rebecca_karlsson

Läraren Rebecca Karlsson gjorde en orosanmälan och hotades till livet av elevens förälder.

| Foto: Andreas Hillergren
Hot mot lärare

Rebecca hotades till livet av förälder

2016 gjorde läraren Rebecca Karlsson en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Jag skulle absolut göra samma sak igen. Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger Rebecca Karlsson till Skolvärlden.

Orosanmälningar – det här gäller
  •  Alla vuxna som jobbar i en verksamhet med barn och unga under 18 år har en plikt att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa.
  • Anmälningsplikten är på individbasis. Du ska alltså anmäla oavsett vad din chef eller någon annan säger.
  • Den som gör anmälan ska inte utvärdera sanningshalten i ett barns berättelse. Det är socialtjänstens och polisens jobb.
  • Bestämmelserna regleras i skol-lagen 29 kap. 13 § och socialtjänstlagen 14 kap. 1 §.

Stöd och tips       

  • Du som söker hjälp och rådgivning kan ringa Bris vuxentelefon på 0771-50 50 50, mellan 9 och 12 varje vardag. Den är till för bland annat just lärare. Mycket information finns också på bris.se.
  • Mer information och diskussionsfrågor finns på Skolverkets webbplats skolverket.se, under rubriken ”Skolans ansvar för barn som far illa”.
  • Känner du igen dig i Rebeccas historia? Har du också drabbats av hot eller våld i ditt arbete på skolan? Mejla oss på redaktionen@skolvarlden.se

Klockan närmar sig fyra på eftermiddagen. Rebecca Karlsson har just suttit med vid ett polisförhör som trygghetsperson åt två elever. Det är också hon som gjort den orosanmälan som ledde fram till polisens inblandning. Efter att eleverna i förhöret berättat hur deras pappa brukar våld mot dem, beslutar man att barnen ska hämtas av sin mamma, och skyddas från pappan. Föräldrarna är separerade.

Tillbaka på skolan efter förhöret för att avsluta sin arbetsdag tittar Rebecca Karlsson ut genom fönstret och ut över skolgården. Plötsligt står han där – den våldsutpekade pappan.

– Jag fick fatt i en kollega och förklarade att hon måste stanna kvar med mig och lyssna på vad som händer, berättar Rebecca Karlsson.

Rebecca Karlsson möter upp pappan tillsammans med sin kollega när han kommer in i skolan. Polisen skulle ha kontaktat honom och förklarat läget, men han är uppenbart ovetande om vad som hänt och är på skolan för att hämta sina barn. Det blir upp till Rebecca Karlsson att förklara att det har gjorts en orosanmälan, att barnen är med sin mamma och att han måste vända sig till polisen.

– Om det är du som har anmält så ska jag vrida nacken av dig! säger pappan då, och närmar sig hotfullt Rebecca Karlsson och hennes kollega.

Mannen gör en gest över halsen som förstärker hotet, och hytter med näven. De båda lärarna backar. Rebecca Karlssons kollega säger ifrån, och upprepar att mannen får vända sig till polisen. Till slut slänger han upp ytterdörren och stormar ut ur skolan.

Två år senare berättar Rebecca Karlsson sin historia för Skolvärlden.

– Han var väldigt arg och väldigt aggressiv när han gick mot oss. Jag blev skärrad, säger hon.

Hela upplevelsen berörde Rebecca Karlsson starkt. Polisen har i efterhand bett om ursäkt för att de hade misslyckats med att kontakta mannen innan han besökte skolan.

Skolan polisanmälde händelsen, och efter en utdragen rättsprocess dömdes pappan till fängelse och böter för övergrepp i rättssak. Under de två åren som gick innan domen slutligen föll kände Rebecca Karlsson ett obehag.

Hon bor i Kristianstad tillsammans med sin man och son, och har ibland känt en oro att något skulle kunna hända dem. Både hon och hennes son har fått kryptiska telefonsamtal som hon misstänker är mannen som försöker skrämmas.

Har allt det här förändrat hur du ser på skyldigheten att göra en orosanmälan?

– Nej. Jag skulle absolut göra samma sak igen. Jag har en skyldighet att anmäla, annars begår jag ett tjänstefel. Men jag är väldigt mån om vilken skolledning jag jobbar för. För min säkerhets skull, och min familj och mina barns.

Här finns tydliga planer för vad som gäller om något liknande händer.

Rebecca Karlsson saknade stöd från ledningen på skolan där hon jobbade när hon blev hotad. Den bristen ledde till slut till att hon sa upp sig. I dag jobbar hon på en annan skola, med en ledning som hon känner fullt förtroende för.

– Här finns tydliga planer för vad som gäller om något liknande händer, och det finns en tydlig arbetsgång och struktur kring orosanmälningar, säger hon.

Den stöttning hon fick på den förra skolan kom från kollegor, och senare även från polisen. Men inte från rektorn. Att tydliga rutiner skulle vara på plats blev en självklar del i Rebecca Karlssons urvalsprocess för att hitta en ny arbetsplats.

– Det är viktigt att man jobbar för en ledning som för det första anser att man ska göra orosanmälan när man har anledning, och för det andra backar upp sin personal. Eftersom det funnits en viss hotbild från mannen så finns det ett säkerhetstänk på plats. Ingen säger var jag jobbar, när jag är där och så vidare, berättar Rebecca Karlsson.

Vad saknade du i form av stöd och strukturer på den förra skolan?

– Allt det jag har nämnt. Till att börja med behövs en handlingsplan för orosanmälan, helst en som säger att det alltid är ledningen som skriver på. Rektorn på min förra skola höll med om att en orosanmälan behövde göras, men ville inte att hans namn skulle stå på pappret, bara mitt. Sen kunde ledningen kanske ha erbjudit samtalsstöd eller liknande efter händelsen också. Men det fick jag ordna själv.

”Det var skönt att ha ett vittne med när hotet kom”

Lars Nilsson är kommunombud för LR i Kristianstad, och lärare i samhällskunskap och geografi på Söderportgymnasiet. Han har inte varit involverad i det som skedde med Rebecca Karlsson men tycker att hennes reaktion att byta jobb är fullt begriplig.

– Är man överens om att man ska göra anmälan är det märkligt att rektor inte vill stå med. Det kunde ju faktiskt räcka att rektor står för anmälan. Även om det är ett individuellt ansvar att anmäla så är det bra om skolan som institution kan stå bakom. Det vore ju märkligt om skolan inte skulle dela sin personals oro för eleverna, säger han.

Bör lärare kunna ställa krav på sin rektor att rutiner för anmälningar finns på plats och att ledningen stöttar läraren?

– Du frågar mig om jag tycker att man ska ta sitt ledarskap på allvar? Ja, det tycker jag att man ska. Jag är fullt medveten om att det är min plikt som individ att göra en orosanmälan, men det innebär inte att skolan inte har något ansvar för att sätta upp rutiner. Jag kan inte se att det är någon motsats. Och det bästa kanske är att skolan anmäler, för att undvika att individer riskerar sig själva. Den här historien visar ju att det inte är ett vettigt upplägg, säger Lars Nilsson.

Kan facket göra något för att stötta lärare på skolor där de känner att ledningen inte backar upp dem kring orosanmälningar?

– Det är klart att vi kan, och det ska vi göra. Det måste ju finnas en dialog kring vad vi har för rutiner. Om det är någonting som riskerar att bli ett arbetsmiljöproblem så är ju det utmärkt att ta upp i samverkan mellan facket och ledningen. Jag tycker att man kan vända sig till sin lokala fackliga representant om det inte finns rutiner för det här, säger Lars Nilsson.

Rebecca Karlsson råder alla lärare att se till att de jobbar för en skolledning som har tydliga rutiner för orosanmälningar, polisanmälningar och liknande.

– Det är ju prioritet ett att det finns en tydlig plan hur rutinerna ska vara. Det finns bara ett sätt: en ledning som agerar snabbt, som inte blundar och som backar sin personal, säger hon.

Har du något annat råd att ge till andra lärare som hamnar i samma sits?

– Det var skönt att ha ett vittne med när hotet kom, annars hade det varit ord mot ord. Det kan vara bra att tänka på när man riskerar konfrontationer.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm