Academedias största ägare: ”Förslagen är inget som gnager”

Samtidigt som det läggs politiska förslag om att minska skolpengen till friskolorna, stoppa ägarnas möjlighet till vinstuttag och en skrotning av kö som urvalsinstrument, ökar Mellby gård sitt ägande i Sveriges största friskolekoncern Academedia.
– Förslagen är inget som gnager hos mig, säger VD Johan Andersson.

Bolaget, som har sitt huvudkontor på Anna Lindhs plats i centrala Malmö, började köpa in sig i Academedia för sex år sedan och är idag utbildningskoncernens absolut största ägare. I slutet på februari, efter att kursen fallit, befäste man sin position genom att köpa aktier i bolaget för ytterligare 33 miljoner kronor.

Därutöver äger Mellby Gård, som startades av Johan Anderssons pappa industrimannen Rune Andersson, helt eller delvis bland annat servettillverkaren Duni, herrkonfektionsföretaget Oscar Jacobson, modekedjan Kapp Ahl, optikerkedjan Smarteyes och småhustillverkaren Älvsbyhus. Systerföretaget Mellby gård jordbruk föder upp travhästar samt cirka 18 000 slaktsvin per år.

Johan Andersson säger att han tycker att det är bra att skolan är under debatt.

– Utbildning är en otroligt viktig samhällssektor som engagerar många människor. Just nu är intensiteten i debatten extra stor, bland annat beroende på en del aktuella propositioner.

Fel fokus i debatten

– Jag önskar dock att debatten i större utsträckning handlade om sådant som på riktigt skulle vara till nytta för att utveckla skolan. Jag tycker till exempel att vi har förlorat några år genom att ständigt debattera huvudmannafrågan, vilka huvudmän som ska få verka i skolan och vilka som inte ska få göra det. Det finns många bra saker som vi i stället kunde ha lagt krutet på, till exempel att skapa egna nationella kunskapsmätningar.

Varför är ni – Mellby Gård – engagerade i skolbranschen?

– Utbildning är kanske det viktigaste vi har i samhället. Att vara en del av utbildningssektorn, att kunna skapa bra utbildningar åt fler och fler, känns angeläget, stimulerande och väldigt kul.

– Vi tror dessutom att det är en verksamhet som kan växa ytterligare. Friskolesektorn är förhållandevis liten i Sverige. Academedia – som redan finns i Tyskland – kan även växa internationellt.

Vilket innebär ökade kommersiella möjligheter?

–- Academedia är ingen filantropisk investering för vår del. Även om vi är i utbildningssektorn för att vi tycker att det är viktigt och kul, är det klart att vi även gör det på kommersiella grunder. Vi vill få avkastning på vår investering.

”Vi har blivit luttrade”

Johan Andersson, som sitter i Academedias styrelse, verkar inte speciellt orolig för att de förslag på skolans område som just nu är högaktuella i den politiska debatten, och som skulle kunna leda till ekonomiska försämringar för privata friskoleföretag, ska bli verklighet.

– Det är inget som gnager hos mig. Många av förslagen saknar parlamentariskt stöd. Regeringen verkar dessutom inte söka parlamentariskt stöd för dem. Vi har i sommar varit i denna sektor i sex år och har blivit lite luttrade. Vi har lärt oss att skilja på vad som är plakatpolitik som syftar till att ragga röster och vad som är konkreta och värdeskapande förslag. Under senare år har det tyvärr varit mer av de förra än de senare.

– Opinionsundersökningar visar dessutom att det är viktigt för svenska folket att kunna välja mellan privata och offentliga alternativ. Jag tror därför att friskolorna kommer att ha en väldigt stor roll för svenskarna även i framtiden.

”Det blir game over för de flesta”

Regeringen har aviserat att den vill ha ett stopp för vinstutdelning från friskolor, ta bort kötid som urvalsinstrument till populära friskolor (grundskolor) och minska skolpengen till friskolor. Det sistnämnda för att friskolorna idag, enligt regeringen, överkompenseras. Det som diskuteras är en minskning på mellan 8 och 10 procent.

– Jag har väldigt svårt förstå minskningen av skolpengen. I bästa fall är den feltänkt. I värsta fall handlar det om en medveten lögn, att det finns en annan agenda bakom, säger Johan Andersson som menar att friskolorna inte är överkompenserade, snarast tvärtom, och hänvisar till forskning.

Samtidigt finns det utredningar och forskning som visar på motsatsen.

– Minskas skolpengen till friskolorna med 8–10 procent kommer många av dem få svårt att klara sig. Friskolorna har i snitt ett överskott på 3–4 procent. Det blir ”game over” för de allra flesta.

– Antingen läggs skolorna ned eller så får någon annan huvudman, till exempel staten eller kommunerna, kliva in och ta över. Det blir en slags konfiskation eller expropriering.

”Vi ger tillbaka till samhället”

Vad skulle sänkt skolpeng innebära för er del?

– I förhållandena till många andra aktörer är vi – Academedia – stora och skulle kanske ha bättre förutsättningar att driva vidare många skolor. Vi har dessutom även förskolor, en internationell verksamhet och vuxenutbildning.

Den sistnämnda uppvisar, enligt Johan Andersson, en bättre lönsamhet än grundskolorna.

– Det mesta av det överskott som vi generar återinvesteras i verksamheten. Vi ger också tillbaka till samhället i form av skatter som vi betalar.

– Ska man driva ett skolföretag som finansieras med hjälp av banklån får man betala räntor och vill man ha ägare som satsar på verksamheten får man betala en avkastning till dem. Det skiljer inte skolföretag från hur andra företag fungerar.

Han vill ändra köreglerna

Johan Andersson är mer positiv till att ändra kölreglerna, även om han inte vill avskaffa kö som urvalsinstrument till populära friskolor.

– Kö är ett väldigt demokratiskt verktyg. Men jag anser inte att det är särskilt bra om det finns skolor där man måste sätta sina barn i kö vid ett års ålder eller ännu tidigare för att de ska ha en chans att komma in. Vi ser gärna att man kan ställa barn i kö först vid senare tillfälle och närmare skolstarten.

– Det är även viktigt att köerna integreras med de offentliga systemen och att man tar bort skolors möjlighet att administrera en egen kö. Idag finns det en misstänksamhet – rätt eller fel – om att en del köer inte sköts på ett demokratiskt korrekt sätt. Jag vill dessutom att skolvalet ska vara obligatoriskt.

Vad anser du är viktigast att förändra inom det svenska skolsystemet?

– En viktig åtgärd är att se över kösystemet. En annan är att införa nationella kunskapsmätningar som gör att vi bättre kan följa hur den svenska skolan utvecklas över tid. Vi kan inte bara förlita oss på resultaten i internationella mätningar som Pisa och Timss.