Annons

Så mycket tjänar lärarna

Publicerad 21 januari 2016

Fakta

Lönelistor i korthet

Högst snittlön i riket
(Rikssnittet är 31 823 kr/mån)

Storstäderna: +1 368
Huvudstadsregionen: +1 681
Göteborg-Borås: +65

Lägst snittlön i riket

Klassiska universitetsstäder: –167
Sveriges 10 minsta kommuner: –1 729
Öresundsregionen: –463

Högst lön under 30 år

Stockholms och Gotlands län: 29 654
Hallands län: 27 779
Kronobergs län: 27 730

Lägst lön under 30 år

Örebro län: 26 169
Östergötlands län: 26 050
Värmlands län: 26 116

Högst lön 31-59 år

Stockholms och Gotlands län: 33 787
Södermanlands län: 31 724
Västra Götalands län: 31 576

Lägst lön 31-59 år

Kalmar län: 30 724
Västerbottens län: 30 568
Dalarnas län: 30 714

Högst lön över 60

Stockholms och Gotlands län: 35 416
Västra Götalands län: 34 057
Jämtlands län: 34 034

Lägst lön över 60

Kalmar län: 32 852
Dalarnas län: 32 507
Örebro län: 32 800

Relaterat

De svenska lärarlönerna är för låga och sammanpressade, enligt OECD.
Det är en uppfattning som delas av Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, som menar att det dessutom finns ett samband med lärarlönernas nivå och elevernas resultat.
Skolvärlden har granskat lärarnas löner och utveckling i Sverige under 2015.

Skolvärlden har undersökt i vilken utsträckning genomsnittslönerna för lärare (medlemmar i Lärarnas Riksförbund) skiljer mellan Sveriges olika län (2015). (Uppdaterad version som visar vad lärarna tjänade län för län 2016 finns här).
Det finns skillnader, men de är ganska små.

  • Lärarna i Stockholms län tjänar mest, kollegorna i Västerbotten minst.
  • I genomsnitt skiljer det cirka 3 000 kronor i månadslön mellan LR-medlemmar i Stockholms län och i Västerbotten. Mellan övriga län skiljer det som mest 1 000 kronor.
  • Lärare i små kommuner tjänar något mindre än lärare i stora. Detsamma gäller för kommuner där medborgarna har hög genomsnittsinkomst jämfört med kommuner där de har låg.
  • Störst skillnad mellan yngre och äldre lärares löner är det i Östergötland (cirka 8 000 kronor i månaden). Minst skillnad är det i Dalarna (5 500 kronor).
  • I genomsnitt tjänar manliga LR-medlemmar 500 kronor mer i månaden än kvinnliga. I Halland är skillnaden dubbelt så stor.

– Jag tror att det i huvudsak beror på att männen i genomsnitt är något äldre än kvinnorna och därmed har fler år i yrket, åtminstone när det gäller gymnasielärare och senarelärare i grundskolan, säger Sten Hagberg som är distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Halland.

– När det gäller tidigarelärare i grundskolan bryts mönstret, åtminstone i Varberg som är den kommun där jag själv är med och förhandlar och har bäst koll på. Där är männen bara ett år äldre i genomsnitt, men har drygt 800 kr mer i medellön. Det är troligen en effekt av att det finns få legitimerade manliga lärare på lägre stadier. Konkurrensen om dessa avspeglar sig i en högre medellön.

Ökar konkurrensen om legitimerade lärare även i andra kommuner i Halland?

– Ja. Det har hänt mycket under senare tid. Det finns i dag en större medvetenhet hos arbetsgivarna om att de måste vara beredda att konkurrera om personalen. När lärare upptäcker att det går att få upp till 5 000 kronor mer i månaden genom att byta arbetsgivare, ökar rörligheten.

Är det ett trendbrott?

- Det är definitivt ett trendbrott. Bristen kommer att slå igenom på lönerna. Det gäller bara att se till att det håller i sig.

Finns det en risk att vissa lärare drar iväg, medan andra står kvar?

– När löneglidningen ökar, ökar också den risken. Men jag brukar säga att på sikt gynnas vi alla av att en kollega får högre lön. Ju högre löner vi har genomsnitt, desto bättre är prognosen för den enskilde individens löneutveckling, även om det inte alltid syns omedelbart.

Är det inte känsligt om exempelvis en nyanställd kemilärare får högre lön än en slöjdlärare som arbetat länge på skolan?

– Jo, det är klart att det kan vara känsligt. Men det är alltid bättre för kollektivet att en kollega får högre lön. Det bidrar till att skapa ett tryck som gör att arbetsgivaren måste satsa även på de som är redan är anställda, om de inte ska förloras till andra.

Docenten och nationalekonomen Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala forskar inom utbildnings- och arbetsmarknadsekonomi. 

Han berättar att lönespridningen inom lärarkåren var större när det fanns löneskalor och innan systemet med individuellt lönesättning infördes.

– Löneskillnaderna har faktiskt minskat. Det är lite besynnerligt.

Kommer det att hålla i sig?

– Det finns många faktorer som pekar åt att såväl lärarlönerna som lönespridningen kommer att öka. Det finns till exempel en allmän enighet – i debatten – om att lärarlönerna är för sammanpressade, staten genomför olika satsningar som syftar till att öka lönespridningen och det råder lärarbrist. Det är faktorer som talar för ökad lönenivå och lönespridning.

– Men hittills har vi inte sett någon bra statistik som visar på att detta har skett eller är på väg att ske. Därför vill jag vänta och se.

Betydligt mer övertygad om att något verkligen har skett med lärarlönerna är LR:s före detta ordförande Bo Jansson.

– Lärarnas löneutveckling under de senaste åren är den bästa på marknaden. Fler och fler arbetsgivare och politiker verkar ha förstått att det nu är allvar, att de måste göra något om de vill ha utbildade lärare i framtiden.

– Lärarbristen gör att många kommuner bjuder över varandra för att kunna rekrytera utbildade och legitimerade lärare och då inte bara i bristämnen som moderna språk och naturvetenskap. Det blir också allt vanligare att lärare byter arbetsgivare. I dag kan en legitimerad lärare räkna med minst 5 000 kronor i lönehöjning när hen byter arbetsgivare.

Det gäller väl främst i storstadsområdena?

– Det är klart att det är lättare att byta arbetsgivare i områden där finns många arbetsgivare inom pendlingsavstånd. Men lönepåslagen sker inte bara i storstadsområdena, utan även i många andra regioner.

– Det avgörande är om kommunen/arbetsgivaren insett att det måste satsas på högre lärarlöner eller inte. Tyvärr har inte alla arbetsgivare ännu förstått att det är allvar. Men det kommer de att göra. Det är jag övertygad om.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger till Skolvärlden att hon och övriga regeringen delar OECD:s ofta framförda kritik mot de svenska lärarnas (svaga) löneutveckling.

– Det är därför vi har presenterat lärarlönelyftet som går ut på att bidra till att löneutvecklingen blir starkare för lärarna.

Räcker verkligen tre miljarder kronor till det?

– Nej, det kommer inte att räcka. Vi har även den förra regeringens reformer i form av karriärtjänster. Men huvudansvaret för att fortsätta att förstärka löneutvecklingen ligger på parterna.

– Lärarnas löneutveckling, och möjligheten att utvecklas i sitt yrke, är Sveriges svaghet. Vi har ganska bra ingångslöner, medan löneutvecklingen över tid är för svag.

Bör lönespridningen bland lärarna öka?

– Det måste finnas en tydligare möjlighet att genom ökad erfarenhet, ökad kunskap, fördjupningar och större ansvar utvecklas löne- och yrkesmässigt. Det är det som skapar attraktivitet till yrket. Och ska vi komma till bukt med lärarbristen måste vi ha ett attraktivt läraryrke.

Vad är en rimlig lön för en lärare högstadielärare i tyska eller engelska som arbetat i 15 år?

– Det är väldigt svårt för mig att säga. Det är en fråga för parterna. Men vi vet vad snittet ligger på. Löneutvecklingen behöver bli tydligare. Det är väldigt låg lönespridning och låg löneutveckling inom läraryrket.

Men vad är en rimlig lön?

– Vi vill inte ha en precis uppfattning om var lönenivåerna ska ligga. Men lärarlönelyftet innebär en ökning på mellan 2 500 kronor och 3 500 kronor i månaden. Karriärtjänstreformen med förstelärare innebär en ökning med upp till 5 000 kronor och en lektor som är forskarutbildad kan få en löneökning på upp till 10 000 kronor i månaden. Det är så här vi vill att det ska se ut. Genom att fördjupa sin kunskap, skaffa sig erfarenheter och ta ansvar, ska man få en bra löneutveckling.

Vad tycker du om att lärarlönerna höjs mest i områden där konkurrensen om dem är som störst?

– Jag tycker att det ska finnas en löneutveckling som är kopplad till erfarenhet, kunskap och hur mycket man bidrar till skolutvecklingen. Sedan är det självklart att en bristsituation gör att lönerna går upp. Men då sker det på marknadens villkor istället i stället utifrån kriterierna.

Är det bra?

– Det är väl bra att man speglar den marknadssituationen som råder. Men det som är viktigt för att göra läraryrket attraktivt är att det finns en tydlig löneutveckling som är kopplad till något som individen kan förutse.

Är det risk för att lönerna främst ökar i storstadsregionerna och andra områden där det är konkurrens som lärarna?

– Det är viktigt att finns en attraktivitet för läraryrket i hela landet. Det gäller därför för kommuner och friskolor att vara attraktiva även i områden som inte dras av marknaden. 

Finns det ett samband mellan högre lärarlöner, högre undervisningskvalitet och färre underkända elever?

– Ja, absolut. Det är klart att det finns ett samband.

Lena Hensvik är filosofie doktor i nationalekonomi och forskare vid IFAU. I sin avhandling från 2011 konstaterade hon att införandet av friskolor innebar ökad lönekonkurrens på utbildningsområdet, framför allt i regioner och områden där antalalet arbetsgivare blev fler.

– Lönerna ökade, speciellt för duktiga lärare och lärare inom vissa bristområden, till exempel matematik. Det handlar om utbud och efterfråga och är inte mer komplicerat än så.

– Men det är inte frågan om någon jättestor effekt.

Varför inte?

– Det här är trots allt ingen privat marknad, efter om det svenska skolsystemet är mycket liberalt i en internationell jämförelse. Det kan vara så att ökad konkurrens inte räcker för att få upp lönerna generellt. Det krävs också mer pengar. 

Leder lärarbristen till ökade löneskillnader mellan olika lärarkategorier?

– Mycket handlar om vilken relativ förhandlingsförmåga man har. I en bristsituation är det till exempel ofta enklare för den som är inträdande att förhandla upp lönen, vilket kan öka lönespridningen mellan nya lärare och de som varit länge i yrket. Den alternativa arbetsmarknaden ser också olika ut för olika lärargrupper, vilket ytterligare påverkar förhandlingsläget.

Vilken betydelse har satsningen på karriärtjänster på lärarnas löneutveckling?

– Man kan tänka sig att de ökar lönespridningen. Jag ingår i ett projekt som ska utvärdera satsningen på förstelärartjänster när det till exempel gäller löneutveckling, lärarnas rörlighet och elevernas resultat. Det lär dock dröja ett par år innan vi har några resultat. Hittills har vi för lite data.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

Undervisning

På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass.
– Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning, säger språkläraren Helen Elofsson.

Annons
Annons

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Likvärdighet

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Annons

Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen

Pedagogisk måltid

En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens. Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Annons
Annons
Arbetsmiljö

Krisen i Sjöbo: 25 av 30 lärare vill lämna skolan

Arbetsmiljö

Lärarna på Färsingaskolan larmar om höga stressnivåer och hälsoproblem – nu hotas skolan av personalflykt. Hela 83 procent av lärarna på skolan säger att de har sökt, eller tänker söka, nytt jobb under vårterminen. 

Lärare ropar på hjälp efter nya sparkrav

Arbetsmiljö

Planerade nerskärningar på skolor i Sjöbo har mötts av massiv kritik. Nu vädjar lärare efter hjälp samtidigt som en skolledare hotar med att säga upp sig. 

Annons

Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron

Fysisk lärmiljö

På Elmeskolan har varje elev ett eget ”kontor” i klassrummet – med hjälp av tygskärmar runt varje skolbänk.
– De nya klassrummen har gett bättre studiero och en trevligare arbetsmiljö för oss lärare, säger Klas Henriksson, lärare på skolan.

 

Digital guide ska locka fler till läraryrket

Lärarbristen

Sverige behöver 12 500 nya lärare per år fram till år 2031. ”Lärarutbildningsguiden” ska få fler att upptäcka de alternativa vägarna till en lärarlegitimation.
– Många känner inte till att det finns alternativ till att läsa fyra fem år på högskolan, säger Anna-Lena Blomkvist på UHR.

Ny utbildning för tekniklärare med jobb samtidigt i Gävle

Lärarutbildning

Högskolan i Gävle erbjuder ämneslärarutbildning i teknik och matte med jobb samtidigt för att tackla lärarbristen.
– Behovet är enormt, säger Jan Grenholm, universitetsadjunkt i teknik på Högskolan i Gävle.

Ny satsning ska ge fler lärare inom specialpedagogik

Specialpedagogik

Behovet av specialpedagoger och speciallärare är stort över hela Sverige. I Södertälje satsar man på attvidareutbilda legitimerade lärare för att få fler specialpedagoger eller speciallärare på kommunens skolor. 
 

Friskolor

Varnar för intressekonflikt när lärare blir delägare i Academedia

Lärare som delägare

Friskolekoncernen Academedia marknadsför ett erbjudande om att bli delägare till sina anställda lärare. Men tidigare Academedia-läraren Magnus Ekblom menar att det skapas en intressekonflikt när lärare har ett egenintresse i att bolaget ska gå med vinst.
– Jag tycker att det är en form av korruption, säger han.

”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

Debatt

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

Kommentera

Lokal skolkommission ska lyfta lärarna

S-M-koalitionen i Oskarshamn tillsätter en egen skolkommission med lärare och fackliga representanter bland ledamöterna.
– Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

Nedskärning

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten.
– Det är en katastrofsituation, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Debatt

”Det är inte lärarnas fel att betygssättningen är olikvärdig”

Debatt

”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera

”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”

Debatt

”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kommentera

”För svaga skrivningar i utredningen”

Syv-utredning

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar 80 timmars framtidsval, men anser överlag att syv-utredningens förslag är för försiktiga. 

Betyg

Forskaren: Rättvisare betyg om skolor samarbetar

Betyg

Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet.

Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

Betyg

Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Specialpedagogik

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.

Pension

Tomas trissade upp sin lön med tusenlappar

Lön

Tomas König fortsatte jobba som lärare efter att han fyllt 65 år. Ett lönetips om att arbetsgivaravgiften sänks kraftigt det år man fyller 66 visade sig vara mycket värdefullt. 
– Jag fick upp min lön många tusen kronor om året, säger Tomas.

Många fördelar för den som vill jobba efter 65

Pension

Vad gäller om du skulle välja att fortsätta jobba efter att ha fyllt 65 år? Lärarnas Riksförbunds pensionsexpert Per-Olof Sorsell berättar hur det ligger till.

Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Politik

Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen. Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

Skolan utvecklar skräddarsydd plattform – efter lärarnas behov

På kommunala Ådalsskolan är lärarna med och avgör precis vad som ska ingå i den digitala plattformen och hur den ska fungera.
– Många IT-system i skolan har alldeles för många klick innan man hittat rätt. Här är vi hela tiden med i utvecklingsprocessen, säger Anna-Karin Sjödin, lärare på skolan.

Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

Nyanlända

Stockholm stad har sedan 2016 satsat på att nyanlända med utländsk lärarexamen ska få en svensk examen. Hittills har 17 lärare fått legitimation. 
– Många fler är på väg, säger projektledaren Christina Rydén.

Ny forskning: Fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Skolval

Med det fria skolvalet har antalet gymnasieskolor och valmöjligheter exploderat. Men inte för alla – på landsbygden har skolor istället stängts ner och i utsatta områden nyttjas inte valmöjligheterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.  

LR: Uppsala kommun stänger ute lärarfacken

Fackligt

Uppsala kommun försöker kringgå fackförbunden när de lägger ner samverkan, menar företrädare för Lärarnas Riksförbund.
– De vill införa ett orimligt system, säger Hans Eric Lindahl på LR Uppsala.

OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

Integration

Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet.

Skolnämnden vill minska administrationen för lärare

Adminstration

Stockholms Utbildningsnämnd vill minska administrationen för lärare. Men det är mer för att skapa ett nytt förhållningsätt än en strategi.
– Det är verkligen ett första steg för att understryka att den här frågan är viktig, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Utbildningsnämnden.

Alexander Skytte: Att gå i skolan med adhd

Blogg

Idrottsläraren Alexander Skytte skriver om hur det är att gå i skolan, ur elevens perspektiv. Eleven som inte bara kämpar med att göra sitt bästa – utan också kämpar med sin adhd.

Arbetsmiljö

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

”Lärare betalar löneökningarna med att springa snabbare i korridorerna”

Debatt

”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Kommentera

”Arbetsmiljöfrågan är för oss mycket större än så”

Replik

”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Syv

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

”Vi i LR måste hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten”

Debatt

”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

Kommentera

Replik: ”LR slår vakt om balansen på arbetsmarknaden”

Replik

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

Kommentera

Forskaren: Föräldrar i utsatta områden är rädda för skolan

Segregation

Skolor i utsatta områden orosanmäler i onödan och brister i dokumentation och pedagogiska kartläggningar, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Malmö Universitet.
– Föräldrarna är rädda för att skolan ska anmäla dem, säger universitetslektor Laid Bouakaz.

Sveriges elevkårer: ”Låt inte skolan bli ett slagträ”

Debatt

Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

Kommentera

”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”

Debatt

”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera
Granskning: Fortbildning

Stora skillnader i lärares fortbildning

Granskning

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling och använder sig av statliga program som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

Lärarna i praktisk-estetiska ämnen behöver ett eget ämneslyft. Det menar idrottsläraren och lektorn Izabela Seger.
– Det hoppas vi kunna genomföra i Järfälla.

”Möjligheten till forskning har blivit ett lyft för mig”

Fortbildning

En dag i veckan arbetar gymnasieläraren Oscar Isaksson som forskare på Göteborgs universitet.
– Det är en avancerad form av kompetensutveckling, säger han.

Grafik: Så mycket lade kommunerna på fortbildning

Statistik

Så mycket pengar lägger stora och små svenska kommuner på lärares kompetensutveckling.

Fysisk lärmiljö

Katarina blev hörselskadad av jobbet

Arbetsmiljö

Läraren Katarina Reineck blev hörselskadad på ena örat på grund av en dålig arbetsmiljö på skolan. Nu vill hon se ett krafttag nationellt innan fler lärare drabbas.

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Skolverkets kravlista inför digitala prov

Digitalisering

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
– Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

Heltidsmentorer

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så lyckades de med satsningen

Arbetsmiljö

Heltidsmentorerna på Linnéskolan i Älmhult har minskat lärarnas stress.Personalsatsningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från kommunen och statliga miljoner. 
 

Alexander Skytte: Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra?

Blogg

”För att kunna förstå varför vi ens måste ställa oss en sådan absurd fråga är det viktigt att förstå hur lärarens situation har utvecklats”, skriver Alexander Skytte.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons