminstone här i Örebro. På en del skolor väljer rektorerna i stället att år efter år omförordna obehörig och icke-legitimerad personal, säger Pär Boström som är lärare i samhällsorienterande ämnen på Mellringeskolan i Örebro och ordförande för LR Örebro kommunförening.

– Förutom att man bryter mot intentionerna i skol-lagen och kommunens egna riktlinjer när man inte ens försöka rekrytera behöriga och legitimerade lärare till dessa tjänster, innebär det att behöriga och legitimerade lärare inte har möjlighet att söka dem. Det gör det också svårare att omplacera lärare som är i omställning på grund av exempelvis övertalighet på en skola. Rektor bidrar därmed inte till vare sig ett ”koncerntänk” eller ett ansvarstagande för redan anställda lärare.

Publiceras under semestertider

Pär Boström.

Pär Boström berättar att det inte är ovanligt att obehöriga omförordnas mer eller mindre slentrianmässigt eller att tjänsteannonser med kort ansökningstid publiceras under sommaren när många är på semester.

– Det gör att behöriga och legitimerade lärare inte hinner uppmärksamma att det finns en ledig tjänst att söka. I andra fall skapar man tjänster med så märkliga ämneskombinationer att sådana legitimerade och behöriga lärare helt enkelt inte finns eller så sätter man så låg sysselsättningsgrad att ingen är intresserad av att söka tjänsterna. Andra rektorer har valt att skapa kombinationstjänster där personerna anställs som både lärare och elevassistent eller liknande. Det är alltså inte längre frågan om några riktiga lärartjänster.

Varför gör man så?

– Det finns säkert flera olika skäl. Men ett är ekonomiskt. Prioritet ett för rektorerna är numera budgetdisciplin och att spara pengar, inte att eleverna undervisas av legitimerade lärare. Obehöriga är i allmänhet mycket billigare att anställa än behöriga och legitimerade lärare, men undantag för i vissa ämnen. Det kan handla om skillnader på flera tusen kronor i månaden. Det blir en hel del pengar på ett år.

Arbetade i sju år som obehörig på samma skola
  • Exempel på händelser med obehöriga som diskuterats mellan fack och arbetsgivare.
  • Person som är anställd som fritidspedagog, men arbetar som klasslärare på lågstadiet.
  • Obehörig klasslärare anställdes i februari för ett år framåt. Tjänsten utannonserades inte.
  • Två obehöriga och icke-legitimerade har arbetat på samma skola som klasslärare sedan 2018. Tjänsterna har inte utlyst.
  • Tidsbegränsad tjänst som språklärare gick till obehörig och icke-legitimerad person. Tjänsten utlystes inte. Rektor har därefter i tysthet förlängt förordnandet.
  • Ämneslärartjänster (tidsbegränsade) gick till av obehöriga och icke-legitimerade utan att ha utannonserats.
  • Obehörig och icke-legitimerad språklärare har i praktiken haft en tillsvidaretjänst på samma skola i mer än sju år.
  • Obehörig och icke-legitimerad lärare har arbetat på samma tjänst i flera år. Vid inget tillfälle har tjänsten utlyst. Personen har även ingått i skolans ledningsgrupp.

– Tyvärr bidrar det här till att likvärdigheten i skolan minskar och att inte alla elever får det som de har rätt till enligt skollagen, det vill säga att utbildas av behöriga och legitimerade lärare.

”Inte acceptabelt”

I juni hölls det på LR:s begäran överläggningar mellan LR och representanter för grundskoleförvaltningen i Örebro om en del rektorers sätt att hantera vakanser och anställa obehörig personal.

– Det är inte acceptabelt att man hanterar lärartjänster på det här viset. Arbetsgivaren har lovat att de ska se över rutinerna. Vi får se vad det ger. Självklart måste huvudmannen skärpa sig och se till att rektorer gör allt de kan för att i första hand anställa behöriga och legitimerade lärare.

– Att elever ska undervisas av legitimerade lärare som är behöriga i såväl ämnet som för årskursen är en grundbult för en likvärdig utbildning som varje elev har rätt till, säger Pär Boström.

Anne Pihlo.
Anne Pihlo. | Foto: Anders Engström

En annan kommun av många där användningen av obehöriga lärare har diskuterats mellan arbetsgivare och fack är Borås.

– Det var senast uppe på vårt samverkansmöte för några veckor sedan, berättar Anne Pihlo som är LR:s kommunombud.

– Detta är framför allt ett problem inom grundskolan. Det är exempelvis inte alltid som vakanta tjänster läggs ut och det finns obehöriga lärare vars förordnande återkommande förnyas.

Smidigare med obehöriga

Enligt Anne Pihlo är orsaken dels bristen på legitimerade och behöriga lärare, dels att en del rektorer anser att det är en smidigare lösning jämfört med att hela tiden behöva annonsera efter personal.

– Det gäller framför allt när det är frågan obehöriga lärare som anses fungerar bra och som känner eleverna väl. En annan förklaring kan vara dålig framförhållning, att man inte är ute i tillräckligt god tid för att få tag på rätt person. Annonserar skolorna som de ska göra, riskerar de dessutom att få sökande som i och för sig är behöriga, men som de inte vet något om.

– Till det ska läggas att nya behöriga och legitimerade lärare vet att de är efterfrågade och ofta kräver högre lön än vad rektorerna anser sig ha råd att betala.

Berättar om sina löner

– Anställs de trots sina lönekrav är risken stor att de berättar för sina mer erfarna kollegor vad de har i lön med resultatet att dessa i sin tur blir irriterade när de jämför med sin egen lön. Det problemet slipper man med obehöriga och icke legitimerade lärare som i allmänhet tjänar betydligt mindre, även om det kan variera en del beroende på vilka ämnen det är frågan om.

Är det en ekonomisk fråga?

– Jag passar mig för att säga att det är en medveten ekonomisk strategi samtidigt som den ekonomiska situationen är svår. Grundskoleförvaltningen är dessutom öppen med att om alla lärare som arbetar inom Borås kommunala grundskolor hade varit legitimerade och behöriga hade ekonomin inte gått ihop, vilket den i och för sig inte gör nu heller.

”Att rekrytera tar så oerhört mycket tid”

Trots att det råder stor brist på legitimerade och behöriga lärare i de kommunala grundskolorna är det många kommuner och skolor som slutar att annonsera efter behörig personal när en termin har startat.

På eftermiddagen den 2 september fanns det i Arbetsförmedlingens platsbank totalt 158 lediga heltidstjänster som grundskollärare – tillsvidareanställning – i kommunala skolor.

Susanna Franzén, rektor för Råsunda centralskola i Solna, berättar att hon söker lärare inför termins-starterna.

Varför annonserar du inte hela tiden om du saknar behörig personal?

– Det skulle man kanske kunna göra. Men att rekrytera tar så oerhört mycket tid. En annan aspekt är att det är viktigt för eleverna med kontinuitet. Därför vill jag inte byta personal mitt i en termin.

– I vissa ämnen är dessutom även lärare som inte har legitimation väldigt eftertraktade. De behöver få ett förordnande på åtminstone ett halvår för att de ska vara intresserade av att arbeta här. De är inte intresserade av att jobba här tills att jag hittar någon annan. Då tar de jobb på någon annan skola.

Kan du inte göra både och? Om du skulle få en behörig lärare i oktober kan du väl använda den obehörige som en extra resurs tills att terminen tar slut?

– Det räcker inte vår budget till.

”Personer som fungerar bra”

Kerstin Lif, rektor på Nybyggeskolan i Västerås där 77,2 procent av lärarna var legitimerade och behöriga i minst ett undervisande ämne 2019/2020 enligt Skolverkets numera hemliga statistik, berättar att några av hennes lärare som är obehöriga utbildar sig parallellt med arbetet.

