pisa_1
Pisa 2015

Äntligen uppåt för svenska skolan

Svenska elever klättrar i Pisa-undersökningen för första gången, och ligger numera på eller över medel jämfört med andra OECD-länder.
– Lärarna har alltid jobbat hårt, och nu har de dessutom fått lite råg i ryggen av statliga satsningar, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund (LR).

Här hittar du Pisa 2015
  • PISA står för Programme for International Student Assessment. Undersökningen organiseras av OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development).
  • Under 2015 deltog 72 länder eller regioner i PISA 2015, däribland alla 35 OECD-länder. Ungefär 540 000 15-åriga elever testades totalt i PISA 2015. I Sverige deltog knappt 5 500 elever från 202 skolor.
  • PISA har tidigare genomförts år 2000, 2003, 2006, 2009 och 2012.
  • Här kan du läsa Pisa-undersökningen.

Mellan 2009 och 2012 var Sverige det land som tappade mest i Pisa. Men i undersökningen som utfördes 2015 har trenden vänt.

– Jag tror att det är viktigt för lärarna, så att man orkar och kämpa på. Lärarna har jobbat hårt i alla år, men nu handlar det offentliga samtalet mer om kunskap, undervisning och legitimerade lärare. Det stärker såklart professionen, säger Åsa Fahlén.

De tre mätområdena i undersökningen är matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I alla tre har de svenska eleverna ökat sina resultat, även om lyftet i naturvetenskap inte är statistiskt säkerställt.

Åsa Fahlén menar att de senaste årens statliga satsningar är en av flera pusselbitar som lett till dagens resultat.

– Det har varit fler inslag av statlig finansiering och intervenering, som matematik- och läslyften. Sådana satsningar vi måste se mer av, man kan inte låta huvudmännen bara göra som de vill. 

Hon betonar också att det fortfarande är stor skillnad mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.

– Trendbrottet är bra, men vi har inte lyckats med det kompensatoriska uppdraget. Det är lite oroväckande är att ojämlikheten fortsätter att öka, och ovanpå det är lärarbristen störst där den socioekonomiska utsattheten är som störst. Huvudmännen klarar inte av att matcha resurserna dit de behövs, det behövs en statlig styrning.

– 2009 och 2012 låg vi under genomsnittet i naturvetenskap, nu ligger vi på. Men det beror också på att OECD-genomsnittet har försämrats, säger Eva Lundgren, Pisa-expert på Skolverket.

Inom läsförståelse syns också en ökning, från 483 poäng 2009 till 500 idag, vilket dock är sämre än tidigare resultat.

För matematiken syns en förbättring från 478 poäng 2012 till dagens 494, vilket också betyder att Sverige inte längre ligger under genomsnittet.

– Efter Timss har mattelyftet lyfts fram som en förklaring, men det finns inget empiriskt stöd för att säga det. Men vi kan säga att tre av fyra lärare har genomgått mattelyftet, säger Mikael Halápi, tillförordnad generalsekreterare för Skolverket.

– Ni ska vara mycket stolta, säger han med adress till alla svenska lärare.

Jag tror något positivt äntligen kommit ut av Pisa-chocken

Läsförståelsen visar också plusresultat. Från 483 poäng 2012 till 500 poäng 2015. Även där befinner sig svenska elever över genomsnittet.

Internationellt är Singapore toppresterare.

När det gäller naturvetenskap toppas OECD-listan av Japan, Estland och Finland, även om de finska resultaten sjunkit. Sverige slår nordiska grannen Island.

Läsförståelsen leds Singapore, och inom OECD av Kanada. Sverige, Chile och Slovenien är de enda länder som lyft sig sedan 2012.

– Jag tror att det handlar om att något positivt äntligen kommit ut av Pisa-chocken. Det har blivit ett annat fokus. Men det är bara mina spekulationer, säger Mikael Halápi.

Även på matteområdet toppar Singapore.

Det finns också skillnader mellan elevgrupper.

– Skillnaden mellan hög och lågpresterande elever har ökat jämfört med 2006, vi ligger över OECD-resultatet, säger Anders Auer.

I läsförståelse har de lågpresterande pojkarna gjort det största lyftet, medan en rent generell trend är att skillnaden mellan hur pojkar och flickor presterar minskar.

– Det är en generell trend inom hela OECD, säger Anders Auer.

När det gäller likvärdighet har Sverige inga guldmedaljer att utkräva.

Skillnaden mellan elever med inhemsk och de med utländsk bakgrund är högre än OECD-genomsnittet, samtidigt som de nyanlända provdeltagarna inte har påverkat resultatet negativt.

Likvärdigheten har försämrats jämfört med 2006, då naturvetenskap också var huvudämne i undersökningen. År 2000 hade Sverige ett av de mest likvärdiga skolsystemen.

–Vi är numera ett genomsnittligt OECD-land. Men det här är inte en samlad bedömning, det här är ett empiriskt underlag, och det ska man vara medveten om, säger Anders Auer.

Utbildningsminister Gustav Fridolin kallar resultatet ett ”styrkebesked för Sveriges lärare och elever”, i ett pressmeddelande, men tillägger:

­­– Det är vad du gör i skolan som ska avgöra din framtid, inte i vilket hem du växer upp. PISA är glädjande, men ställer krav på politiken. Vi ska fortsätta prioritera mer tid för lärarna, att bryta segregationen och ge elever stöd i tid. Ingen ska lämnas efter.

pisa_2

De nordiska ländernas position i förhållande till de 33 OECD-länder som deltagit i samtliga fyra Pisa-undersökningar sedan 2006. Källa Skolverket.

pisa_3

Sveriges position i förhållande till de 33 OECD-länder som deltagit i samtliga fyra Pisa-undersökningar sedan 2006 i läsförståelse. Källa Skolverket.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm