LR: ”Krävs en rejäl förstärkning när ukrainska elever börjar”

Redan på måndag börjar den första ukrainska flyktingeleven skolan i Nynäshamn. Nu rustar skolorna för att ta emot 50–100 nya elever de närmaste veckorna.
– Vi kommer behöva söka studiehandledare med ljus och lykta, säger Johan Carlén, biträdande föreningsombud och huvudskyddsombud på LR i Nynäshamn.

Omkring 4 000 ukrainska flyktingar strömmar dagligen in i Sverige. En del av dessa kommer till Nynäshamn med färjan från Polen. Majoriteten tar sig vidare till andra orter men en del blir också kvar. Några får husrum hos släkt och vänner medan andra flyttar in i kommunens nya transitboende.

– Vi hade förvaltningssamverkan i går. Än så länge rör det sig om få barn, den stora vågen har inte kommit än. Kommunens transitboende har 30 platser, med det kommer att bli fler. Vi har en första elev som börjar i skolan på måndag. De närmaste veckorna får vi minst 50, kanske upp emot 100 nya elever i våra skolor, säger Johan Carlén.

Vid sidan av sitt fackliga uppdrag är han högstadielärare i matematik och NO på Vanstaskolan. Han anställdes året efter den förra flyktingkrisen inleddes 2014, och säger att han därför har svårt att relatera till hur det fungerade då.

– Många flyktingar undervisades i grupper som har svenska som andraspråk, jag som ämneslärare tänkte inte så mycket på det vid den tiden.

Lärare och tolkar

Men den här gången står han mitt i händelsernas centrum som biträdande föreningsombud för LR. En av många knäckfrågor, förutom en ökad arbetsbelastning, blir tillgången på lärare och tolkar.

– Jag har inte full koll på tolkbehovet men LR har uppmärksammat kommunen på att våra medlemmar på SFI-utbildningen inte ska belastas för hårt. Eleverna kommer att börja i SVA-undervisning, svenska som andraspråk. Vi måste se över behovet av studiehandledare och modersmålslärare för där krävs en rejäl förstärkning och ökad kompetens.

Johan Carlén konstaterar att studiehandledning på ukrainska blir en bristvara.

– Ponera att vi får 50 nya barn den här terminen…det kommer vara hanterbart men vi kommer behöva söka studiehandledare med ljus och lykta.

Vad är viktigast i ett första skede?

– Att barnen får börja skolan så snart som möjligt men också att vi förstärker SVA-kompetensen, styr om så att de som har SVA-kompetens kanske får hoppa in på andra skolor. Vi måste anpassa verksamheterna och göra det bästa av det. Vi kommer också få ett tryck på Campus SFI-undervisning eftersom fler vuxna än barn anländer. Både SVA,- och SFI-lärarnas arbetssituation måste ses över.

Följer upp

Befarar ni en ökad arbetsbelastning för lärarna?

– Ja så kan det bli. Vi kommer naturligtvis följa upp det här noga under de kommande veckorna. Vi kommer kolla med våra medlemmar och blir det en förhöjd arbetsbelastning uppmärksammar vi det så att tjänstemännen kan vidta åtgärder. Samarbetet med tjänstemännen i förvaltningen är gott. Alla drar sitt strå till stacken, det finns inget mer att säga om det.

Är kommunen beredd att tillskjuta de resurser som krävs?

– Det tror jag absolut. Redan förra veckan aktiverade kommunen sin krisledningsstab. Man är också van sedan pandemin. Jag förväntar mig också att staten går in och hjälper till med boenden och andra resurser, säger Johan Carlén.

Kommundirektören i Nynäshamn, Carolina Pettersson, poängterar hur viktig skolan är för att fånga upp flyktingbarnen snabbt och ge dem delaktighet och trygghet i Sverige.

– Skolan är mycket viktig. Det är en stor pusselbit. Vi vet sedan den stora flyktingkrisen 2014 till 2016 hur mycket bättre barnen mår av att få vara i skolan med andra barn och studera. Det ger en samhörighet och meningsfullhet i en svår situation. Det blir ett lugn med rutiner, säger Carolina Pettersson.

Välkomnas

Chefen på för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn, Pär Olsson, flikar in:

– Vi kommer ta emot så många vi bara kan. Barnen ska känna att de är välkomna till skolan. Problem, så som med tolkar eller annat, får vi lösa under hand. Det fixar sig, helt enkelt. I ett initialskede får vi också nyttja det faktum att det bor många från Ukraina i Nynäshamn och att i flera fall är det hos släkt och vänner de första flyktingarna bosätter sig hos.

Vad ser du som problematiskt?

– Jag tror inte skolan blir ett problem. Skolan blir snarare en tillgång – även om det självklart kommer finnas praktiska saker att lösa. Det som kan vara ett problem är att identifiera vilka behov ett barn har efter att ha utsatts för något så traumatiskt som att fly från ett krig. Men en lärdom från den förra flyktingkrisen är den positiva effekten av att det finns en plats i skolan snabbt, säger Pär Olsson.

Hur lång tid tar det att frigöra en skolplats?

– Jag kan nämna det senaste fallet som jag har koll på som ett talande exempel. Igår, torsdag, klev ett barn av färjan och kommer stanna i Nynäshamn. Idag, på fredag förmiddag, är allt klart så att barnet kan börja skolan på måndag, säger Pär Olsson.

”Gemensamt ansvar”

Migrationsverket beräknar att det kan komma mellan 27 000 och 212 000 flyktingar från Ukraina till Sverige fram till halvårsskiftet. Hittills har 5200 flyktingar registrerats.

– Vi ska ta vårt ansvar men andra länder måste också ta sitt ansvar. Vi måste också ha ett gemensamt ansvar i Sverige. Vi jobbar aktivt i regeringskansliet för att få en fördelning mellan kommunerna, så att vi kan ta ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.