– De är anställda läsårsvis. Jag söker inte aktivt efter behöriga lärare på deras tjänster. Det är personer som fungerar bra och som lägger ned mycket tid och kraft på att läsa in behörighet. Dessutom betalar skolan en del av deras utbildningskostnader, till exempel resor. Detta är yrkesgrupper som är väldigt svåra att rekrytera. Det gäller att vara rädda om de som är på väg att bli behöriga.

Vad händer om legitimerade och behöriga lärare söker tjänster som obehöriga under utbildning har i dag?

– Jag skulle kalla personerna till en intervju och därefter göra en bedömning. Men det är inte självklart att jag skulle anställa dem. Det är inte alla som passar för en tjänst bara för att de har en behörighet.

”Man ska inte låta annonsen ligga ute hur länge som helst”

Fortsätter du att annonsera efter behörig personal efter terminstart om du saknar sådana?

– Annonsen tas bort efter sista ansökningsdatum. Jag kan så klart begära att den ska läggas ut igen. Men har man haft den ute i tre omgångar, och inte fått något napp, känns det som att det är bättre att avvakta och återkomma lite senare, till exempel i slutet av terminen när det examineras nya lärare samtidigt som andra rör på sig.

Om du annonserade hela tiden skulle väl dina chanser att få napp öka?

– Det är ungefär som när man ska sälja ett hus. Man ska inte låta annonsen ligga ute hur länge som helst. Det ger lite känslan av desperation. Då är det bättre att återkomma i omgångar.

Inga behöriga sökte tjänsterna

På Hermodsdalsskolan i Malmö, med cirka 545 elever och 100 anställda, arbetar det nio obehöriga lärare som är anställda årsvis, berättar rektorn Ulrika Bokelund.

– De är alla under utbildning. Flera av dem har annan högskoleutbildning sedan tidigare, goda ämneskunskaper och läser, på arbetstid, in pedagogik och liknande ämnen för att bli behöriga lärare.

Söker ni behörig personal till dessa tjänster?

– Nej. De här personerna är så pass kompetenta och är så nära examen att vi har valt att inte göra det. I ett par fall handlar det bara om en tenta som ska göras eller några praktiska moment. Jag annonserade när de anställdes, men fick då inga behöriga sökande.

– Om en lärare som har en fast tjänst på skolan säger upp sig, läggs tjänsten alltid ut publikt. Vi annonserar också alltid om det rör sig om en obehörig lärare som inte läser mot behörighet. De anställs terminsvis. Vi söker alltid efter legitimerade lärare till samtliga tjänster.

Har valt obehörig före behörig

En annan skola som ligger i ett socialt utsatt område är Ronnaskolan i Södertälje där Henrik Ljungqvist är rektor. Han berättar att skolan sedan ett par år tillbaka har ganska lätt för att rekrytera behörig personal även om några av de anställda är obehöriga.

– Men de håller på att utbilda sig till lärare. De obehöriga som jag har anställt har ofta varit personer med goda ämneskunskaper, men som saknat pedagogisk utbildning. Jag rekryterar gärna bra folk som är under utbildning. Med stor sannolikhet kommer de att fortsätta att arbeta hos mig även efter att har gjort klart sin utbildning.

Går den som är behörig och legitimerad alltid före en obehörig när du rekryterar?

– Nej. Jag kan välja att ta en obehörig om jag anser att den som är behörig inte är lämplig. Jag måste bedöma om den som sitter framför mig, oavsett om den är behörig lärare eller inte, är lämplig att arbeta på min skola och med mina elever.

Har det hänt att du har valt en obehörig framför en behörig?

– Ja, men inte här på Ronnaskolan.

Få tillbaka de som lämnat yrket

Fortsätter du att söka även efter att terminen har startat om du inte har fått tag på behörig personal?

– Nej. Har jag en lärare som fungerar, obehörig eller behörig, så vill jag att den är här under hela läsåret. Kontinuitet är mycket viktigt för eleverna, men också för bedömning och betygssättning.

Catharina Niwhede.
Catharina Niwhede. | Foto: Andreas Hillergren

Enligt Catharina Niwhede, ordförande för LR i Malmö, finns det cirka 300 lärartjänster inom den kommunala grundskolan i Malmö inklusive fritids som är tillsatta med obehörig och ickelegitimerad personal.

– Merparten av dessa är visstidsanställda under ett helt läsår, vilket ofta innebär att tjänsterna inte utannonseras under den tiden. Med undantag för de fall då personerna är under utbildning och är på väg att bli behöriga, anser vi att tjänsterna bör ligga ute tills att man hittar behörig och legitimerad personal att anställa.

Är inte kontinuitet viktigt för eleverna?

– Jo, men det kan vara en kvalitetshöjning att byta en obehörig lärare mot en behörig även om det sker mitt i en termin. Dessutom kan de obehöriga gå kvar tills att terminen eller läsåret tar slut och utgöra en extra resurs. Det behövs fler vuxna i skolan, men tyvärr tror jag inte att rektorerna klarar det ekonomiskt. Att hålla budgeten står över att upprätthålla kvaliteten i undervisningen.

– Det finns uppskattningsvis 40 000 utbildade lärare i Sverige som inte arbetar i skolan. Ska vi klara lärarbristen räcker det inte att bara utbilda nya, vi behöver också få tillbaka dem som har lämnat. Men ska det lyckas behöver de åtminstone få veta vilka tjänster det finns att söka.

Förlorade legitimerade lärare

Catharina Niwhede berättar om hur legitimerade och behöriga lärare i Malmö som blivit övertaliga på en skolenhet föreslogs placeras i en allmän vikariebank trots att det fanns andra tjänster som passade deras profil. Men på de tjänsterna arbetade obehöriga som var visstidsanställda.

– Från facklig sida ville vi att de visstidsanställda skulle sägas upp med en månads varsel. Men de ville inte arbetsgivaren. Kontinuiteten för barnen ansågs viktigare, med resultat att staden förlorade ett antal legitimerade och behöriga lärare som sade upp sig och började arbeta i en annan kommun.

Niclas Wahlgren
Niclas Wahlgren | Foto: Andreas Hillergren

Samtidigt som det råder stor lärarbrist, finns det tillsvidareanställda lärare som blir uppsagda. Antalet tycks dessutom öka, om än från mycket låga nivåer.

Hårt slimmade budgetar

I fjol var det till exempel 82 lärare som fick hjälp av den så kallade omställningsfonden som lite förenklat kan sägas hjälpa uppsagd personal inom kommunal sektor.

Fram till och med augusti i år hade antalet ökat till 143.

Niclas Wahlgren, ordförande för LR i Blekinge, menar att det fria skolvalet försvårar för en rationell, proaktiv och långsiktig personalplanering. Ofta kan rektorerna bara planera för ett år framåt. Längre tidshorisont är svårt att ha eftersom det ofta inte går att veta hur många elever det kommer att gå på en viss skola om exempelvis ett eller två år. Kanske väljer 20 elever plötsligt att byta skola, exempelvis för att det har startats en friskola i närheten.

– Det i kombination med mycket tajta budgetar bidrar till att antalet tidsbestämda anställningar ökar precis som antalet obehöriga. En rektor på en skola har kanske behov av 62 procent slöjdlärare under nästa läsår. Men hur ska hen få behöriga sökande till en sådan tjänst när den dessutom är tidsbegränsad eftersom det på grund av de varierande elevströmmarna inte går att veta hur stort behovet är året efter? Eller hur ska rektorn då på ett vettigt sätt kunna planera och förbereda för kommande pensionsavgångar?

– Budgetarna är i dag så hårt slimmande att det inte längre finns någon som helst luft kvar i systemet. Lägg där till att det i allmänhet är billigare att anställa obehöriga och att vi dessutom ofta ska spara två procent per år. Risken är stor att det snart blir samma utveckling i skolan som inom vården med bemanningsföretag som skickar runt personal.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm