kreativgrammatik
Skolforum

Phow! – som i kreativ grammatik

Allt fler går ut skolan med för låga grammatikkunskaper, menar Annelie Johansson och Camilla Grönvall från Karlstads universitet. På Skolforum berättade de hur man kan göra grammatik roligt och meningsfullt. 

Camilla Grönvall inleder seminariet med att läsa upp ett vittnesmål från en gymnasielärarstudent:

– När vårens grammatikkurs startade kändes det som att jag gick in i en vägg. Inlärning eller uttryck har aldrig varit svårt för mig, men jag har inte riktigt befäst det jag lärt mig. När jag skulle plocka fram grammatikkunskaperna var det helt tomt. Kan jag verkligen bli lärare i svenska när jag själv aldrig riktigt förstått vad lärarna sa? Vems är felet och hur kan vi undvika att det blir såhär? återberättar Camilla Grönvall.

Föreläsarna Annelie Johansson och Camilla Grönvall är båda adjunkter på lärarutbildningen vid Karlstads universitet. Tillsammans med Jessica Eriksson, bland annat prefekt vid Institutionen för språk, litteratur och interkultur på Karlstads universitet, har de skrivit boken ”Grammatik i teori och lärande praktik.” Den riktar sig mot lärare i grundskolans tidigare år, men är också en bra repetition av grundläggande grammatik för den yrkesverksamme, eller för den som vill ha undervisningstips.

Enligt föreläsarna går allt fler ut skolan utan tillräckliga grammatikkunskaper. De menar att det kan råda viss beröringsskräck när det kommer till ämnet: grundskollärare som anser att det är för svårt för deras elever eller gymnasielärare som å andra sidan tycker att ämnet borde ha lärts ut i grundskolan.

– Vissa lärare menar att det är oviktigt i jämförelse med andra delar av undervisningen. Men språket är ju kärnan i allt och hur kan vi syssla med språk utan grammatik? frågar sig Annelie Johansson.

Elever i årskurs nio ska ha kunskap om språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar, enligt Skolverkets kursplan för svenskundervisning. Camilla Grönvall menar att målen är viktiga, men också svåra, att uppnå för lärarna.

– Vi behöver därför bättre ämneskunskaper och metoder för nytänkande. Lärarna måste också vara motiverade och se grammatik som viktigt och meningsfullt, säger hon.

Kreativ grammatik är Camilla Grönvall och Annelie Johanssons sätt att möta problemen med grammatikundervisningen. Det kan innebära språkliga laborationer, multimodalitet och gestaltningar med kropp och rörelse, gärna tillsammans med skönlitterära texter eller elevernas egna texter.

– Vi har arbetat en del med dramainriktning i gymnasiet. Eleverna får till exempel gestalta verb med hjälp av charader, säger Camilla Grönvall.

Publiken ombeds ställa sig upp och göra sig redo för språklek. De ska få testa att lära sig grammatik med hjälp av ljud, rörelse och berättelsen ”Petter och hans fyra getter.”

– Phow! utropar Annelie Johansson samtidigt som hon sträcker ut högra armen i en kung fu-liknande rörelse och förklarar att det innebär skiljetecken.

Efter ytterligare några instruktioner börjar publiken, välsynkroniserat, stämma in:

– I en stuga bodde Petter. Phow! Med sin katt och fyra getter. Phow! utropar de alla i kör tillsammans med kung fu-rörelsen.

Med skolelevers egna texter visar Camilla Grönvall varför grammatik är viktigt. De unga skribenterna har god berättarteknik, men behöver grammatiskt stöd för att nå ända fram.

– I berättelsen om Pizzan har orden med beskrivningskaraktär markerats i blått. Eftersom de endast är två totalt blir det tydligt att den ordklassen är underrepresenterad.

På så sätt lär sig eleverna vilka ordklasser som är vad samtidigt som de utvecklar sin berättarteknik.

Med övningen ”Lapp i hatt” kan man fördjupa sig i arbetet med särskrivningar, menar Annelie Johansson.

– Eleverna får ta en lapp från varje hatt att sammanfoga. En pojke valde orden träd och motor. Trädmotor tyckte han lät lite tokigt. Men motorträd däremot! Efter att hans föräldrar skrivit upp ordet såg han till att skriva av och illustrera det efter egen tolkning, säger hon. 

Kommentera