LR efter utredningen kring friskolor: ”Orimligt system”

Dagens skolsystem är helt orimligt. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.
– Det behövs en bred politisk uppgörelse om skolan. Partierna borde lyssna på sina väljare som är uppenbart missnöjda med en skola där likvärdigheten urholkas.

Enligt Åsa Fahlén utgör Anne-Marie Pålssons och Per Samuelssons utredning ett bra underlag för en vidare diskussion om hur dagens skolsystem fungerar och vilka förändringar som behöver göras.

– Deras slutsats att det är skolmarknaden som i grunden är problemet är riktig.

Utredarna vill inte stoppa aktiebolag som verksamhetsform i skolsektorn, däremot införa krav som begränsar aktiebolagens, men även andra friskoleföretags, handlingsutrymme.

– Man kan man fråga sig om aktiebolagsformen har kommit till skolmarknaden just för att den är en marknad eller om aktiebolagsformen drivit på utvecklingen mot en skolmarknad, säger Åsa Fahlén.

Det finns ett politiskt ansvar”

Ett förbud mot aktiebolag kan leda till mycket stora skadeståndskrav långa domstolsprocesser, enligt utredarna.

– Samtidigt finns det ett politiskt ansvar för att ha etablerat ett system som är helt orimligt. Frågan är då vad vi ska göra? Ska vi gå på bolagsformen och riskera skadestånd eller ska vi strypa möjligheterna för bolagen att plocka russinen ur kakan, som en del gör idag. Det vill säga ändra systemet så att det inte längre är ekonomiskt lukrativt för dem att verka inom skolan.

– Jag tycker att aktiebolag är en fantastisk bolagsform, men anser samtidigt att den inte är lämplig för skolverksamhet.

Behöver ”steppa upp”

Åsa Fahlén säger att de borgerliga partierna behöver ”steppa” upp på skolområdet.

– De börjar röra på sig, men är ännu inte riktigt på banan. Det behövs en bred politisk uppgörelse om skolan. Det innebär bland annat att alla behöver vara beredda på att ge och ta. Friskolornas riksförbund kommer inte att vara helt nöjda med en sådan uppgörelse, men inte heller de som står på motsatt sida.

– Det är viktigt med en bra uppgörelse för att vi ska få ett långsiktigt hållbart skolsystem som inte bidrar till segregering och som gör att fler vill arbeta som lärare.

Elever ska nå så långt som möjligt

Samtidigt som många skolor har svårt att få pengarna att räcka till, finns det skolföretag som går med betydande överskott.

– Många av de senare har elever som det inte kräver speciellt mycket resurser för att de ska klara utbildningen med goda resultat samtidigt som skolans ekonomiska ersättning för dem är densamma som för elever med betydligt större behov. Det är här som skolföretagens överskott och möjligheter till vinstutdelning uppstår.

– Som styrdokumenten är skrivna i dag ska det egentligen inte gå att göra ett överskott eller plocka ut några vinstpengar ur skolan. Det står bland annat att eleverna ska nå så långt som möjligt. Trots det kan en skola i dag säga att nu har vi utbildat färdigt dessa elever och dela ut vinst till ägarna. Men elever kan ju alltid lära sig mer.

”Har inte full valfrihet idag”

Senare års forskning, bland annat av Anna Ambrose vid Södertörns högskola, visar att en viktig faktor när föräldrar väljer skola åt sina barn är vilka kamrater deras telningar kan tänkas möta, inte skolan som sådan.

– Det är något som vi behöver våga prata öppet om, även om det kan vara svårt. Det sägs ofta hur viktigt det är med valfrihet. Men det talas mindre om vad valfriheten ska gå ut på? Och valfrihet för vem? När det gäller grundskolan har vi dessutom inte full valfrihet i Sverige. Vi har vi redan tagit ifrån föräldrarna viss makt över sina barn genom bland annat skolplikten. Som förälder kan jag inte säga att jag vill ha mina barn hemma och undervisa dem själv. Barnen är tvungna att gå i skolan, säger Åsa Fahlén.

– Vi behöver ha en diskussion om vad vi vill med skolan, vad som är syftet med den och om föräldrarnas kontra samhällets rättigheter.