ordning_mobil_karin_emma
Ordningsomdömen

Ris och ros bland lärare i frågan om ordningsbetyg

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola.
Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

En majoritet i riksdagen vill inför skriftliga ordningsomdömen för högstadie- och gymnasieelever i svensk skola, rapporterar Sveriges Radios Ekot. Utbildningsutskottet uppmanar nu regeringen att agera i frågan.

 – Vi har stora ordningsproblem i svensk skola. Det är skolk, det är klotter och skadegörelse, det är ofta ett kränkande språkbruk och beteende, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Ekot.

Liberalerna tillsammans med Jan Björklund har drivit frågan om ordningsbetyg i skolan under många år, bland annat under valrörelsen 2006 och 2010. 

Redan under förra mandatperioden krävde de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna att skriftliga omdömen skulle införas – men något förslag lades aldrig fram av regeringen. 

Även nu består majoriteten i riksdagens utbildningsutskott av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Medan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot förslaget.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger till TT att hon är skeptisk till förslaget om att införa skriftliga ordningsomdömen.

– Just det här förslaget skulle bara skapa mer administration och byråkrati och inte stärka studieron i skolan, säger hon.

Karin Nygårds arbetar som lärare på Hamnskolan i Stockholm och hon tycker att skriftliga ordningsomdömen i svensk skola vore fel väg att gå.

– Det skulle inte fungera att arbeta med ordningsbetyg på den skolan jag är på i dag. Tidigare arbetade jag på en skola i Rinkeby och där hade vi egna så kallade ordningsbetyg – och där fungerade det bra, säger hon. 

Karin Nygårds. Foto: Kristina Alexanderson.
Karin Nygårds. Foto: Kristina Alexanderson.

– Där skrev vi i varje veckobrev till föräldrarna och där man berättade hur det hade gått, och det passade på den skolan. Det var ett sätt för oss att få ordning och en tydlig kommunikation mellan skolan och föräldrarna. 

Men bara för att det fungerar på en skola så betyder det inte att det kommer att klaffa på en annan, menar Karin Nygårds.

– Tanken på att jag skulle använda ett sådant verktyg med mina elever på min nuvarande skola, det finns inte på kartan. Det är helt andra parametrar man jobbar med här. Att man inte har den insikten som politiker tycker jag är ett stort problem.

– Politiker ska inte lägga sig i den här typen av frågor. Vad vi på skolan tycker fungerar bäst kan jag och mina kollegor bestämma, ingen vet det bättre än vi. Det finns inte ett recept som fungerar på alla skolor i Sverige utan det här leder nog bara till mer frustration bland oss lärare, säger Karin Nygårds. 

På sociala medier varnar många lärare för att ett ordningsbetyg kan leda till ännu en arbetsuppgift som hamnar i lärarnas knä – utan att de får tid för den. Det är något som Karin Nygårds också har reflekterat över. 

– Det är slöseri med min tid och tar tid från saker som faktiskt skulle gynna mina elever mer. Det stör mig fruktansvärt att man ska hitta på saker som faktiskt inte ger något för de flesta. Om ett barn mår dåligt, vilket de flesta barn gör som sabbar och stör, då skiter man i betyg och kanske framförallt ett ordningsbetyg. 

I stället efterfrågar Karin Nygårds mer tid till för- och efterarbete i yrket för att nå bättre ordning och arbetsro i klassrummet. 

– Om jag genomför en lektion där jag har haft tid till att planera och anpassa efter olika elevers behov då har jag en bättre situation att genomföra lektionen och vi får mindre stök. Om man som lärare har lite tid till för- och efterarbete då faller det, säger hon.

Emma Köster jobbar som lärare på Norra Sorgenfri gymnasium i Malmö där hon undervisar i svenska som andraspråk. Tidigare har hon debatterat på skolvärlden.se att det är på tiden att återinföra ordningsbetyget – något som hon fortfarande argumenterar för. 

– Huvudsyftet i skolan är att nå det optimala resultatet. Då behövs det ordning och arbetsro i klassrummet, och ordningsbetyg är en viktig del av det. Man behöver tydliggöra att uppförande är viktigt, för det hör ihop med hur du kan prestera och lära dig i skolan. 

Emma Köster.
Emma Köster.

Det finns en oro för att betyget kan leda till att ännu en arbetsuppgift hamnar i lärarnas knä – utan att de får tid för den. Hur ser du på det? 

– Det kan jag förstå. Den administrativa bördan för lärare är jättestor och det här kan spä på den. Men jag menar att fördelarna med att införa betyget skulle väga upp nackdelarna, säger hon. 

Emma Köster, som också är förtroendevald för Moderaterna i Lomma, menar att om ordningsbetyget införs så är det viktigt att det införs på alla skolor. 

– Det är viktigt att det är lika överallt. Därför att vi har ett fritt skolval till exempel där man skulle kunna byta klasser och så vidare. Samtidigt pekar man ut skolor som dåliga som då skulle ha ordningsbetyget – och det blir komplicerat att göra den bedömningen. 

Det finns lärare som varnar för att det här betyget kan slå ut vissa elever. Hur ser du på det? 

– Jag kan inte se att man slår ut elever. Jag ser bara att man tydliggör för eleven vad som förväntas av dem. Det här ska inte bidra till att man känner sig nedstämd utan det ska bidra till att man känner sig informerad om att det här beteendet inte duger.

– Det finns goda exempel i andra länder på där ordningsbetyg fungerar väl. Det här är inte något nytt utan det fungerar bra på andra håll. Så jag tror att det är rätt väg att gå, säger Emma Köster.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm